Logga in Sv | En

Protokoll

Här kan du utforska Kungl. Vetenskapsakademiens mötesprotokoll 1739-1850. Du kan antingen söka i protokollen i fulltext, eller följa omnämnanden av en enskild person.

Pehr Högström

Bildkälla: Wikimedia commons

Svensk präst och författare.

Född 1714-11-10 i Selångers församling, död 1784-07-14 i Skellefteå landsförsamling.

Externa resurser:

Källor i Alvin

Omnämnanden i protokollen

Närvaro vid möten

Omnämnanden

1740s

1750s

1760s

1770s

1780s

1790s

1820s

1744-11-03

Nämns i 1 stycke: § 3,
3:o. Uplästes H:r Linnaei bref til Kungl Academien, hwaruti han begär l:o. at Kungl. Academien wille låta afrita och beskrifwa en Filfras, som är sänd til Hans Kungl. Höghet ifrån Norrland af H. Högström: hwilket Academien biföll hwad ritningen widkommer, men at göra beskrifningen åstundade Academien at H:r Linnaeus reste hit, hwilken resa Academien wille bestå. 2:o. öfwersände han en figur, på blomma, hwars beskrifning han lofwade i detta quartal, och hwaraf han förut wille hafwa et aftryck, så snart den blifwit stucken i koppar, at signera, hwilket skulle ske: om alt detta skall med det första skrifwas honom til.

1749-02-04

antogs som ledamot (onumr.)
Öfverste Klinkowström          15 Ja. 4 Nej.
Kyrkoherden Högström          23          6
Hofchirurgus Schutzer           28          4
Kyrkoherden Mörk          23          7

1749-07-01

Nämns i 1 stycke: § 9,
9. Uplästes H. Högströms bref til Secreteraren af d. 25 sidstleine May. Och beslöts, at det, som angick Skogs Fogelns Flyttning förleden höst til Södra Finland ifrån Westernorrland och Westerbottn skulle införas uti Handlingarne ibland utdragen af Kongl. Academiens Dagbok.

1749-09-16

Nämns i 1 stycke: § 1,
1. Uplästes bref från Herr Högström til Secreteraren af d. 6 Septemb. ang:de ett vildt sädeslag, som växer uti Hafsklipporne i Skärgårdarne i Schellefteå. Detta bref remitterades jemte profvet, som Herr Högström äfven insändt däraf til Herrar Linnaeus ock Bielcke.

1749-12-02

Nämns i 1 stycke: § 6,
6. Uplästes en ifrån H. Högström inkommen kort berättelse, om en Jord-bäfning, som natten emellan d. 23 och 24 Septembris sistlidne blifvit kiänd.i Westerbotn. Den kommer at införas i Handl. såsom utdrag af Dagboken.

1751-05-11

Nämns i 1 stycke: § 5,
5. Uplästes Kyrkoherden Högströms til H. Bäck upsände tankar, om orsaken, hvarföre frossen i Westernorrland är antingen aldeles obekant eller ganska sällsynt. Han visar at den måste bestå ei uti Climatet eller inbyggarenas Temperament, utan uti någon besynnerlig slags mat, som i de Norrländska orter är brukelig, men ei uti de Södra, och finner ingen annan, än Norrländska tät-miölken, som med någon sannolikhet kan hållas för vållande här til. Academien trodde, at dessa tankar förtjäna någon upmärksamhet, och at det väl vore värdt vidare rön der om at anställa. I medlertid remitteras det til Medi cinska Classens betänkande.

1752-10-03

Nämns i 1 stycke: § 3,
3. Herr Högströms berättelse, huru Säf kan planteras uti siöar, til utfordring för Boskapen. gillades.

1753-03-03

Nämns i 1 stycke: § 5,
5. Uplästes H. Högströms ingifne anmärkningar vid Isens läggande och lossning på större och mindre sjöar i Westerbotn och Lappmarken.

