Logga in Sv | En

Protokoll

Här kan du utforska Kungl. Vetenskapsakademiens mötesprotokoll 1739-1850. Du kan antingen söka i protokollen i fulltext, eller följa omnämnanden av en enskild person.

Johan Julius Salberg

Apotekare. LVA.

Född 1680-04-11, död 1753-03-23.

Omnämnanden i protokollen

Närvaro vid möten

Omnämnanden

1730s

105

1740s

1750s

1780s

1739 – deltog vid 30 möten.
25/7 - 5/8 - 8/8 - 11/8 - 15/8 - 18/8 - 22/8 - 25/8 - 29/8 - 1/9 - 5/9 - 15/9 - 19/9 - 22/9 - 26/9 - 3/10 - 6/10 - 13/10 - 31/10 - 3/11 - 7/11 - 10/11 - 14/11 - 17/11 - 28/11 - 1/12 - 12/12 - 19/12 - 22/12 - 24/12 -

1739-06-16

föreslogs som ledamot av Anders Johan von Höpken (onumr.) och antogs som ledamot (§ 7). Nämns också i 1 stycke: onumr.,
item: om Apothecaren Herr Sahlberg, hvilcken ej allenast skall förstå alt sådant, som hörer till Apothecarekonsten, ganska väl, utan ock vara mäckta förfaren uti Chymien, samt äga tillfälle at giöra hvarjehanda försök.

7. Alla desse nu upnemde Herrar [Sandberg, Scheldon, G. Polhem, Sahlberg, Faggot] blefvo af Academien särskilt utnemde till Ledamöter och samfält dertill beviljadt.

Särdeles at följande vid nästa sammankomst skulle introduceras, nembl:n Hr Ribbe, Hr Brandt, Hr Sahlberg, Hr Faggot och Hr Polhem.

1739-06-20

höll ett inträdestal (§ 1).
1. Först trädde Hr Sandberg in, tillika med Hr Ribbe, Hr Sahlberg och Hr Faggot, hvilcka nu i Academien till Ledamöter skulle introduceras, och efter hållit tahl til Academien, af hvilcka Hr Ribbes och Hr Faggots, som voro skrefne, lades ad acta at förvaras, svarade Hr Höpken derpå. I samma svar betygade han Academiens fägnad öfver den tillökning hon nu bekom af vittre, lärde och skickelige män, som igenom enhälligt vahl blifvit kallade, och at Academien dervid å sido satt all afsickt på vänskap till deras personer, på det hon på et så mycket oväldugare sätt måtte kunna nyttia deras biträde till sit föresatte ändamål. Hvarföre hon ock giör sig förvissad, at ingen af dem lärer undandraga sig med oförtruten möda och flit trogit gå henne till handa, på det at denna nya inrättning må kunna blifva nyttig både för närvarande och tillkommande tider.

1739-07-25

Nämns i 1 stycke: § 6,
6. Vi äga, sade Hr Sahlberg, många vackra böcker skrefne om åkerbruket: vore allenast at önska, det någon ville taga på sig den mödan at utur dem samla det bästa, som mäst kan efterföljas. Hr StobÉE önskade för sin del, at man kunde utleta den bästa såningstiden: emedan man finner altför ofta, at 2:ne kunna så lika god säd i lika god jord, men den ena, antingen han sådt några dagar förr eller senare än den andra, vinner dermed så mycket som hans granne förlorar. Hr Ahlström berättade, at förfarne åkermän derföre pläga smaka och luckta på jorden och veta deraf at säija när hon är såningsför. Hr Triwaldt mente för sin del, at stöpandet här i Sveriget skulle vara ej mindre nödigt än nyttigt, för climatets hårdhet skull, men at höstsäd intet behöfves så stöpas som vårsäden. Hr Sahlberg sade, at åkerbruket lider ock mycket derigenom, at sädeskornen ej komma så diupt i jorden, som vederbör. Herr Cederhielm mente, at svafvel torde äga en födande kraft med sig för säden, hälst som han funnit, at som jorden omkring Gudheim i Wästergiötland är mycket svafvelfull, så bär hon ock en rik välsignelse på hvarjehanda säd; men Hr Nordenberg svarade dertil, at Sulphur crudum intet skal vara godt, men. väl ask- eller lutsalt, som efter hans mening aldrabäst skall hielpa sädesväxten fort.

1739-08-05

Nämns i 2 stycken: onumr., § 11.
Faggot mente för sin del, at de intet för ringare pris kunde läggas up än til 16 styfver. Och som alla de öfrige Herrar Ledamöter stannade i samma slut, så blef det ock aldeles faststält. Hvilcket ock så mycket giörligare syntes kunna skie, som ej allenast Herr Triwaldt åtagit sig at för detta första året kosta på kopparplåtarne vid trycket, utan Hr Sahlberg lofvade jämväl at skiuta papper til trycket för detta quartalet.

11. Härvid kom man at tala något om snäckor, och huru de ränsa bort maskar af fruckten i trägårdarne; hvarpå Hr Sahlberg sade sig hafva sedt et ögonskienligit prof uti en trägård på Södermalm, der snäckorne aldeles utrotat sådan ohyra.

1739-08-08

Nämns i 4 stycken: § 9, § 10, § 13, § 14.
9. Hr Sahlberg framtedde sedan för Academien et af honom upfunnit påfund, hvarmedelst järnplåtar och taktegell kunde öfverstrykas til ständigare nyttiande, än alment skier. Det var i stället för olja och rödfärga, at bruka tiera och kimrök, hvarigenom efter hans mening 77 dr skulle vinnas i jemnförelse emot de nu vanliga takteglen. Detta fant Academiens Herrar Ledamöter för godt, och Hr Nordenberg bekräftade för sin del samma förslag af et exempel af Finnarne, hvilcka i stället för rödfärga skola pläga öfverstryka sina hus med tiära blandad ihop med kohl. Herr Triwaldt yttrade sig, at detta påfundet borde utrönas igenom vissa försök, innan deruti något kunde slutas; ty han mente, at den svarta färgen, som kimröken förer med sig, vore altför böjelig at taga solhetan til sig, hvarigenom, efter hans mening, skulle åstadkommas en häftig utdunstning, som snarare torde tära plåten sönder, än man kunde förmoda. Det medgaf han, at rödfärgan är en corrosif materia, och önskade at i des ställe kunde uptänckas någon annan färg än den kimröken äger; hvilcket Hr Sahlberg tviflade kunna gies.

10. Ytterligare framviste Herr Sahlberg en annan invention at kunna mäta mihlarne på vägen uti vagnen eller chaisen med mycken behändighet, och så fort som hästen går.

13. Hr Sahlberg, som lofvat förskiuta papper til trycket för detta första quartalet, sade, at han allaredan dertil destinerat l20 dr. Academien tackade honom derföre och sade sig villja ersätta bristen.

14. Derpå kom Hr Ribbe fram och skiänckte til Academien de 108, som han tilförene hade lofvat. Hvilcka p:r Hr Secreteraren tog til sig. Utom dess gaf han til trycket ....... 1 Duc.
äfvenså Hr Præsidenten .... 1 Duc.
Hr Höpken .............. 1 Duc.
Hr Triwaldt .............. 1 Duc.
Hr Nordenberg för sig .......... 1 Duc.
för sin bror .............. 1 Duc.
Hr Sahlberg .............. 1 Duc.
Hr Pilgren .............. 1 Duc.
_________
8 st.

1739-08-11

Nämns i 2 stycken: § 15, § 19.
15. Hr Sahlberg berättade, at alträ, som talas om i omtalte förslaget, intet skal vara så godt til stängslers planterande som pijl: hvilcket han sade sig hafva försökt vid en gård i Upland Norrö kallad, hvarföre han ock låfvade at derom komma in med en beskrifning til Academien.

