Logga in Sv | En

Protokoll

Här kan du utforska Kungl. Vetenskapsakademiens mötesprotokoll 1739-1850. Du kan antingen söka i protokollen i fulltext, eller följa omnämnanden av en enskild person.

Henrik Jacob Wrede

Friherre och partiman; bror till Fabian Wrede (1694–1768). LVA.

Född 1696, död 1758-08-20 i Runstorp.

Externa resurser:

Källor i Alvin

Källor i Projekt Runeberg
Sök i Libris.

Omnämnanden i protokollen

Närvaro vid möten

Omnämnanden

1740s

1750s

1850s

1741 – deltog vid 1 möte.
13/4 -

1741-03-09

föreslogs som ledamot av Johan Julius Salberg (§ 6).
6. Hr Sahlberg föreslog Hr Majoren Baron Hendrich Wrede til Ledamot. Hr Faggott proponerade til Ämnesvänn en vid namn Abraham Eld.

1741-03-30

antogs som ledamot (§ 7).
7. Voterades öfver Hr Majoren Baron Hend. Wrede, som til Ledamot varit föreslagen, och hvilkens namn redan legat öfver 14 dagar på bordet. Vid balloterings lådans öpnande befants, at 10 röster til dess antagande bifallit.

1741-04-06

höll ett inträdestal (§ 10).
10. Sedan genom vachtmästaren blifvit anmält, at Hr Majoren Baron Hindrich Wrede var upkommen och vil sitt säte såsom sittiande Ledamot intaga, emottogs han och blef införd af Hr Nordenberg och Hr Linnæus, samt sedan han ingifvit sin försäkrings skrift och hållit sitt tal, besvartes det samma af Hr Presidenten.

1742 – deltog vid 2 möten.
11/9 - 18/12 -

1743 – deltog vid 4 möten.
20/4 - 4/6 - 2/7 - 10/8 -

1743-02-05

Nämns i 1 stycke: onumr.,
Wredens tal tryckes.

1743-02-26

Nämns i 1 stycke: onumr.,
Baron Wrede 10
Degeer 9
Polheim
Er. Benzelius 13
Bar. Biellke 9
Grill
Meyer
Malmer
Brelin
Stobée
Sandberg
Ehrenswerd
Drake
Sahlberg
Benselstierna

1743-04-20

Nämns i 1 stycke: onumr.,
Deruppå anmältes at Riksrådet Friherre Wrangel vore upkommen, ock begärte sitt ställe uti Academien, uppå det honom meddelte kallelse bref til Ledamot, at nu få intaga. Bemälte Herre emottogs af Hr Wrede ock Hr Benzellstierna; samt sedan han inkommit hölt Preeses Hr Bielke til honom et litet tal, hvilket uti Handlingarne finnes förvarat.

1743-07-02

Nämns i 2 stycken: onumr., onumr.
Sluteligen förestälte Wrede om icke Kongl. Academien vore benägen at täncka på något-sätt, hvar-igenom Academiens secreterare Hr Faggot, för thess, nu länge redan, härvid hafde besvär, erviste oförtrutenhet, samt betygade nijt för Academiens bästa, kunde komma at niuta någon douceur och hugnad, samt således erhålla prof theraf, at Kongl. Academien, en sådan thess goda handräckning och ofärgade ömsinnighet, med nöje och välbehag upptagit. Och sedan Kl. Academiens nu närvarande Herrar Ledamöter, för sin del förklarat, huru skiäligit sådant vore, samt derföre häröfver åtskilligt discourerat, så väl, om then saknad Academien hafva skulle, i fall bemälte thess nuvarande Secreterare såsom för Academien omistelig, och then man fördenskuld önskade thervid blifva perpetuus, til äfventyrs nu skulle förtröttas, at längre gå Academien til handa; som angående Academiens egne medels närvarande tilstånd, theras ömma förvarande, samt ett och annat sätt til sames vidare förkofring: hvarjemte äfven frågat blef, om och huruvida Academiens Handlingar ännu kunde bära sig sielfve? med mera, Så förklarade Wrede sig vara redebogen at till ofvanberörde ändemål, för sin del erlägga fem ducater: hvarefter, Praeses äfven, ther til yttrade sig gärna vilja lemna 100 k:mnt. Blifvande häriämte beslutit, at i fall, sedan the öfrige Kl. Academiens så när- som frånvarande Hrr Ledamöter, hvilcka härom vidare hos sig torde öfverlägga, äfven, efter förmodan, behagat för sine delar thertill sammanskiuta, sådant doch icke skulle syas vara nog tillräckeligit, bristen då, af Academiens egne medel kommer at fyllas, så långt, at en silfver-skåhl om 100:de lod, til förenemde behof, och at tymedelst uppmuntra Hr Fagot til vidare fortfarande uti thess, för Academien altid betygade uppricktiga ömhet, må kunna med någon tiänlig inscription förfärdigad blifva. Och påtog sig Hr Bro- wallius at om värckställigheten häraf draga behörig försorg.