1754-09-07

Nämns i 1 stycke: § 2,
2. Upl. et bref ifrån H. Högström til Secreteraren, angående des försök med Fruckt-träns Plantering, giorde i Westerbotn, samt upvistes et prof [af] en rödfärg som han skickat. Och emedan profvet var rätt vackert, skal H. Högström anmodas at meddela hela färgnings-processen.

1755 – deltog vid 5 möten.
31/10 - 8/11 - 15/11 - 22/11 - 29/11 -

1755-05-10

Nämns i 1 stycke: § 4,
4. Uplästes Herr Högströms artiga anmärkningar öfver Folk-ökningen i Skelefto sokn i Westerbotn, som med en liten rättelse gillades at införas i Kongl. Acad. Handlingar.

1755-10-25

höll ett inträdestal (§ 1).
1. Herrar Högström och Gadolin, som länge sedan varit antagne til Ledamöter, togo nu deras inträden, med hvar sit Tal. Den förras, som handlade om orsakerna, hvarföre somliga byar och orter i Norrland äro mera underkastade frost, än andra, hölt Academien värdt at tryckas.

1756 – deltog vid 12 möten.
17/1 - 24/1 - 31/1 - 7/2 - 21/2 - 6/3 - 18/3 - 27/3 - 3/4 - 1/5 - 8/5 - 22/5 -

1756-01-24

var kandidat i presesval (§ 3).
3. Skreds til Votering om ny Praeses, då vid sedlarnas öppnande befans, at
Herr Doctor Mennander hade 23 Röster.
General Majoren Grefve Liewen 18.
Professoren, Herr Gadolin 17.
Ärkebiskopen Dr Benzelius 15.
Kvrkoherden Herr Högström 13.
Bergmästaren Herr Cronstedt 8.
Bergmästaren, Herr Adlerheim 5. etc.
Af de fyra, som fått flästa rösterna, föll lotten på Herr Mennander, som var närvarande och emottog lyck-önskning ar.
4. Til Honom afträdde nu Herr RiksRådet, Gref Bonde, praesidium, och hölt et Tal, om asketrädets nytta.

1756-05-08

var kandidat i presesval (§ 4).
4. Der på företogs votering til en ny Praeses, Då Ärkebiskopen Benzelius, Generalen Grefve Liewen, Professoren Gadolin och Kyrkoherden Högström fingo flästa rösterna. Ibland dem föll Lotten at blifva Praeses, på Generalen, Grefve Liewen. och som den nye Praeses ei var närvarande, anmo[da]des den afträdande, Dr Mennander, at tillika med Academiens Secretera[re] notificera honom denna värdigheten.

1756-06-16

höll åminnelsetal över Gustaf Fredrik Leijonanckar (onumr.)
d. 16 Junii,
Höll Herr Högström Des Parentation öfver framledne Vice Amiralen Lejonankar.

1756-12-11

Nämns i 1 stycke: § 3,
3. Upl. Herr Högströms insända försök, at förvara sädesåkrarna för köld, genom rök.

1758-04-15

Nämns i 1 stycke: § 3,
3. Upl. Herr Högströms tankar om orsaken til de små Jordbäfningar, som nästan alla år, långs sjö-kusten i Ångermanland och Westerbotn pläga höst- och vintertiden förmärkas och som tyckas vara af annan art, än de vanliga Jordbäfningar i andra Länder. Academien beslöt at här öfver Infordra Doctor Gisslers betänkande, som med mycken upmärksamhet i flera år gifvit ackt på dessa Phaenomener.

1758-04-29

Nämns i 1 stycke: § 3,
3. Upl. Doctor Gisslers utlåtande öfver Högströms Tankar om orsaken til de små Jordböfningarna i Norrland, hvar uti Dr Gissler upgifver en annan Hypothese til deras förklaring. Academien kunde ei finna sig med någondera Hypothesen.