19. Hr Sahlberg mente, at man ej borde förhasta sig dermed. Detta är et påfund, sade han, som af fremmande blifvit upfunnit, och viste för den skuld ej, huruvida Academien kunde giöra sig någon heder deraf, vidare än at hon ville gifva ut det till allmän efterrättelse för sina landsmän, hvilcket ingalunda kunde skie til Academiens credit, med mindre här icke förut blifva försök el:r prof anstälte; och som han nu bekommit de snäckor, som fordras dertil, ty kunde Hr Præsidenten förut låta giöra försök på 2 el:r 3 personer, då det sedan med så mycket större tryghet kunde gifvas ut. Detta funno Hr Ledamöterne vara så mycket rådeligare, som hvarcken Hr Præsid:en el:r Hr Ribbe sågo, huru de deruti införde species voro så solventia, at stenen dymedelst skulle gå til grus sönder.

1739-08-15

Nämns i 2 stycken: § 7, § 8.
7. Härvid talade Hr Sahlberg om en berättelse, som Hr Roberg skal äga, hvarutinnan utförl:n skal vara omrördt, huruledes et fruntimmer på et synnerligit sätt blifvit hulpen från stenpassion. Hvilcken beskrifning han önskade, at Herr Roberg ville sända hit in til Academien.

8. Ytterligare gaf ock Hr Sahlberg til känna, at han talt med Hr Henrichsson, hvilcken blifvit til Academiens Ritmästare utnämd: och när Hr Sahlberg sagt honom Academiens behag, har han utlåtit sig at ej allenast vara nögd dermed, utan ock at han för detta första quartalet intet ville hafva någon betalning. Sedan skickades vacktmästaren efter några stycken, som han hade giordt, de der sedan blefvo upviste. Men som Academien ännu intet ville fästa sig vid någon viss, för än hon om des skickelighet blir aldeles öfvertygad; så resolverades:
at Hr Henrichsson skulle kallas up til nästa lögerdag, då Academien vil gie honom en el:r 2 blommor at visa prof uppå, och sedan yttra sig närmare häröfver.

1739-08-18

Nämns i 2 stycken: § 4, § 10.
4. Hr Sahlberg gaf sina utlofvade 120 dr kmt til Academien såsom en frivillig skänck, hvarföre samtel:e Herrar Ledamöterne yttrade sin taksamhet: och beslöto, at desse 120 dr skulle slås til pappers upköpande vid trycket. Ty tog ock Herr Salius dem til sig.

10. Sedan kom man af et tilfälle at tala åtskilligt om Potatos, då Hr Sahlberg önskade för sin del, at denna fruckten måtte blifva mera kunnig och ymnigare i vårt land; ty, sade han, det är bekant huru mycket hvette här spilles bort årl:n til poudre och amidon el:r stärckelse, hvilcket alt väl kunde göras af potatos. Herr Triwaldt sade, at Spanioren måtte mycket väl veta gagna sig af denna fruckten; i ty han låter hela skepslastningarne komma in tid efter annan dermed i sit rike.

1739-08-22

Nämns i 4 stycken: § 10, § 11, § 12, § 13.
10. Likaledes förehölt Hr Præsidenten ock Hr Sahlberg, om han intet snart ville infinna sig med sit nya påfund at förvara trä ifrån förrutnelse? Hela staden, sade han, är nu blefven pikhogad at få se et så gagneligit påfund, hvaraf det meniga samhäldet skulle tilflyta så mycken förmon. Men Hr Sahlberg svarade, det han intet ännu ville uppenbara det, så för vissa orsaker skul, dem han nu intet ville nämna om, som enkannerl:n at han hölt före det vara ganska eftertänckeligt at uptäcka sådane ting, hvaraf våra grannar skulle göra sig en synnerlig förmon och förkofring. Detta mente Hr Præsidenten, at han för sin del intet kunde finna vara något skäl, hvarföre sådant skulle hållas lönt: och framdrog til exempel, at om vi skulle finna på et nytt sätt at göra bröd, hvaraf Norrlänningarne kunde hafva sin födo och uppehälle; måntro sådant borde endast för den orsaken skul nidtystas, at Ryssarne, som vistas under samma climat, torde äfven kunna gagna sig deraf? Hvilcket skulle strida emot naturen, lika som det vore, at iag intet ville göra mig sielf godt, när iag kunde, på det min granne ej eller måtte få något gagn deraf. Härvid kom jämväl at frågas, huruvida denne invention på något sätt vore så fatt, at våra grannar el:r fiender dermed kunde göra oss någon skada? i hvilcken händelse Hr Höpken hölt före, at Academien kunde uptäcka det allenast för Hans Kongl. May:tt; men Hr Præsid. svarade dertil, at utom det at det i sådant fall vore en ting, som lände til Auctorens enskylta heder, så at Academien intet borde eller kunde då befatta sig dermed, så är nu detta rön eller påfund ej så skickat, at våra fiender dermed hvarcken directe eller indirecte skulle kunna skada oss; ty, sade han, jemte någre af de öfrige Herrar Ledamöterne, hvad skada hade vi deraf, om vår grannes skiep länge kunde vara emot förrottnelse, när våra egne vore äfvenså varaktige? Men imedlertid ägde vi den heder, at invention hade först kommit från oss.

11. Hr Sahlberg framdrog hvarjehanda exempel at dermed visa denna inventionens riktighet, och sade derjemte, at den ingalunda vore kostsam: item at man dermed skulle kunna öfverstryka planckorne vid skieps bygnader och böja dem med långt större lätthet och varaktighet, än efter det nu vanliga sättet.

12. Hr Ahlström frågade, om ock siömasken icke skulle dermed kunna stängas från skieppen? Hvilcket Hr Sahlberg ville på det högsta försäkra, och sade, at aldrig någon mask skulle röra vid det trä, som därmed vore öfverstrukit.

13. Uppå ytterligare tilfrågan af Hr Præsidenten, om han icke ville uppenbara denna invention? svarade Hr Sahlberg, at han ännu ville förut något betäncka sig derpå, och dessförinnan upviste han et nyt påfund at göra gärdsgårdar af planterade pijlträn, hvarpå han jämväl framdrog en ritning; men han tog den sedermera åter til sig och lofvade ingifva den en annan gång, jemte en utförlig beskrifning deröfver.

1739-08-25

Nämns i 4 stycken: § 3, § 9, § 13, § 14.
3. Häraf tog en och annan sig tilfälle at yttra sina tanckar om kruttilvärckning. Herr Sahlberg mente för sin del, at ju oftare saltpettret fileras, ju mera tappar det i sin styrcka, och at således det krut, som giöres af första anskiutningen i saltpetret, skulle vara aldra bäst; men af den andra sämre och så consequenter.

9. Hr Præsidenten ville så mycket mindre neka dertil, at vatnet tager af år från år, och at hafvet af uråldriga tider tilbaka varit större än nu, som deraf rönes dageligen många nya prof: men kunde dock för sin del ej se, huruvida deraf skulle följa at en almen vatuflod en gång varit öfver hela jorden. Hr Sahlberg framdrog en annan mans mening om de stenar, som ligga löse både på höga berg och vida marcken, nembl:n at en slik söndring hade skiedt under det Frälsaren led på korset. Hvarmed denna discours stannade.

13. Och som Academien ej vill öka omkostnaden för första quartalet igenom altför många kopparplåtar, och fördenskuld för godt funnit at jämväl inrycka sådane påfund, som intet tarfva några kopparstycken; ty hemstälte Hr Præses, om icke Hr Sahlberg nu ville upgie sin träbalsam, hvilcket påfund ej tarfvade något kopparstycke?