Sluteligen förestälte Wrede om icke Kongl. Academien vore benägen at täncka på något-sätt, hvar-igenom Academiens secreterare Hr Faggot, för thess, nu länge redan, härvid hafde besvär, erviste oförtrutenhet, samt betygade nijt för Academiens bästa, kunde komma at niuta någon douceur och hugnad, samt således erhålla prof theraf, at Kongl. Academien, en sådan thess goda handräckning och ofärgade ömsinnighet, med nöje och välbehag upptagit. Och sedan Kl. Academiens nu närvarande Herrar Ledamöter, för sin del förklarat, huru skiäligit sådant vore, samt derföre häröfver åtskilligt discourerat, så väl, om then saknad Academien hafva skulle, i fall bemälte thess nuvarande Secreterare såsom för Academien omistelig, och then man fördenskuld önskade thervid blifva perpetuus, til äfventyrs nu skulle förtröttas, at längre gå Academien til handa; som angående Academiens egne medels närvarande tilstånd, theras ömma förvarande, samt ett och annat sätt til sames vidare förkofring: hvarjemte äfven frågat blef, om och huruvida Academiens Handlingar ännu kunde bära sig sielfve? med mera, Så förklarade Wrede sig vara redebogen at till ofvanberörde ändemål, för sin del erlägga fem ducater: hvarefter, Praeses äfven, ther til yttrade sig gärna vilja lemna 100 k:mnt. Blifvande häriämte beslutit, at i fall, sedan the öfrige Kl. Academiens så när- som frånvarande Hrr Ledamöter, hvilcka härom vidare hos sig torde öfverlägga, äfven, efter förmodan, behagat för sine delar thertill sammanskiuta, sådant doch icke skulle syas vara nog tillräckeligit, bristen då, af Academiens egne medel kommer at fyllas, så långt, at en silfver-skåhl om 100:de lod, til förenemde behof, och at tymedelst uppmuntra Hr Fagot til vidare fortfarande uti thess, för Academien altid betygade uppricktiga ömhet, må kunna med någon tiänlig inscription förfärdigad blifva. Och påtog sig Hr Bro- wallius at om värckställigheten häraf draga behörig försorg.

1746 – deltog vid 7 möten.
11/10 - 18/10 - 25/10 - 8/11 - 22/11 - 29/11 - 20/12 -

1746-10-11

var kandidat i presesval (§ 6).
6. Sedan Ledamöterna giort sig färdiga til votering befants efter sedlarnes öpnande Doct. Browaldius äga 19 vota, H. Palmstierna 15, HH. Faggot, Stobée och Mejer 14, H. Dalin 6, H. Meldercreutz 5, H. Rudenscöld 4, H. Malmerfelt 3, H. Brandt 2, HH. Svedenborg, Psilanderhielm, Wrede och Benzelstierna 1. emellan de trenne Herrarne som hade lika vota lottades och blefvo Faggot och Mejer candidater och de fyra Candidaterna. föll lotten på H. Mejer.

1746-10-18

föreslog Harald Urlander som ny ledamot (§ 3).
3. föreslogos til Ledamöter H. Secreteraren Urlander af Baron Wrede, och Directeuren Liungquist af H. Baeck hvilka som de förut varit föreslagna fant academien ej fordra längre tid än til nästa lördag.

1746-11-22

föreslog Carl Bengt Skytte som ny ämnesven (§ 2).
2. Baron Wrede föreslog H. Schutte til ämnesvän uti Academien hvilket beviljades, och han straxt deruppå inträdde, och

1747 – deltog vid 5 möten.
17/1 - 24/1 - 28/2 - 18/4 - 25/4 -

1747-01-24

Nämns i 1 stycke: § 2,
2. uplästes de föreläsningar som H. Kraftman docens vid Åbo Academie der hållit öfver Oeconomien i anledning af H. Salanders Bok Salus patriae kallad. H. Salander som lämnat up dessa föreläsningar anhölt det Academien ville, autor til upmuntran, förklara sit behag deröfver, til hvilken ända dessa föreläsningar också remiterades til Herrar Triewald, Faggot, Baron Wrede och Berch.