1759-07-18

Nämns i 1 stycke: § 3,
3. Kistan sades vara addresserad til Kongl. Svenska Legations Predikanten i Paris, Herr Professor Bäer, som redan et år med mycken flit tjänt Academien och uträttat des Commissioner i Paris, samt åtagit sig, icke allenast at tilställa hvar och en, hvad som här ifrån skickas, utan ock at ständigt besörja om K. Academiens correspondance i Frankrike, så at alla bref som afgå härifrån til Academiens correspondenter i Paris, emottagas och tilställas sina ägare af honom: Likaledes pådrifver och emottager samt hitskickar han deras svar: hvarigenom de undgå at betala Postpenningar och följakteligen äro flitigare at skrifva. I anseende til det myckna besvär, som Herr Bäer härigenom tilskyndas, och til någon upmuntran för Honom, sade Secreteraren sig hafva skickat honom några Tal, som äro hållne i K. Vetenskaps Academien, alla de nya Svenska Landt-Chartorna, Tunelds Geographie, Högströms Beskrifning öfver Lappmarken samt de tvänne utkomna delarna af Cref Stenbocks Historia. Kongl. Academien gillade denna anstalt, och samtyckte at äfven de til Hr Bäer skickade böcker, skola af Academien betalas.

1762-11-03

Nämns i 1 stycke: § 1,
1. Upl. Probsten Högströms Rön, om Svamp-växt i Hus, och medel at förekomma den.

1763-09-21

Nämns i 1 stycke: § 2,
2. Upl. Herr Högströms ytterligare Skäl, at Svampväxt ei förekommes, utan snarare befordras genom Vädertrummor.

1763-10-25

Nämns i 1 stycke: § 4,
4. Upl. Herr Högströms anmärkningar om förra årets vinter, och den där på följande Årsväxt i Westerbotn.

1764-11-14

Nämns i 1 stycke: § 1,
1. Uplästes Herr Högströms tankar, om Sol-strålarnas verkan på islupen mark, samt Herr Wilckes utlåtande däröfver, hvilket bör communiceras Herr Högström.

1765 – deltog vid 17 möten.
16/1 - 30/1 - 6/2 - 20/2 - 6/3 - 13/3 - 27/3 - 17/4 - 1/5 - 8/5 - 26/6 - 17/7 - 31/7 - 25/9 - 2/10 - 16/10 - 2/11 -

1765-02-06

valdes till preses (§ 5) och var kandidat i presesval (§ 5).
5. Vid Voteringen til ny Praeses, fick
Herr Högström ------ 21 röster.
Herr Ax. Cronstedt --- 20 ---
Herr Ferner -------- 19 ---
Herr And Swab ------- 12 ---
Herr Doct. Mennander ---- 6 ---
Herr Ehrenswärd ------- 3 etc.
Af de 4, som fått de flästa rösterna, föll Lotten på Herr Högström, som var närvarande och lyckönskades.

5. Vid Voteringen til ny Praeses, fick
Herr Högström ------ 21 röster.
Herr Ax. Cronstedt --- 20 ---
Herr Ferner -------- 19 ---
Herr And Swab ------- 12 ---
Herr Doct. Mennander ---- 6 ---
Herr Ehrenswärd ------- 3 etc.
Af de 4, som fått de flästa rösterna, föll Lotten på Herr Högström, som var närvarande och lyckönskades.

1765-03-27

Nämns i 1 stycke: § 3,
3. Herr Praeses anmälte, at ibland de allmänna Besvär, som blifvit anförde vid denna Riksdag, var ock det et, ifrån åtskilliga Lands-orter, at de små Almanachorna i de tre sista åren blifvit tryckte helt svarta, utan någon röd färg, och at Han befarade, det torde K. Academien få befallning at återtaga den röda färgen. Secreteraren anmodades, at upsätta et Memorial, och där uti andraga de skäl, som nödgat Academien til denna ändring, samt at å Academiens vägnar förklara, det Academien vil, ehuru med sin stora skada, åter göra Almanachorna brokuga, om höga vederbörande ei, i anseende til de anförda skäl, finna skäligt at afstå med Sitt påstende. Herr Praeses lofvade föredraga samma Memorial i Prästeståndet sam göra Sitt bästa til at förekomma K. Academiens befarade olägenhet i detta mål.