14. Men Hr Sahlberg nekade nu som tilförene, at han ännu kunde uptäcka det: och i det stället lofvade han at nästa gång framgifva sin beskrifning så om gärdsgårdars planterande af pijlträn, som om taktegels och järnplåtars öfverstrykande på et nytt och ganska gagneligit sätt. Hvarvid Hr Faggot påminte, at Hr Sahlbergs påfund om taktegels öfverstrykande var en ting, som förut bör försökas: men Hr Sahlberg svarade, at han nogsamt derpå giordt försök, så at han aldeles intet tvekade at sätta sit namn dervid. Och på det Academien måtte aldeles vara til frids stäld, så lofvade Hr Sahlberg ännu upgifva til detta första quartalet et af honom uptänckt påfund at fördrifva vägglös utur hus och sängar. Hvilcket Academien med särdeles välbehag uptog. Och dermed slöts denna sammankomst.

1739-08-29

Nämns i 2 stycken: § 7, § 10.
7. Hr Præsidenten sporde Hr Sahlberg til, huru snart han ville upkomma til Academien med sin invention at drifva bort väglöss? Hr Sahlberg svarade, det han allaredan börjat visa prof derpå hos Hr Nordenberg, och så snart det gådt för sig, ville han komma in dermed; ty han önskade at äga något vitne uppå des riktighet, förr än det gifves ut.

10. Vid det Hr Sahlberg mente, at sqvackran adducerar lukten, och man något kom at tala om des olja, samt at den mister sin kraft, när hon tilredes per assensum: så frågade Hr Præsidenten, om icke Hr Sahlberg ville deraf bereda en olja, och om den kunde efter en månad bli färdig? Hvartil Hr Sahlberg samtyckte, så at han efter en månad ville framgie densamma.

1739-09-01

Nämns i 3 stycken: onumr., § 8, § 9.
Academien fant deruti sit nöje: och Hr Sahlberg tog det tilbaka hem med sig at låta skrifva det rent til nästa sammankomst; men begierte äfvenledes, at Svenskan deruti skulle vårdas och hielpas på bästa sättet.

8. Äfvenså läste ock Hr Sahlberg up et af honom til Academien ingifvit nytt påfund til en varaktig och behändig gärdsgård af planterade pijlträn, at utan särdeles möda kunna nyttia til nödig hägn, innom 2 a 3 år: hvilcket gillades. Hr Triwaldt gorde allenast dervid den påminnelsen, at som träden syntes stå något långt från hvarannan nedre vid jorden, så ville han veta, om icke svinen kunde snart smyga sig derigenom? Men Hr Sahlberg svarade, at desse hålen snart täppes igen af telningar och qvistar utur träden: men innan de hinna fram, kan man lättel:n tilstänga holen med pinnar el:r små pålar. Härvid fölgde ock en i koppar stucken afritning på sielfva gärdsgården.

9. Än läste ock Hr Sahlberg up et annat af honom til Academien ingifvit rön om järnplåtars och taktegels öfverstrykande til större varacktighet och mindre omkostnad än härtils dervid skiedt.

1739-09-05

Nämns i 1 stycke: § 5,
5. Hr Triwaldt berömde ej allenast det af Hr Tourlon til Academien nu gifne arbetet om silckesmatkarne, och sade at det kommer honom mycket väl til pas vid sin beskrifning om silckesmaskar, utan han nemde ock nu, huru han kunde deruti efterspana och sedan til Academien ingifva en utförlig berättelse om deras thee planterande, om risplanteringen, med mera. Hr Sahlberg sade, at de uti Ostindien skola veta et särdeles behändigt sätt at rena silfret, som här intet ännu är bekant.

1739-09-19

Nämns i 2 stycken: § 13, § 14.
13. Hr Bielcke påminte vid Hr Sahlbergs observation om gärdsgårdar af pijl, det han af förfarenheten funnit, at boskapen äter gerna des löf och bryter således sönder des sköra qvistar; men Herr Sahlberg mente, at det intet skulle vara någon fara dervid. 2do At pil intet trifves i sandjord, hvarjemte Hr Bielcke frågade, hvilketdera slags pil han här förstod. Hr Sahlberg svarade, at här finnes 2:ne slag: den ludna och den glatta el:r släta; och at den senare trifves bäst på fuktiga, men den förra på torra platser.

14. Hr Sahlberg gaf jämväl in til Academien et Saccharum Saturni; item et slags krut af Sulphur christallinum i stället för det vanliga svaflet.

1739-09-26

Nämns i 4 stycken: onumr., onumr., onumr., § 97.
Observationer inkomne under första quartalet: Bielke om Almträds planterande.
Linnæus om Vexters cultur.
Trievald 1. om Drifmachin genom ånga för plantor.
2. om Humble skiötsel.
3. om träns cultur.
Ehrensuerd om Krut.
Nordenberg om Kackelugnar.
Polheim. Christ. om Elementernes värkan. Celsius, And. om Träds förlängande i Kiöld. Tilas om Prognosi mineralium.
Ribbe om Amausi genom vomitiv curerad.
Sahlberg om Gierdsgårdar af pihl.
[Sahlberg om] om järnplåtars och taktegels öfverstrykande.
Faggot om Experimenter vid Åckerbruket.
Bredlin om clavers förbättring.
Moræus om Aconiti gifft en casus.
Wallerius om Rep.
Rosensten om Flygsand och annat i oeconomicis.

Observationer inkomne under första quartalet: Bielke om Almträds planterande.
Linnæus om Vexters cultur.
Trievald 1. om Drifmachin genom ånga för plantor.
2. om Humble skiötsel.
3. om träns cultur.
Ehrensuerd om Krut.
Nordenberg om Kackelugnar.
Polheim. Christ. om Elementernes värkan. Celsius, And. om Träds förlängande i Kiöld. Tilas om Prognosi mineralium.
Ribbe om Amausi genom vomitiv curerad.
Sahlberg om Gierdsgårdar af pihl.
[Sahlberg om] om järnplåtars och taktegels öfverstrykande.
Faggot om Experimenter vid Åckerbruket.
Bredlin om clavers förbättring.
Moræus om Aconiti gifft en casus.
Wallerius om Rep.
Rosensten om Flygsand och annat i oeconomicis.

Till Membra af Wettenskaps Academien antagne:
Hr Salvius, Lars, till Protocollist, Extraordinarius i Justitiæ revision.
Baron Reuterholm, Nils. Landshöfding i Örebro.
Grefv. Cronstedt, Carl Joh. Hoffintendent.
Hr Ehrensuerd, August. Capten mechanicus.
Hr Nordenberg, And. Joh. Capten vid Fortificationen af gardiet.
Hr Polheim, Christ. Commercie Råd.
Mag. Celsius, And. Professor Astronomie i Upsala.
Hr Tilas, Dan. vice notarius i Bergs Collegio.
Hr Sandberg, Olof. Regerings Råd.
Doct. Ribbe, Evald. Lif Medicus.
Hr Sahlberg, Julius. Ammiralitets Apothekare.
Hr Faggot, Jacob. Inspector vid Lantmäterij contoiret.
Hr Stobé ... General major vid fortificationen.
Hr Scheldon ... Skepsbygmästare vid flottan.
Doct. Roberg, Lars. Professor Medicinæ i Upsala.
Hr Klingenstierna ... Professor Matheseos i Upsala.
Hr Nordenberg ... Leutenant vid Fortificationen.
Hr Pihlgren ... Major.
Mag. Brelin, Nicolaus. Theologus.
Doct. Celsius, Olaus. Theologiæ Professor primarius i Upsala.
Mag. Wallerius, Nicol. Adjunctus philosophiæ i Upsala.
Doct. Moræus, Johannes. Physicus vid Fahlun.
Hr Elfvius, Petrus. Auscult. i Bergscollegio.
Doct. Brant, Georg. Ricksverdie.
Hr Polheim, Gabr.
Hr Rosensten, And. Major.
Hr Tourelong, Joh. Supercargue.
Hr Plomgren, Thomas. Handelsman i Stockholm.
Hr Mællercreutz, Jonas. Conducteur.
Hr Rosén, Nicol. Adjunctus Medicinæ i Upsala.

