Logga in Sv | En

Protokoll

Här kan du utforska Kungl. Vetenskapsakademiens mötesprotokoll 1739-1850. Du kan antingen söka i protokollen i fulltext, eller följa omnämnanden av en enskild person.

Gustaf Fredrik Leijonanckar

Svensk kapten. LVA.

Född 1687, död 1756.

Externa resurser:
Sök i Libris.

Omnämnanden i protokollen

Närvaro vid möten

Omnämnanden

1740s

1750s

1740-01-30

föreslogs som ledamot av Anders Drake (§ 13).
13. Hr Drake föreslog äfven til Ledamot uti Academien Capitain Leijonanckar, som uti siöfarten, handeln och träplantagier skall äga god kundskap.

1740-02-09

antogs som ledamot (§ 5).
5. Nu företog sig Academien att på det vanliga sättet omrösta om Kyrkioherden Tisselius, Kyrkioherden Broman, Assessoren Benzellstierna och Capitain Leijonanckar skulle til Ledamöter antagas, och sedan lottningen var för sig gången, befants att the öfrige voro antagne undantagandes Kyrkioherden Broman, som eij mer änn ett votum undfådt.

1740-04-12

Nämns i 1 stycke: § 4,
4. Hr Presidenten föreslog följande Herrar til Ledamöter:
Hr Öfverste Palmstierna,
Hr Krigsrådet Seth,
Hr Cammarherren Gref Strömborg,
Hr Cammarherren Ehrencreutz,
Hr Assessor Borgström, och
Hr Secret. Standerhielm.
Hr Presidenten påminte ock, at Hr Drake föreslagit Capitaine Leyonankar.

1741 – deltog vid 4 möten.
30/3 - 6/4 - 21/5 - 30/5 -

1741-03-16

Nämns i 1 stycke: § 5,
5. Hr Ehrenmalm gaf tilkänna uppå efterfrågan, at han uti protocollerne igenfunnit, det Hr Capitaine Leyonankar vid första quartalets början af år 1740 blifvit til ledamot antagen, då Hr Höpken frågade, om han icke nästa sammankomst kunde intagas uti Academien, hvilket blef bifallit.

1741-03-21

Nämns i 1 stycke: § 3,
3. Gafs tilkänna, at Capitaine Leyonankar vore upkommen och ville sit säte uti Academien [intaga], til hvilken ända Hr Sahlberg och Hr Linnæus honom emottog, samt sedan han inkommit betygade muntel:n sin erkäntsla emot Academiens kallelse och beredvillighet at tiäna denna inrättning. Hr Presid. talte äfven muntel:n. Emedan ingen försäkrings skrift var Hr Leijonankar lämnad, så kommer en afskrift däraf til nästa sammankomst honom at meddelas.

1741-03-30

Nämns i 1 stycke: § 6,
6. Emedan Hr Leionankar vid sidsta sammankomsten, då han intogs til Ledamot, ej hade någon försäkrings skrift färdig, blef en sådan af honom nu lämnad.

1741-05-21

Nämns i 3 stycken: § 5, § 12, § 13.
5. Änn ytterligare inlefvererade Hr Triewaldt Hr Scheldons försök om skeppens hastiga fart i siön, hvarvid han för sin del ej har någodt särdeles at påminna, utan hemställer til Academiens ompröfvande, om icke Hr Scheldon borde med ett höfligt bref besvaras för sin giorde möda vid detta röns förfärdigande, och tillika anmoda honom at lämna Academien del af dess giorde försök, om hvilka han nämner uti dess senare del af detta rön, de centro gravitatis. Hvilket Academien samtykte borde värkställas, så snart Hr Leijonankar detta rön återlämnat, som det nu til genomseende emottog.

12. Hr Leionankar berättade, att han sonderat vice Ammiralen Rajelin om han ville emottaga ledamotsvärdigheten, hvarmed Hr vice Ammiralen väl förklarat sig nögd, om honom den hedern skulle vederfaras, ehuru han sielf finner, at han i anseende til sin höga ålder och andra sysslor ej kan giöra Academien all den tiänst, han skulle önska.

13. Hr Leyonankar hemstälte, om icke Academien borde vara omtänkt at skaffa sig ett litet landtbruk att ställa försök uppå och til sin nytta använda. Och som Hr Leyonankar för sin del finner, at det samma vore Academien ganska fördelachtigt, så vill han til dess inlösen af egna medell gifva 300 dr koppmt.