1765-05-01

höll ett tal vid presidiets nedläggande (§ 7). Nämns också i 1 stycke: § 1,
7. Herr Högström höll til slut af Sin förvaltning et Tal om Landtmanna näringarne i Westerbotn, i synnerhet uti Skälesta Soken.

1. Herr Praeses inlemnade några Skrifter, som en Magister vid namn Lemström insinuerat hos Riksens Ständer, och som Desse behagat remittera til K. Academiens utlåtande. Lemström upgifver däruti några des förmenta stora påfund uti Physiqven och Mechaniqven. Secreteraren berättade, at Lemström tilförene med honom och Herrar Klingenstierna, Mallet och Wilcke communicerat Sina tankar, hvilka funnit Lemströms tankar och principier helt orimeliga, i det han ment sig kunna förklara alla de största hemligheter i Naturen, igenom på hvar annan staplade hypotheser, gissningar och kropparne tillagda egenskaper, som äro långt obegripeligare, än alt hvad han med dem vill förklara. Herr Wilcke biföll, at så var. Icke desto mindre och emedan Svar bör afgå til Riksens Ständer, remitterades Lemströms papper til Mathematiska Classen, at där om inkomma med skrifteligt utlåtande.

1766 – deltog vid 15 möten.
8/1 - 22/1 - 12/2 - 19/3 - 16/4 - 23/4 - 28/5 - 11/6 - 25/6 - 20/8 - 22/10 - 10/11 - 19/11 - 26/11 - 10/12 -

1766-11-26

Nämns i 1 stycke: § 2,
2. Upl. Capit. Carplans Beskrifn. på en slags Tina, hvar uti skäl kan fångas. Hr. Högström lofvade skaffa underrättelse där om ifrån Westerbotn, där sådana skola brukas.

1766-12-03

höll åminnelsetal över Zacharias Westbeck (onumr.)
Decemb. d. 3.
Hölt Hr. Högström på Riddarehuset et Åminnelse Tal öfver K. Academiens afledne Ledamot Probsten Westbeck.

1767-04-29

Nämns i 1 stycke: § 4,
4. Upl. Norske Biskopens Hr. Frijs berättelse om et slags Folk, dom i Norige kallas Qväner, och säjas årligen komma dit flyttande öfver Lappmarken ifrån Östra Sidan. Remitt. til Hr. Högström.

1767-07-22

Nämns i 1 stycke: § 1,
1. Upl. Herr Högströms utlåtande och anmärkningar öfver Norske Biskopen Frisii ingifna afhandling om Qvänska Folkslaget. Se Dagboken för d. 29 April innevarande år.

1769 – deltog vid 4 möten.
14/6 - 26/7 - 2/8 - 23/8 -

1770 – deltog vid 2 möten.
31/1 - 7/2 -

1771 – deltog vid 9 möten.
17/7 - 3/8 - 21/8 - 4/9 - 18/9 - 30/10 - 6/11 - 14/11 - 18/12 -

1771-11-06

var kandidat i presesval (§ 8).
8. Vid Voteringen til ny Praeses fick
Hans Excellence Gref Rudenschöld --- 23 Röster.
Herr Baron Lilljenberg -------- 21.
Herr Schönberg ------------ 19.
Hrr v. Strussenfelt --------- 18.
Herr v. Engeström ---------- 5.
Herr Högström ---------- 4. etc.
Af de 4, som fått de flästa Rösterna, föll Lotten, til K. Acadeniens fägnad, på Hans Excellence Gref Rudenschöld.