97 Utgifvet till Wacktmästaren ....... 36 dlr kpmt.
Inkommit d. 6 Jun. Ahlström 300
Inkommit d. 6 Jun. Höpken 150
Inkommit d. 6 Jun. Bielke 150
Inkommit d. 20 Jun. Ribbe 108
Inkommit d. 5 Aug. Roberg 300 men ej incasserat.
Inkommit d. 5 Aug. Sahlberg 120 till papper.
Inkommit d. 8 aug. Linnæus 18
Inkommit d. 8 aug. Ribbe 18
Inkommit d. 8 aug. Höpken 18
Inkommit d. 8 aug. Ahlström 18
Inkommit d. 8 aug. Trievaldt 18
Inkommit d. 8 aug. Nordenberg 18
Inkommit d. 8 aug. Nordenberg frater 18
Inkommit d. 8 aug. Sahlberg 18
Inkommit d. 8 aug. Faggot 18
Inkommit d. 8 aug. Pihlgren 18

1739-10-03

Nämns i 1 stycke: § 7,
7. Herr Præsidenten lät Academien sedan förstå, at han i följe af sin nu mottagne sysla icke kunde underlåta at påminna Herrar Ledamöterne om de observationers skyndesamma ingifvande, som de voro sinnade at lemna til Academien för det nu instundande quartalet: och hemstälte om icke Hr Mellercreutz och Hr Faggot ville påtaga sig at utleta pendelens längd här i Stockholm;
item Hr Brelin om jukters tilvärkande;
Hr Polhem at inkomma med något nyt påfund, som han antingen sielf upfunnit el:r ok af hans Hr Fader blifvit påtänckt; Hr Sahlberg om träbalsam;
Hr Nordenberg om en ganska gagnelig invention, som han ännu intet velat låta framkomma, men at han ej skulle vara missunsam emot publicum i sådane mål.
Likaledes påminte Hr Præsidenten Hr Ahlström, Hr Linnæus och de flere, som voro närvarande, at vilja hvar för sig i tid täncka på något nyt påfund: hvilcka alla samtyckte dertil, och lofvade med det första infinna sig dermed.

1739-10-06

Nämns i 2 stycken: onumr., onumr.
Herr Præsidenten sade, at Academien vore väl tilfrids dermed, om han allenast ville visa, huru samma lukt och godhet måtte sättas på tilredde skin, som den är, hvilcken finnes uti jukten, och frågade ytterligare, om intet ännu vore giordt dertil? Men Hr Sahlberg svarade, at han denne tiden varit med andra ärender så mycket syselsat, at han ännu intet hunnit göra prof derpå; lofvade likvist at läta värckel:n göra det innan detta quartalets slut. Och som Hr Præsidenten nämde något om en garfvare på Kungsholmen, den der gärna skulle taga på sig at förrätta detta profvet; så sade Hr Sahlberg, at han för sin del då ville vara tilstädes och lära honom, hvad dervid bör tagas vara på, med förmodan at Hr Brelin å sin sida ej eller skulle underlåta at göra detsamma.

Herr Præsidenten sade, at Academien vore väl tilfrids dermed, om han allenast ville visa, huru samma lukt och godhet måtte sättas på tilredde skin, som den är, hvilcken finnes uti jukten, och frågade ytterligare, om intet ännu vore giordt dertil? Men Hr Sahlberg svarade, at han denne tiden varit med andra ärender så mycket syselsat, at han ännu intet hunnit göra prof derpå; lofvade likvist at läta värckel:n göra det innan detta quartalets slut. Och som Hr Præsidenten nämde något om en garfvare på Kungsholmen, den der gärna skulle taga på sig at förrätta detta profvet; så sade Hr Sahlberg, at han för sin del då ville vara tilstädes och lära honom, hvad dervid bör tagas vara på, med förmodan at Hr Brelin å sin sida ej eller skulle underlåta at göra detsamma.

1739-10-13

Nämns i 2 stycken: § 4, § 14.
4. Herr Sahlberg påminte, at i fal Underståthållaren Drake skulle til Ledamot i Academien blifva emottagen, om icke det då skulle synas oanständigt, at han, som blifvit til RiksRåd kallader, borde här såsom den yngsta, efter Academiens Grundreglor, taga in det nedersta rummet. Men Herr Præsidenten svarade, at här ingen personel heder är gällande, och at General Stobée, som okså är en hederlig man, var nögd med det nedersta rummet, så länge han var den yngsta i Academien.

14. Häraf fik Hr Salberg tilfälle at berätta, huruledes Konungen i Dannemark låtit hämta från Berlin både malt och humla etc. i mening at uti Köpenhamn deraf brygga det så kallade Brejhaus drickat; men det tog intet lag, hvilcket kom af vatnet.

1739-11-07

Nämns i 3 stycken: onumr., § 7, § 8.
Hr Cronstedt påminte allenast härvid, at som alla trän intet hafva lika safgång, så skulle de okså i remningen intet vare lika: lofvade för den skuld göra prof derpå med stockar af särskilt slag. Vid det han nu kom at nämna om värma, sade Hr Sahlberg, at kölden åstadkommer rät så väl sprickor i trä som värman, och at förfarenheten sådant tilfyllest intygar.

7. Hr Præsidenten tilsporde Hr Sahlberg, om han icke ville ingifva til Academien sin omtalte träbalsam? Hvartil han svarade ja; och lofvade likaledes inkomma med et nyt påfund, som skal visa, huru gålf må kunna förvaras från förrutnelse utan någon särdeles omkostnad.

8. Nu berättades, at Hr Drake var tilstädes, då Hr Cronstedt och Hr Sahlberg uppå Præsidentens begäran gingo ut och förde honom in. Straxt förklarade Hr Præsidenten Academiens fägnad öfver des inträde, samt huru hon åstundade i honom få niuta frukten af et mogit, vänligit och förtroligt umgänge.

1739-11-28

Nämns i 4 stycken: § 4, § 5, § 6, § 9.
4. Nu framtedde Hr Sahlberg en af Hr Linnæo ingifven observation om renarnas brömskulor i Lapland; hvilcken uplästes och gillades; hvarjemte faststältes, at Hr Salvius skulle igenomse Svenskan, innan den gifves til trycket.

5. När den var upläst, kom man at tala om på hvad sätt det vore görligit så laga, at inga flugor eller maskar skulle sätta sig på boskapen, hvaraf de hafva så mycken oro och plåga. Då Hr Præsidenten gaf vid handen, huruledes Skottländarena pläga värja sina får på det sättet, at de stryka tiära på dem, med litet fet upblandat til en viss proportion, ifrån öronen nid åt ryggen och på bogarna, så at det gik korsvis öfver ryggen; hvarföre han okså ville tro, at Lapparna skulle så mycket snarare kunna på samma sätt värja sina renar, som de äga der å orten förråd både på tiera och fett, allenast någon vore, som underviste dem sådant. Han lofvade inkomma med en särskildt observation häröfver. Herr Brelin lät Academien förstå, at i Wermeland skola de bruka Libsticka dertil. Likaledes sade Hr Sahlberg, at i Östergötland pläga de stryka bekolja på fåren för samma orsak skul. Hr Præsidenten yttrade sig, at han hördt vid Riksdagen några resonnera om samma mål, och at de sagt, at de creatur, som äro väl fodrade öfver vinteren, bli intet brömsstuckna om sommaren. Vid det man nu kom at tala om lös, som växa på boskapen, sade Hr Nordenberg, huru det skal vara för sed i Finland at binda en trå, som blifvit dragen genom något qviksilfver, på fårens hals, och at sådant skal göra märckel. til lössens bortjagande. Men somliga mente, at sådant intet skulle vara särdeles helsosamt.