1742-03-12

Nämns i 1 stycke: onumr.,
Upl:s Hans Kongl. Maj:tts til Academien ankomne nådige bref, med befalning at inkomma med sitt underdåniga utlåtande, om de ekar, som i safvetiden afbarkas på stubben, icke taga någon skada, fastän de icke förr, än därpå följande vinter fälde blifva; Och blef detta ämne meddelt Hr Linnaei, Hr Leijonankars, Hr Cederhielms, Hr Polhems, Hr Grills och Hr Degers öfvervägande, som sitt betänkande til Academien däröfver komma at ingifva. Upl:s ett ifrån Hr And. Cellsius ankommit bref, hvarjämte han öfversänder tvänne observationer, som til Vetenskaps Academien i Upsala blifvit ingifne, begärandes det Kongl. Academien behagade däremot lämna de til sig ankomne af hvilka Academien sig ej kan betiäna. I följe härutaf befaltes at Hr Cederholms beskrifning om runstafvar til Hr Cellsius skulle öfversändas.

1746 – deltog vid 3 möten.
22/11 - 13/12 - 20/12 -

1746-11-22

Nämns i 1 stycke: § 4,
4. H. Leyonankar understälte fördenskull Academiens ompröfvande, om salt ladninger, som fartyg således komma at föra kunna på nogot sätt vara antingen sielfva fartyget til skade igenom en hastigare förrutnelse, eller på nogot sätt osunda för besätningen Academin måtte så mycket bätre inhämt hvartil frågan månde lända, så berättade han at det vore under afgörande om man skulle et ock annat förfrakta Kronans färtyg åt de handlande, til at dermed hämta salt. det discourerades fördenskull här öfver, hvaraf slutet blef at saltet syntes så mycket mindre vara fartygen skadeligit som man vet at de så väl som annat trävärke stå längre emot röta i salt än i sött vatn, ej alenast i ansende til den värkan det yttre gör utan ock det som kunnat siga sig in invärtes, desutan vet man at saltheten at det ej utdunstar och således måste likaledes förhindra utdunstningen af de uti trävärket varande oljacktiga vätskor, och dem således quarholla, uppå hvilkas försvinnande förutnelsen eljest följer. af samma orsak nämligen at saltet ej bortdunstar och äfven förhindrar den andra vätskan kan man ej annat finna än at salt ladningar, hela eller nogra quarlefvor deraf kunna vara skadliga för besätningen, man har ej eller nogra rön at de folk som äro boende vid hafs stranderna äro siukligare än annorstädes. H. Equipage mästaren Leyonankar begärte at detta måtte honom meddelas igenom utdrag af academiens dagbook hvilket beviljades.

1746-12-20

Nämns i 1 stycke: § 1,
1. Uplästes et sätt hvarefter Spanmålens pris kan utsättas i anledning af des vigt, upsat af Secreteraren i anledning af H. Amiralen Ankarcronas åstundan. detta remiterades til H. Praeses, H. Faggot och H. Leyonankar.

1747 – deltog vid 5 möten.
17/1 - 24/1 - 7/2 - 21/2 - 7/3 -

1747-01-17

var kandidat i presesval (§ 5).
5. företogs voteringen til Candidater för valet af en ny Praeses, då det vid sedlarnas öpnande befants för Dr Browaldius 25 röster, H. El. Palmstierna 24, H. Faggot 19, H. Brandt 13, H. H. Löfvenhielm och Stockenström 5, H. H. Rudensköld, Leyonankar och H:s El. Ehrenpreus 4, H. Dalin 3, H. H. Malmorfelt, Ekstrom, Stobé, Meldercreutz och B. Cederhielm 1. af de fyra förstnämde utvaldes D. Browaldius.

1748-10-01

Nämns i 1 stycke: § 2,
2. Uplästes et memorial af Amiral Ridderstolpe hvaruti han på Amiralitets Collegii vägnar åstunder Academiens tankar öfver tvänne giorde förfrågningar, den ena om murarbetets varacktighet i anseende til kalkens och brukets tilredande med friskt vatn. hvilken är giord af H. Equipagemästaren Leyonankar i et memorial til Colleg. hvaraf copia fölgde, tillika med Värfs och Equipage Contoirets betänkande deröfver, den andra angånde de egenskaper som fordras hos en magnetsten hvar med Compassnålar till fullkomlig godhet kunna bestrykas. Det förra remiterades til Gref Cronstedt och Baron Hårleman, och det andra til Herrar Strömer ock Ekström.