1772 – deltog vid 4 möten.
5/2 - 1/4 - 6/5 - 15/7 -

1776-01-10

Nämns i 1 stycke: § 3,
3. Upl. Herr Högströms anmärkningar om Bro-byggnader öfver elfvar. De remitt. til Herr Knutberg, som var närvarande. N.1

1784-07-14

Pehr Högström dog

1784-07-31

Nämns i 1 stycke: § 4,
4. Notificerades Academiens förlust af en Ledamot Probsten och Kyrkoherden i Skelleftå D:r Högström och åtog Hr Ödman, efter Academiens anmodan sig at öfver honom parentera.

1784-11-17

Nämns i 1 stycke: § 10,
10. Förnyades af Hr Praeses påminnelserne om Parentationers hållande efter afledne Ledamöter, jemte nödvändigheten at Ledamöterne ingifva deras Biographier, i brist hvaraf de förra ofta ej kunna verkställas. Imedlertid ansogos för denne gång såsom faststälde Parentationer
öfver framl. Capit. Knutberg------- Hr Plantin
Hans Exc. R.R. Liewen ------- Hr v. Arbin.
Hans Exc. Grefve Rudenshöld ---- Hr. Ferner.
Banco Commiss. Bergius ------ Hr Schönberg.
Öfv. Directeuren Meijer ------ Hr. Runeberg.
Probsten Högström --------- Hr. Ödman.
Capit. Ekeberg ---------- Hr. Sparrman.
Hr Professor Bergman ------- Hr. Hjelm
BergsRåd. Sandels --------- Hr. Leyonmark.
Presidenten Grefve Cronstedt ---- Hr. Adlercrants.

1785-02-16

Nämns i 1 stycke: § 3,
3:o. Sedan Kongl. Academien under förloppet af det framflutne och början af detta År, beklagligen förlorat icke mindre än Sju af Dess älste och trognaste Ledamöter; såsom Probsten Högström, Capt: Ekeberg; Professoren Bergman; Banco-Commissarien Bergius; Bergsrådet Sandels; Öfverdirect: Meyer; och Assessoren D:r Montin; och efter författningarne, vid första Praesidis ombyte på nya Året, som inträffade i dag, ordenteligt Val til nya Ledamöters antagande plägar anställas: Så hemstältes ock nu af Herr Praeses om detta Val och voterin öfver de til den ändan föreslagne, och genom det föregångne Scrutinium til Candidater redan nämnde Herrar och lärde män skulle företagas. Detta bifölls, och uplästes Förtekning på Candidaterne, af hvem de blifvit proponerade, tillika med hvars och ens meriter i Anledning af dens skrift som honom proponerat. De föreslagne voro denna gång 14 til antalet, af hvilka de gingo förut som förra gången icke kommit på val. Och erhöllo nu genom anstäld Votering.
1. Hr. Professor Lindquist. 21 Ja 4 Nej.
2. Hr. Oeconom. Intend: Fischerström. 18 " 7 --
3. Hr. Assessor Stockenström. 14 " 12 --
4. Hr. Conrector Falk. --------- 16 " 10. --
5. Hr. Doctor Faxe. ----------- 17 " 9. Nej.
i fölgd hvaraf; såvida fulla Tre fjerdedelar af rösterna erfordras til ett giltigt Val, förklarades Hr. Professoren Lindquist til Academiens Ledamot; Herrar Fischerström, Stockenström och Falk stå quar til nästa Val; Herr Doctor Faxe åter afgår, för denna gång, och som det nu började draga ut på tiden upsköts med vidare votering, om Ledamöter, utan

1785-08-24

Nämns i 1 stycke: § 1,
1:o. Uplästes det Åminnelse Tal som Hr Ödman författadt öfver framledne Prosten i Skelleftå H:r Högström, och som Autorn sielf af Sjuklighet hindrades at vara närvarande, uplästes Talet af Hr. Praeses Baron Hermelin, samt afhördes med det nöje, at Autoren derföre skulle betackas genom bref ifrån Secreteraren.