6. Hr Sahlberg lät Academien veta, at Hr Linnæus icke allenast begär, at exemplaren måtte utdelas til Ledamöterna, som vid detta quartalet komma at niuta dem gratis af Academien, utan ok at de Ledamöter, som ville, kunde få taga exemplar emot för sin til trycket förskutne ducat. Härtil svarade Hr Præsidenten, at hvad det förra vidkommer, så ha ännu inga flere exemplar hunnit bli färdige, än som det behöfts til boklådorna, men at de til nästa Lögerdag skola upsändas i Academien, som för denna gången komme at skiftas ut til Ledamöterna: det senare målet samtycktes öfver alt.

9. Man talte nu något derom, hur théefrön skulle bäst kunna förvaras på resan från Ostindien; då Hr Sahlberg mente, at det skulle lättast och bäst ske uti sten.

1739-12-01

Nämns i 2 stycken: § 7, § 11.
7. Det frågades sedan, om icke Ledamöterne nu kunde få sina tilärnade exemplar utaf det första quartalet? Hvilcket samtycktes, och deltes ut exemplar til underskrefne Ledamöter på sätt, som följer:
För ingifne observationer Exempl.
Herr Linnæus 1.
Herr Moræus 1.
Herr Ribe 1.
Herr Sahlberg 1.
Herr Brelin 1.
Herr Salvius 1.
_________
Sum. 6.

11. Sedan frågade Hr Præsidenten, om icke Hr Sahlberg ville snart inkomma med sin utlofvade träbalsam, emedan den skulle lämpa sig rätt väl at stå näst efter Polhems observation om husbygnad uti den tryckta Acten, som kommer at gies ut? Hvartil Hr Sahlberg svarade, at han gerna vil göra det, så snart han kan hinna; nu har han så mycket at styra om, at han intet viste huru snart han kunde få tid dertil.

1739-12-05

Nämns i 1 stycke: § 14,
14. Hr Cederhielm fik på begäran hem med sig Hr Sahlbergs ingifne rön om gärdsgårdar af pijl, och lofvade dervid göra sina påminnelser.

1739-12-12

Nämns i 2 stycken: § 10, § 13.
10. Hr Præsidenten påminte, at man intet här får föreslå något, som faller dem i minsta mål kostsamt. Då Hr Sahlberg svarade, at tiäran skulle vara hos dem dyr nog. Hr Præsidenten mente, at flugan likafult skulle kunna sticka sig under täcket och skada renen, då Herr Faggot svarade, at detta täcket kan endast derföre läggas öfver renen, at flugan intet må kunna släppa nid sit ägg på honom.

13. Nu lästes Hr Sahlbergs påfund up om gärdsgårdar af pihl, tillika med hr Cederhielms dervid giorde påminnelser, och Hr Sahlberg tog dem bägge hem til ytterligare genomseende.

1739-12-15

Nämns i 1 stycke: § 14,
14. Här uppå lästes Hr Sahlbergs pro memoria för Hr Tourloen up, och lades sedan tils vidare ad acta.

1739-12-19

Nämns i 1 stycke: § 3,
3. Hr Sahlberg hölt före, at Hr Drake intet torde äga tid at förestå denna syslan. Då Hr Præsidenten svarade, at han kunde välja en annan i sit ställe. Hvarjämte Hr Præsidenten påminte, at som här tages in icke allenast sådane Ledamöter, de der med testamenter förmodel:n torde vela hielpa denna inrättning på fötter, utan okså skickeliga handtvärksmän; altså mente han för sin del, at Academien skulle kunna utnämna några vissa Ledamöter, när Præsidentsvalet skal företagas, de der sedan kunde derom låtta sins emellan. Men som sådant syntes kunna åstadkomma någon osämia och afvund Ledamöterne emellan, och stridde utom des emot den förfatning, som Grundreglorna föreskrifva, var han sielf deremot, och kunde härom intet vist fastställas.

1740 – deltog vid 27 möten.
9/1 - 16/1 - 19/1 - 30/1 - 6/2 - 16/2 - 20/2 - 23/2 - 1/3 - 19/3 - 2/4 - 12/4 - 16/4 - 19/4 - 30/4 - 7/5 - 17/5 - 28/6 - 9/7 - 23/8 - 3/9 - 24/9 - 2/10 - 8/10 - 22/10 - 12/11 - 26/11 -

1740-01-02

Nämns i 3 stycken: onumr., onumr., onumr.
Observationer detta quartal inkomne:
1. Triewald: om Historia naturalis af stenkol.
2. item om stenvallar som afskiära stenkols floen.
3. item beskrifning af berg nafvrar och theras handlag.
4. item Huru stenkol i obrutne felt opletas.
5. item angående bot för renarnes siuka Curhma.
6. Eurenius: at opfinna Longitudo Loci.
7. Strömner: angående träns bortfrysande.
8. Christ. Polheims Tanckar om huusbygnad.
9. Faggot bestyrker at alun preserverar trä för eld.
10. Brelin: om bygnings timmers sprickande.
11. Cronstedt: om leer till tegelbruuk.
12. Heland: at mäta hastigheten af et skeps fart i hafvet.
13. Linnæus: om renarnes fluga Oestrum Rangiferinum.
14. Doct. Wallerius: om brömskuulor på boskap.
15. item angående brudbröd.
16. Faggot: förslag till at bota siukan Curhma.
17. Sahlberg: giärdsgårdar af pijhl.
18. Silvii rön angående åkerbruket i Upland.
19. Cederhielm: om giöken.
20. And. Celsii jämnförelse af Svenska foter med utländska.
21. Bref ifrån en som kallar sig Inländsk angående orthographien.
M. Triewald.
(Sigill)

Hr Sahlberg åter lofvade at inkomma med sin träbalsam, så snart han kunde få tid dertil.

Hr Sahlberg lofvade meddela Academien sin träbalsam, sammaledes at inkomma med et nyt påfund, huru golf må kunna förvaras från förrutnelse, utan någon särdeles kostnad.

1740-01-19

Nämns i 1 stycke: § 15,
15. Hr Sahlberg påmintes att inkomma med sin utlofvade träbalsam, hvilcket han lofvade, så snart de redan af honom ingifne rön varda förut i Handlingarne tryckte. Dessförinnan sade han sig hafva utrönt, att det träd, som efter Hr Polheims förslag reddes til att kunna stå emot eld, jämväl kan påstrykas med färg, hvilcket intet finnes omordat i Hr Polheims observation om husbygnad.

1740-02-06

Nämns i 1 stycke: § 10,
10. Uplästes Herr Sahlbergs rön att conservera taktegel för måssa och röta, och skal teglet blifva af samma godhet som thet glasserade; uppå Hr Triewaldts föreställning lofvade Hr Sahlberg äfven doppa teglet först uti bekolja och sedan uti lervattn, att därigenom äfven pröfva teglets styrckia.