1749-11-18

Nämns i 1 stycke: § 7,
7. Herr Dalmans Dagbok, hållen på resan til och från Ostindien, upvistes. Herrar AncarCrona, LejonAncar, Hiorter och Secreteraren låfvade se den igenom, och giöra utdrag, om något märkvärdigt, til styrmanskonstens eller Vetenskapernas förkofring ländande, der uti finnes.

1749-12-02

Nämns i 1 stycke: § 11,
11. Herr Ekebergs Dagbok under sin Ostindiska Sjöresa, upvistes af H. Lejonancar, som haft den sama til öfverseende, hvars här vid giorde påminnelser ock uplästes. Dock blef denna gången ei vist afgiordt, hvad nytta man af denna artiga Dagbok må kunna giöra.

1751 – deltog vid 2 möten.
19/10 - 26/10 -

1751-10-19

var kandidat i presesval (§ 3).
3. Der på skreds til Votering på en ny Praeses, då vid sedlarnas öppnande befants, at Generalen, Frih. Von Ungern Sternberg hade 34 röster, ErkeBiskopen Doctor Benzelius, 26: H. Excell. Grefve Bonde 20, H. Excell. Frih. Palmstjerna 16, H. Exc. Frih. Ehrenpreus 16, Hans Excell Frih. von Höpken 15, H. Eqvipage-Mäst. Lejonankar 13, H. Malmerfelt 10, H. Plomgren 4 etc. Altså blefvo Frih. Von Ungern, Dr Benzelius, H. Exc. Grefve Bonde, tre visse Candidater. Dera Excellentier Friherrar Palmstierna och Ehrenpreus lottade sins emellan om den fjerde, då låtten föll på H. Excell. Frih. Ehrenpreus. Ändteligen lottades om dessa fyra, hvilken skulle blifva Praeses, då lyckan der til utnämnde Herr Generalen Frih. von Ungern Sternberg, hvilken strax af Academien lyckönskades.

1751-10-26

föreslog Fredrik Wilhelm Leijonanckar som ny ämnesven (§ 2).
2. Unge H. Lejonankar, blef, på Fadrens anhållan, antagen til ämnesvän. Sammaledes unge Herr Roman, efter des Faders yttrade åstundan.

1752 – deltog vid 13 möten.
18/1 - 18/1 - 25/1 - 8/2 - 15/2 - 19/2 - 22/2 - 29/2 - 7/3 - 14/3 - 11/4 - 18/4 - 2/5 -

1752-01-25

valdes till preses (§ 7) och var kandidat i presesval (§ 7).
7. Der på skreds til votering på en ny Praeses, då vid sedlarnas öppnande befants, at H. Dr Benzelius hade 27 röster, Lejonankar 24 röster, Klinkowström 10, Psilanderhielm 10, Plomgrén 8, Dr Browallius 8, Grefve Liewen 7, Strandberg 7, Scheffer 6. Af de fyra, som hade högsta rösterna, föll lotten på Lejonankar, som var tilstädes, och tog emot Academiens lyckönskan.

7. Der på skreds til votering på en ny Praeses, då vid sedlarnas öppnande befants, at H. Dr Benzelius hade 27 röster, Lejonankar 24 röster, Klinkowström 10, Psilanderhielm 10, Plomgrén 8, Dr Browallius 8, Grefve Liewen 7, Strandberg 7, Scheffer 6. Af de fyra, som hade högsta rösterna, föll lotten på Lejonankar, som var tilstädes, och tog emot Academiens lyckönskan.

1752-02-22

Nämns i 1 stycke: § 1,
1. Uplästes et af Secreteraren giordt utdrag af H. Buffons til Kongl. Franska Vet. Academien, år 1738 ingifne Handling, om sättet at giöra trävärke hårdt, durabelt och snart tort, neml. at det vinnes, när barken i safvetiden aflöpes, och trädet sedan får stå et år eller par at torka på roten. Och emedan detta styrker hvad H. Praeses i sista sammankomst anförde, så bör svar afgå til Manufactur Contoiret, det barken må väl i safve tiden aftagas, för garfvares behof, af de Ekar, som ändå skola fällas, allenast Eken lika fult får stå på roten ännu någon tid, då trädet ei far der af illa.