1786-02-15

Nämns i 1 stycke: § 3,
3:o. Sedan Kongl. Academien under förloppet af de sidst framflutne Tvänne Åren 1784 och 1785 genom döden förlorat icke mindre än Tio af Des Ledamöter, Herrarne, Högström, Ekeberg, Bergman, B. Bergius, Sandels, Mejer, Montin, Meldercreutz, Wallerius, och H. Exc. Grefve Creutz: Men förlidet år icke mera än ett enda af de ledige rummen åter blifvit ersatt genom Val af Hr. Lindquist i Åbo; så företogs nu vid första Praesidii ombyte i detta år såsom dertil utsatt vanlig tid, ordenteligt Ledamots Val öfver följande, tid efter annan til Ledamöter föreslagne Herrar och Män, då Stats Secret. o. Ridd. Elis Schröderheim fick 22 ja 2. Nej
Hr. Adjuncten Landerbeck -------------------- 23 ja. 1. Nej
Hr. Biskopen v. Troil ----------------------- 13 -- 11--
Hr. Directeuren Hülphers -------------------- 14 -- 11--
Hr Grosshandl: Carl Arfvidson -------------- 20 " 5 "
Hr Cammarherrn Carl Harald Uggla --------- 24 " 1 "
Herr Secreteraren Modeer -------------------- 21 ja 3 Nej
Hr. Bergmästaren Gyllenhal ------------------ 17 -- 7 --
Hr. Adv. Fisc. Rückerschöld ----------------- 17 -- 8 --
Hr. Canzl. R. af Sillen ---------------------- 16 -- 9 --
Hr. Intendent Fischerström ------------------ 20 -- 5 --
Hr. Assessor v. Stockenström ---------------- 13 -- 11 --
Hr. Conrector Falk ------------------------- 16 -- 8 --
Hr. Cam.Revis.R. Baron v. Gedda ------------ 22 " 2 "
Hr. Generalen Bar. Fab. Wrede -------------- 22 " 2 "
Hr Statssecreteraren Benzelstierna --------- 21 " 3 "
och som härigenom redan tilräcklige röster fallit på Njo af de föreslagne, samt antalet af 100 Ledamöter blifvit fullt, uphör des med Voteringen, hvarvid genom fulla 3/4 af rösterne såleds blefvo nämnde; Hrr. Schröderheim, Landerbeck, Arfvidson; Uggla, Modeer, Fischerström, v. Gedda, Bar. Wrede, Benzelstjerna, til inländske Ledamöter af K. Svenska Vetenskaps Academien.