1740-02-09

Nämns i 3 stycken: § 4, § 7, § 8.
4. Hr Höpken upläste ett af Hr Sahlberg tilförene inkommit rön om sättet att innom 2 à 3 års förlopp kunna få en gärdesgård så starck, att den sedermera uti ganska lång tid utan understödiande kan bestå. Och som nuvarande Hr Presid. efter undfången del däraf med des anmärckningar inkommit, samt Hr Sahlberg sig däröfver förklarat, och så väl den förras som den sednares skiljachtige tanckar redan äro förenade på et särskilt papper, lämnades samma rön att öfverses utaf Classen om åkerbruk och plantager, och som Bothaniquen äfven kommer däruti att röras, lofvade Herr Linnæus samma rön äfven skiärskåda.

7. Hr Sahlberg gaf nu vid handen en observation om en mask, som med urin kommit ifrån ett qvinfolck; denna observation remitterades til Zoologien.

8. Hr Sahlberg ingaf ett salt, som är tagit och kokat utur ett slags jord när in til Uhmeå, hvilcken jord skal vara utaf sådan sälta, att utaf ett [skålpund] jord skall ett skolp:d salt kunna kokas; hvaröfver Hr Sahlberg lofvade framdeles med beskrifning inkomma.

1740-02-16

Nämns i 1 stycke: § 11,
11. Herr Presid. upvijste en af Hr Sahlberg ingifven beskrifning uppå ett slags salt, som finnes 1/2 mihl när Uhmeå. Saltet är tilförene i Academien framtedt, och beskrifningen lämnades til Classen om Mineralogien.

1740-02-20

Nämns i 1 stycke: § 6,
6. Hr Triewaldt inlefvererade 2:ne af Hr Sahlberg ingifne tabeller på de utländske tryck styler.

1740-02-23

Nämns i 1 stycke: § 4,
4. Uplästes ett af Hr Nordenberg fattadt rön om sättet att giöra lutsalt, hvilcket Hr Linnæus hölt före i sig sielf väl vara mycket godt, men som thet öfver hela Sverigiet, isynnerhet i Skåne, är bekandt, så förmente han ock, att thet vore onödigt att låta thetta rön på trycket utgå. Eljest berättade Hr Sahlberg, att lutsalt äfven finnes på apothequen til köps, både fijnare och gröfre, och ju mer saltet clarificeras, ju fijnare och vijtare blir thet; men aldrabäst när thet med blod clarificeras.

1740-02-27

Nämns i 3 stycken: § 6, § 7, § 8.
6. Det af Hr Sahlberg ingifne rön och beskrifning på ett när in til Uhmeå befinteligit jordsalt af så stor halt, att utaf ett [skålpund] jord kokas 1 skolp:d salt, hvilcket med Hr Brandt varit communiceradt, lämnades nu til Hr Linnæi och Hr Sahlbergs ytterligare genomseende.

7. Uplästes Hr Ribes, Hr Linnæi och Hr Brandts observation öfver den berättelse, som Hr Sahlberg ingifvit angående en matk, som genom urin gången kommit ifrån ett qvinfolck, hvilcka blefvo lagde ad acta.

8. Hr Sahlbergs rön om sättet att conservera taktegel för måssa och röta, som tilförene varit remitterat til dem, som öfverse det som til rudi materiers uparbetande hörer, communicerades åter med honom, emedan det uti ordningen allenast blifvit ändradt och fattadt kortare.

1740-04-02

Nämns i 1 stycke: onumr.,
I testamente til min efterträdares förståndiga eftertanka och nitefulla bearbetande lämnar jag den nytta, vår värda Ledamot Hr Sahlberg gifvit igenom sin beskrifning om vårt Norrländske Sal Natron.

1740-04-12

Nämns i 1 stycke: § 3,
3. Därpå remitterades följande rön til följande Classer:
Hr Sahlbergs om gärdesgårdar, til Oeconomien,
Hr Christ. Polheims om ståls härdning, til Mathematiquen.
– om tiära, til Mathematiquen.
– om oritår säd, til Oeconomien.
– om säds plantering til at få 40 kornet, till economien.
– at röna et skieps fart i seglande; lagt ad acta til des Hr Scheldon kommer in med sina observationer.
– om låpmaskens utödande, til Oeconomien.
– om mullvadar, til Oeconomien.
Hr Baron Ad. Jos. Cederhielms om rätta sånings timan, til Oeconomien.
Hr Mag. Laurells om tufvor, til Oeconomien.
Hr Geringii om en tufmachine, til Mathematiquen.
En okänds, Ne Simulabit, at förvara oritår säd, til Mathematiquen.

1740-04-19

Nämns i 2 stycken: § 2, § 8.
2. Det af Hr Sahlberg tilförene ingifne rön om åker stängsel blef nu upläst, jämte de anmärkningar Hr Cederhielm däröfver inkommit, hvilka så väl som sielfva rönet komma på trycket at utgifvas, sedan allenast den tilsats förut blifver tillagd, at Hr Sahlberg detta sit rön sielf försökt.

8. Änn uplästes et af Hr Sahlberg tilförene ingifvit och Academien föredragit rön om medel och sätt at förvara taktegel för röta och måssa, hvilket til alla delar blef bifallit samt kommer på trycket at utgifvas.

1740-04-30

Nämns i 2 stycken: § 6, § 7.
6. Härvid berättade Hr Sahlberg, det han sedt hos en köpman i Hamburg mitt uti sommaren så klart och friskt som om vintern, som därutaf skal härrört, at han altid tilspädt färskt dricka, så snart thet blifvit klart, til thet gambla, hvarutaf thet ifrån sin röta blifvit förvaradt.

7. Eljest berättade Hr Sahlberg äfven om en särdeles art tunnor, uti hvilka dricka i de heta länderne för surna väl blifver förvaradt. Hvaröfver Hr Sahlberg lofvade så väl ritning som berättelse til Academien ingifva.

1740-06-07

Nämns i 1 stycke: § 5,
5. Hr Sahlberg sade, at han författat et litet memorial, som vid saltets närmare betrachtande torde vara nödigt, hvilket han änn ytterligare med Hr Linnæus lofvade genomse samt Hr Malmer til efterrättelse lämna.

1740-07-09

Nämns i 1 stycke: § 5,
5. Sedan lefvererades färdigt klipte zedlar til Herrar Ledamöterne at anteknas 4 ledamöters namn af dem, som vid detta tilfälle kunna til Candidater föreslås, hvilka sedan de uti en låda voro samblade och om hvarannan blandade, befants vid deras upläsande röster fallit på Hr Linnæus, 12 på Hr Drake, Hr Ribe 9, Hr Sahlberg 7, Hr Triewaldt 2, Hr Ahlström 5, Hr Cronstedt 3, Hr Nordenberg 4, och 2 på Hr Elvius. Och emedan de fläste vota fallit på Hr Linnæus, Hr Drake, Hr Ribe och Hr Sahlberg, blefvo de vid detta tilfälle Candidater. Ytterst skreds til lottning hvilken utaf desse 4 Candidater skulle blifva President, som skedde på det sättet, at 4 st. zedlar voro uti en hattkull blandade, hvarutaf på en af dem var skrifvit President med fina bokstäfver, och den utaf Herrar Candidaterne, som den sidst nämnde zedeln skulle emottaga, skulle behedras med Presidents värdigheten. Emedan Hr Ribe vid detta tilfälle var frånvarande, emottogs en zedel på dess vägnar af Hr Triewaldt, vid hvilkens öpnande befants, at Hr Ribe Presidentssysslan blifvit tildelt för detta quartal. Hr Ehrenswerd hölt äfven vid detta vahl protocollet, som til alla delar vid dess jämnförande var lika med det, som nu uti Herrarnes närvaro justeras.