1747-04-25

antogs som ledamot (onumr.) Nämns också i 1 stycke: onumr.,
för H:s E. Riksrådet Wrede 5 Nej. 24 I.
Biblioth. Laurel   21   8
Assessor Vult   23   6
Secret. Carleson   14   9
Camh. och Assessorn Bonde   14   15
Prosten Wettersten   14   10
Lectorn Hielm   26   3
Assessor Biörner   23   6
Salvius   12   17
Secret. Kruger   16   13
Professor Ihre   25   4
Körkh. Mörk   21   6
Herr Törngren 20 7

Således blef alenast H. Riksrådet Wrede af Academien nämnd til Ledamot af alla 13 föreslagne Herrarna.

1758-04-29

Nämns i 1 stycke: § 1,
1. De Herrar Ledamöter, som besedt Hr Öfversten Baron Wredes skepsmodel, enligt öfverenskommelse vid sista session yttrade sig, at de ansågo de förbättringar, som Herr Öfversten projecterat, ingenieusa och sådana at de förtjänte uti stort försökas. Angående Förbättringen på Stycken eller Canoner, uplästes Herr Öfverste Cunninghames berättelse om de försöks lyckliga aflopp, som blifvit giorde med efter Herr Baron Wredes föreskrift gutit stycke, som styrkte Academien uti des fördelaktiga tanka om denna Invention. Derföre beslöts, at Herr Öfversten Baron Wrede, genom utdrag af Dagboken, skal få Academiens intygande här om.

1758-08-20

Henrik Jacob Wrede dog

1758-12-13

Nämns i 1 stycke: onumr.,
S. D. G
Detta år äro Tre Herrar Ledamöterne afledne, neml. ErcheBiskopen, Dr Henric Benzelius.
Landshöfdingen Baron Wrede.
HofIntendenten och Capellmästaren Roman.

1851 – deltog vid 2 möten.
8/1 - 12/2 -

1851-02-12

Nämns i 1 stycke: onumr.,
Föredrag 17:o. Föredrag:
- H:r Fåhræus afgaf en berättelse om uppkomsten och fortgången af Cholerafarsoten i Götheborg sistförflutne höst. Utdrag af denna berättelse skulle uti Öfwersigten intagas.
- H:r Erdmann: Om wattenståndet i Mälaren och Saltsjön under år 1850.
- Densamme: Om lager af Marmor eller kornig kalksten i Nora socken af Örebro Län.
‐ H:r Sundewall upläste åtskilliga af H:r J. W. Grill på Ruda i Östergöthland skriftl. lemnade meddelanden om en tam Lo, som derstädes blifwit uppfödd af en katta. Densamme företedde samtidiga Observationer fördtagna å wexter och djur under år 1849, redigerade af Brukspatron C. G. Löwenhjelm.
- H:r Wahlberg meddelade från Acad:s ledamot H:r Bredberg en kort redogörelse för en af honom uppfunnen ny method att befria den wid Klefwa förekommande Nickelhaltiga Magnetkisen från Jern.
– H:r L. F. Swanberg lemnade med anledning häraf åt skilliga upplysningar i ämnet. Acad. beslöt att ofvanstående 5 föredrag skulle uti Öfversigten intagas.
‐ H:r Wahlberg anmälde att H:r Selander, som war förhindrad att sammankomsten öfwerwara, önskade i Öfwersigten få införa en kort uppsatts om den Solförmörkelse som instundande sommar härstädes inträffar, äfvensom hans önskan att härtill få låta utföra en Contur-Charta.
Bifölls.
- Densamme anmälde att H:r Fries önskade i Öfwersigten få intaga Diagnoser, på de nya swamp arter som under hans inseende blifwit afmålade.
Bifölls.
- Densamme förewisade en af Capiten Hägerflyckt till Botaniska Museum öfwerlemnad Morot, bildad i form af en menniska.
– Frih. Wrede redogjorde för hufwudideen af H:rr Scheutz's Räknemachin, den theoretiska grund på hvilken den hvilar och dess anwändande.
– H:r Lovén anhöll att i Öfwersigten få intaga några Geologiska iakttagelser på Öland af Mag:r Sjögren.