1788 – deltog vid 1 möte.
12/11 -

1799-12-04

Nämns i 1 stycke: onumr.,
Man har redan länge velat göra vår nationela industrie den förebråelsen at de Svenske ej voro nog omtänkte at til möjlig odlan bringa sit lands af Naturen förlänte fördelar. Kanske har detta mäst rum i hänseende til de nordligare landets delar och särdeles vår Lappmark. Den store Rikshushållaren Kon. Carl XI sträckte väl til detta land och förut så godt som vilda folk, såsom til alt annat landets förkofran rörande en faderlig omsorg, och med sin vanliga verksamhet gjorde åtskilliga nyttiga författningar, hvilka ock alt härtils öfver 100 år väl haft bestånd, men jag vet ej om Hans åtgjärd, som enligt den alla nya företag i mänskligheten åtföljande brist, icke strax kunde blifva fullkomlig, utan lemnar altid något at desiderera at framdeles förbättra, har i den följande tiden med nog attention och framgång blifvit fortsatt. Utom hvad vår framlidne berömlige Ledamot, Probsten Doctor Högström, i sin lilla bok upgifvit, är detta aflägsna och med de öfriga Rikets delar mycket olika landskap oss ännu icke fyllest kändt, eller nog utrönt om icke Naturen til äfventyrs kan hafva nedlagt många ämnen som til märklig båtnad för Riket kunde uphäfdas. Ganska hugneligt är för den skull nu, at vår värde Ledamot Herr Cancellie Rådet Paykull upgifvit förslag at medelst upmuntran af premier för tvänne af honom skicklige kände Prästmän i orten befrämja närmare efterforskning af det som hörer til kännedomen af Naturens alster och en nogare kunskap om Lapplandets locala beskaffenhet. Efter min tanka kan väl ingen ting fullkomligare instämma med sjelfva den hufvudafsigt och esprit, som hos denna Kongl. Academiens första stiftare var verkande til dess inrättning, och den Kongl. Academien sedan til sin evärdliga heder, med så mångfalliga fäderneslandet gagneliga rön, fullbordat och rättfärdigat. Då jemväl nu Kongl. Academien har medel och utvägar i händerför sådana goda ändamåls utförande, synas de äfven dertil allra lämpligast kunna användas. För min del tilstyrker jag för den skull vördsammast bifall å Herrar Jnspectorum aerarii betänkande at antaga Herr Paykulls förslag af 60 och 30 Riksrs premier för tvänne präst män i Lappmarken, samt at dessa verkligen mycket modique belöningar måga tagas af Sahlgrenska fonden; hvilket efter min öfvertygelse dess häldre må ske, som sjelfva denne goda Patriotens författningsbref (tryckt vid min parentation öfver honom i Kongl. Academien) gifver dertil helt klar anvisning, och jag dertil med har mig särskilt bekant, af samtal med den värde mannen, just vid den tid han gjorde dessa instituter, at hela hans stora afsigt var ställd på nyttiga uptäckter och odling för landets framtida förkofran. Med Kongl. Academiens tillåtelse beder jag ock härmed ödmjukligen få hemställa, om icke någon eller några af Herrar Ledamöterne kunde anmodas at utstaka en viss handledning eller liksom instruction för dessa lappska präster och andra som kunna i dylika afseenden nyttjas, huru topographiska beskrifningar rätteligen böra författas, at de måga blifva så fullständiga och nyttiga som vederbör, samt för Kongl. Academien tjenliga at derå bygga sina reflexioner och upgifter til allmän båtnad, nämligen at dervid ej blott observeras all naturens alster i dess 3:ne Riken, utan ock jordmånen, alla sällsamheter och synnerliga belägenheter, inbyggarnes lynne, lefnadssätt, näringar och födoämnen, m. m. Detta torde finnas dess mer nödigt, som de beskrifningar vi hafva öfver några orter synas mindre methodikt och med behörig ordning uprättade. Men skal detta som vederbör fullgöras, så fordras ofelbart granlaga upmärksamhet och mycken möda, så at de föreslagne belöningar ganska väl förtjenas. Men at utan viss utlofvad arvodeslön vänta fullbordan af hvad Kongl. Academien påsyftar tror jag så mycket mindre kunna ske, som desse prästmän i Lappmarken för sina med stort arbete och besvärliga resor i et svårt Climat förbundna syslor äro af publico nog svagt belönte, det jag under min tjenstetid såsom Ledamot i Lappmarks ecclesiastique commissionen hade tilfälle at erfara. Vår summa som härpå vågas är i alla fall ej mycket betydlig i jemnförelse emot et så godt föremål. Och der förskottet emot all förmodan skulle aflöpa frugtlöst, kan altid menar jag finnas utväg dertil at remboursera Kongl. Academien de utlagde 90 Rlr, hvartil jag för min lilla del gärna förbinder mig at bidra, om det och vore til en fjerdedel eller hälften. Stockholm den 4 December 1799.
Liljestråle.

1825-01-12