1740-10-08

Nämns i 1 stycke: § 3,
3. Emedan Academien vid sidsta Presidents ombytet resolverat, at det tal, som vid samma tilfälle af Hr Ribe, vid det han Presidentstolen afträdde, blef hållit, skulle på trycket utgifvas, ingaf han nu det samma rentskrifvit, hvilket af Hr Sahlberg uppå dess begäran til genomläsande blef lämnat.

1740-10-22

Nämns i 1 stycke: § 2,
2. Sedermera ingaf Hr Sahlberg det tal, som Hr Ribe vid sidsta presidents ombytet hölt och til dess genomseende varit lämnat. Uppå Hr Ribes begäran blef uppå titulbladet utstrukit, at det samma är trykt uppå Academiens befallning, utan allenast på dess omkostnad.

1740-11-12

Nämns i 2 stycken: § 4, § 6.
4. Hr Sahlberg upviste en släda, hvilken man så väl kunde bruka om vintern med medar, som ock med hiul uti bara marken, och med den beqvämlighet at man, när godt åkeföre är, på långa resor isynnerhet på isar kan bruka medarne och likafult kunna hafva hiulen med sig i förvar, i fal föret skulle slå utaf. Hr Presid. berättade, att han af ett ledsamt tilfälle uti mehnföre förl:e vintras varit omtänkt at skaffa sig sådane åkeredskap och lofvade sitt påfund til Academien ingifva. Hr Brellin berättade, at han äfven hade sig bekant ett åkeredskap att uti mehnföre hielpa sig fort med, och låfvade sin berättelse därom framdeles Academien lämna, hvartil Hr Sahlbergs rön kommer at hvila.

6. Hr Sahlberg upl. et bref ifrån Bohus lähn, uti hvilket berättas, at där i landet i detta år ganska liten säd fallit, och den som blifvit har varit så skadelig, at de, som af den ätit, hafva straxt därefter begynt at rasa och varit likasom ifrån förståndet. Och på thet at Academien måtte få inhämta rätta beskaffenheten af denna säd, blef Hr Sahlberg anmodad at skaffa prof utaf den samma, hvilket han ock lofvade.

1741 – deltog vid 15 möten.
8/1 - 17/1 - 16/2 - 23/2 - 16/3 - 21/3 - 30/3 - 6/4 - 13/4 - 30/5 - 11/6 - 22/6 - 25/7 - 17/10 - 5/12 -

1741-02-16

Nämns i 1 stycke: § 6,
6. Upl:s Hr Sahlbergs rön och försök at ej allenast förvara dricka, vin och andre liqueurer ifrån syra, jämte någre observationer af lång förfarenhet hämtade, hvad det är, som syra förorsakar, samt huru och på hvad sätt man fucktige och illa luktande källare kan förbättra, och hvad vid en brygd är at i acht taga, hvilket änn ytterligare vid nästa sammankomst kommer at upläsas och skiärskådas.

1741-02-23

Nämns i 1 stycke: § 7,
7. Upl:s af Hr Sahlberg författat rön om ett slags cæment eller kitt at nyttia på källarhvalf, som murade äro under bar himmel, såsom under gårdsrum och gator, at intet vattn sihlar och tränger sig inn til sielfva hvalfvet, hvarigenom de varda möhra och källarne däraf fuchtige samt förderfvas. Utaf detta kitt upvistes prof, hvilket, jämte sielfva beskrifningen, kommer til Physicaliska Classen at remitteras.

1741-03-09

föreslog Henrik Jacob Wrede som ny ledamot (§ 6). Nämns också i 2 stycken: § 3, § 4.
6. Hr Sahlberg föreslog Hr Majoren Baron Hendrich Wrede til Ledamot. Hr Faggott proponerade til Ämnesvänn en vid namn Abraham Eld.

3. Föredrogs ett ifrån Riksens Höglofl. Ständers Cammar Oeconomie och Commercie Deputations Cammar och Oeconomie Utskott inkommit extractum protocolli af d. 20 sidstl:e Februarii, hvarutinnan utskottet vid förehafvande af det til dess utlåtande remitterade ärände angående tullfriheterne i riket för Apothequen haft tilfälle at blifva underrättad, at. Academien genom vissa af sina Ledamöter skall kunna låta upsättia en förtekning på de örter och medicinalier, som här i riket finnes, men eljest pläga dagel:n ifrån utrikes orter förskrifvas, och hvarföre Apothequen niuta vissa friheter i tullen. Och på det utskottet må blifva underrättat, huru många slags örter och medicinalier här i riket kan finnas, har utskottet funnit nödigt at begära, det Academien ville en förtekning på sådane örter och medicinalier til utskottet ingifva; til följe hvaraf och at efterkomma denna utskottets begäran berättade Hr Linnæus, det han hade en sådan förtekning färdig, men vil den förut med Hr Sahlberg genomse, samt sedan til Academiens skiärskådande ingifva.

4. Hr Cronstedt inlefvererade det med honom communicerade och af Hr Sahlberg ingifne rön om ett slags cæment eller kitt at nyttia på källarhvalf eller andra tak, som murade äro under bar himmel, at intet vattn sihlar eller tränger sig in til hvalfvet, hvarvid Hr Cronstedt ej någodt vidare har att påminna, änn om icke Hr Sahlberg skulle visa prof af detta kitt, enär det redan uppå tak blifvit brukat, om det ej til äfventyrs uti en stark sommarheta så hårt torkas, at det spricker eller ock låssnar ifrån sielfva taket. Hvilket Hr Sahlberg uppå begäran lofvade värkställa.

1741-03-21

Nämns i 1 stycke: § 3,
3. Gafs tilkänna, at Capitaine Leyonankar vore upkommen och ville sit säte uti Academien [intaga], til hvilken ända Hr Sahlberg och Hr Linnæus honom emottog, samt sedan han inkommit betygade muntel:n sin erkäntsla emot Academiens kallelse och beredvillighet at tiäna denna inrättning. Hr Presid. talte äfven muntel:n. Emedan ingen försäkrings skrift var Hr Leijonankar lämnad, så kommer en afskrift däraf til nästa sammankomst honom at meddelas.

1741-04-13

Nämns i 1 stycke: § 10,
10. Hr Sahlberg upviste prof af en vid Westeråhs befintelig lera, som föregifves vara så fin, at den til sockerformar är tiänlig, hvaruppå han framdeles lofvade beskrifning ingifva.

1741-05-21

Nämns i 1 stycke: § 6,
6. Hr Funchs rön om dagsliuset vid Sahlbergs silfvergrufva blef nu af Mechaniska Classen återgifvit och gillat, samt emottogs af Hr Brellin.

1741-05-30

Nämns i 1 stycke: § 13,
13. Apothec. Sahlbergs rön at giöra cæment uplästes samt remitterades genom Hr Baron Höpken til Hr Gref Cronstedt at derå anställa prof.

1741-06-11

Nämns i 3 stycken: onumr., § 5, § 6.
I öfrigt blef detta rön gillat. Uppå Academiens begäran tog Hr Sahlberg det til sig tilbaka och lofvade det samma i följe af desse giorde påminnelser ändra, samt sedan til Hr Brellin lefverera, at uti denne quartals Handling införas.

5. I anledning af det, som ang:de sädens utsåning både mot och med blifvit talt, frågade Hr Sahlberg, om man med visshet kan säga, at månans gång bidrager til plantors växt, hvartil Hr Sahlberg ibland annat framförde det skiähl, som han sielf dels försökt, dels af trägårdsmästare inhämtat, at alt det, som sås uti nedan, rotar sig mera änn det, som sås uti ny, och är detta orsaken, hvarföre alla trägårdsmästare så och plantera träd uti ny. Herrar Ledamöterne kunde ej häröfver med visshet utlåta sig, emedan ärfarenhet vist, at stundom de växter, som blifvit sådde uti ny, hafva mer tiltagit änn de, som blifvit sådde uti nedan, så at uhrskiljandet af denna sak endast på en viss och tilförlåtelig ärfarenhet ankommer.