1752-03-07

Nämns i 2 stycken: § 5, § 6.
5. Och emedan denne Rolander nu står på förslag til Thuniska stipendium, som bortgifves af Kongl. Borgrätten, hvarest H. Exc. Gr. Ekeblad Praesiderar, så anmodade Academien Des Praeses H. Lejonankar at å Academiens vägnar, anmäla bemälte Rolander hos Hans Excellence til det bästa

6. På Herr Arch. Linnaei skrifteliga föreställning, anmodade ock Academien H. Praeses at vid samma tilfälle, på Academiens vägnar, hos Högbemälte H. Excellence recommendera Licentiaten Käler til Wrediska stipendium, hvar til han står på förslag, emedan samma Käler är sinnad begifva sig til Caput bonae spei at botanicera, om han får detta stipendium, hvilket ändamål Academien mycket gillar, och önskar må vinna fullbordan.

1752-03-14

Nämns i 1 stycke: § 2,
2. Uplästes en Lista på de Herrar in och utom Academien, som nyligen giordt et hederligt sammanskott af 3200 dr. kopparmynt til Dr Hasselqvists understöd. Assessor Strandberg hade giordt början med 300 dr. hvar efter Herr Commerce Rådet Nordencrans med des svågrar Herrar Schröder och större delen af våra förmögnaste Handlande, såsom Herrar Grillar, Plomgrenar, Kerrman, Mölman, Clasöner, Brandel, Forsberg, Tottie, Le Febure, Gother, Bedoire, Jennings, Finleij, Jennich, Alström, Bourmeister, Zellingar och flera andra, giordt ädelmodigt följe med hvar sina 100, 120 til 150 daler kopparmynt. Academiens Ledamöter lofvade at på Academiens vägnar tacka hvar och en af dessa vetenskapernas gynnare, som de råka. Och emedan H. Nordencrants det mästa bidragit til detta sammanskott, i det han sielf farit omkring til de andra, at giöra föreställning: så anmodade Academien Herr Praeses, det behagade honom på Academiens vägnar sielf fara til honom, at förklara Academiens synnerliga ärkänsla för des välvilja. När til dessa 3200 dr. läggas 1260 daler, som utfallit af H. Hasselqvists stipendium i Upsala, blef en summa af 4460 dr. kmt, som Secreteraren berättade at han redan på tvänne vägar afskickat, genom en af Herrar Directeurerna af vårt Levantiska Compagnie til Hasselqvist gifven anvisning på 744 Piaster, hos Svenska Handels Contoiret i Smirna. Prima Vexelen har afgått under H. Envoijen Celsings Couvert, öfver Wien på Constantinopel, och Secunda öfver Marseille, til H. Consulen Rydelius i Smirna. Här igenom hoppas Academien, det H. Hasselqvist skal blifva upmuntrad och satt i stånd, at ännu et år resa omkring i Levanten.

1752-04-18

höll ett tal vid presidiets nedläggande (§ 5).
5. Derpå afträdde H. Lejonankar des förda Praesidium, med et kort Tal, hvaruti han berättade, hvad under Des Praesidium uti Academien skedt, besynnerligen om den berömliga beredvillighet, som åtskillige Vetenskapernas älskare visat, at sammanskjuta til salig salig Dr Hasselqvists understöd.

1753-03-10

Nämns i 1 stycke: § 2,
2. Upl. Hans K. Majestets nådiga remisse til Academien, af en Herr Leijonankars ingifne underdånige Föreställning, angående ett i CarlsCrona påfunnit och försökt sätt at skaffa frisk väderväxling på krigs-skeppen. Och emedan H. Leijonankar förmäler, at samma inrättning jämväl skal vara giord på et skepp här i Stockholm, så befaller Hans K. Majestet Des Vetenskaps Academie, at undersöka det samma, och inkomma med Des underdåniga utlåtelse. Secreteraren berättade sig hafva frågat Amiralen och Vice Amiralen på Skeps Holmen om de visste af något skepp, som hade sådan vädervexlings machine, hvar til de svarat nej. Academien nödgas derföre låta skrifva H. Leijonankar til, at fråga hvarest Hans åberopade skepp och machine är til finnandes.

1753-09-15

Nämns i 1 stycke: § 4,
4. Upl. H. Leijonankars anmärkningar om de här tils brukelige sätt, at skaffa frisk väder-vexling under däcken på skepp. Academien fant dem välskrefna, men efter de ei innehålla något nytt, kunna de ei såsom Rön införas i Handlingarna.