6. Hr Sahlbergs ingifne rön at förvara dricka och andre liqueurer ifrån syra, blef nu af Hr Triewaldt föredragit, sedan det förut med Classen varit communicerat, och hade Hr Triewaldt därvid ej annat at påminna, änn allenast at de ställen uti sielfva rönet blifva utstrukne, hvarest egentel:n handlas om luftens tryckande kraft, äfvenväl at Hr Sahlberg ändrar beskrifningen uppå tunnan och utesluter det, som angår dess nya påfund at genom en luftpipa kunna tillika uttappa en viss quantitet af dricka, och at ej mera luft skal kunna komma uti tunnan änn så mycket, som svarar emot det uttappade dricka, och i det [må]let åberopa sig Hr Polheims uti Handlingarne utgifne beskrifning om en tunnsvicka, medelst hvilken samma ändamåhl ärnås, som Hr Sahlberg genom den omnämnde luftpipan söker.

1742 – deltog vid 13 möten.
20/1 - 23/1 - 29/1 - 3/2 - 10/2 - 17/2 - 27/2 - 12/3 - 27/3 - 14/4 - 9/6 - 14/7 - 18/12 -

1742-07-14

Nämns i 1 stycke: onumr.,
Höpken - 4 candidat.
Salberg - 9
Drake - 2
AnkarC. - 10 genom Drake.
Meijer - 4
Svedenborg - 9
Degeer
Sandberg
Brandt - 5
Benz. - 3

1742-09-11

Nämns i 1 stycke: onumr.,
Grillen om Sahlbergs beckolja.

1743 – deltog vid 3 möten.
5/2 - 20/4 - 2/7 -

1743-02-26

Nämns i 1 stycke: onumr.,
Baron Wrede 10
Degeer 9
Polheim
Er. Benzelius 13
Bar. Biellke 9
Grill
Meyer
Malmer
Brelin
Stobée
Sandberg
Ehrenswerd
Drake
Sahlberg
Benselstierna

1743-07-02

Nämns i 3 stycken: onumr., onumr., onumr.
Sammaledes, en af Hr Salberg giord Fortsättning om Vitriolens nyttiande; Och sedan Kl. Academien theröfver förklarat sit välbehag, Så blefvo, såväl denne fortsättning, som ofvanber:de Prof, efter Hr Salbergs egen åstundan, til honom åter utlemnade, at them vidare sielf genomse och skiärskåda.

Sammaledes, en af Hr Salberg giord Fortsättning om Vitriolens nyttiande; Och sedan Kl. Academien theröfver förklarat sit välbehag, Så blefvo, såväl denne fortsättning, som ofvanber:de Prof, efter Hr Salbergs egen åstundan, til honom åter utlemnade, at them vidare sielf genomse och skiärskåda.

Herr Faggot uppläste ytterligare, ett, af Hr Salberg anstäldt Prof, at forska ut järnets närvaro uti ett svagt martialiskt vattn, som eljest på vanligit sätt svårligen kan utrönas.

1744-08-06

Nämns i 1 stycke: § 2,
2:o. Utdrag uhr framledne Landshöfding Hiernes Actis Laboratorii, Stockh. Tentam. 6 om Hedegräset, til Kongl. Academien ingifwit af en god Wän. Upläst d. 16 May 1744, communiceras med H. Ribbe, H. Linnaeus och H. Salberg.

1744-08-21

Nämns i 1 stycke: § 2,
2:o. hwad det andra om hedegräset angick, så blef det också beslutit at tryckas, ock därwid H:r Linnaei anmärkning. H:r Salberg wiste up denna måtsa.

1744-10-06

Nämns i 1 stycke: § 6,
6:o. H:r Sahlberg lofwade inkomma til Kongl. Academien med en berättelse om et sätt som han brukat at släcka ut soteld med swafwel.

1744-10-13

var kandidat i presesval (§ 2). Nämns också i 1 stycke: § 2,
2:o. Förrättades voteringen för Presidents Candidater, och befants för H:r Horleman 6 Vota, för H:r Grefwe Ekeblad 8, H:r Palmstierna 13, H:r Baron Höpken 6, H:r Baron Funck 5, H:r Faggot 5, H:r Psilanderhielm 4, H:r Salander 1, H:r Salberg 5, H:r Dalin1, H:r Bentzelstierna 3, H:r Triewald 1, H:r Brandt 2, H:r Ehrenswerd 2, H:r Meldercreutz 1, H:r Mejer 1. I anledning härutaf borde H:r Horleman, Ekeblad, Palmstierna, och Höpken, lotta, såsom igenom Pluraliteten walda Candidater, men H:r Baron Höpken ursäktade sig efter hans syslor ei tillät honom nu at förrätta denna syslan, och hafwer dessutan haft den twänne gånger förut, men lofwade tiena Academien wid tilfällen såsom Vice Praeses. Derföre borde emellan H:rar Funck, Faggot och Salberg lottas til en Candidat, hafwandes alla 3 lika många Vota, men H:r Faggot ursäktade sig: blef altså H:r Funck igenom lottning den fiärde Candidaten, och af de fyra Candidaterne föll lotten uppå H:r Grefwe Ekeblad, ock efter han ei wid denne sammankomsten war närwarande, kommer Secreteraren at berätta honom detta Academiens slut.

2:o. Förrättades voteringen för Presidents Candidater, och befants för H:r Horleman 6 Vota, för H:r Grefwe Ekeblad 8, H:r Palmstierna 13, H:r Baron Höpken 6, H:r Baron Funck 5, H:r Faggot 5, H:r Psilanderhielm 4, H:r Salander 1, H:r Salberg 5, H:r Dalin1, H:r Bentzelstierna 3, H:r Triewald 1, H:r Brandt 2, H:r Ehrenswerd 2, H:r Meldercreutz 1, H:r Mejer 1. I anledning härutaf borde H:r Horleman, Ekeblad, Palmstierna, och Höpken, lotta, såsom igenom Pluraliteten walda Candidater, men H:r Baron Höpken ursäktade sig efter hans syslor ei tillät honom nu at förrätta denna syslan, och hafwer dessutan haft den twänne gånger förut, men lofwade tiena Academien wid tilfällen såsom Vice Praeses. Derföre borde emellan H:rar Funck, Faggot och Salberg lottas til en Candidat, hafwandes alla 3 lika många Vota, men H:r Faggot ursäktade sig: blef altså H:r Funck igenom lottning den fiärde Candidaten, och af de fyra Candidaterne föll lotten uppå H:r Grefwe Ekeblad, ock efter han ei wid denne sammankomsten war närwarande, kommer Secreteraren at berätta honom detta Academiens slut.

1744-11-03

Nämns i 2 stycken: § 5, § 6.
5:o. Inlämnades och uplästes H:r Salbergs Continuation om Victriolens dygd och egenskap samt

6:o. Dess påfund och Rön at döda Wägglöss och deras ägg ofruktbara göra: af denna spiritus hwarmed detta sker, lämnade H:r Salberg en flaska, hwilken blef lämnad til Herr Gref Cronstedt at försöka, men beskrifningen til H:r Brandt at utlåta sig om därwid wore något at påminna.

1744-11-10

Nämns i 1 stycke: onumr.,
l:o. Inlämnade Hr Salberg en ritning på en forsläda at bruka i menföre til en förbättring af sin förra invention, tillika med några påminnelser wid H:r Westbecks.

1744-11-17

Nämns i 2 stycken: § 3, § 5.
3:o. Upwistes Hr Salbergs förbättring på ritningen af dess forsläda, som blifwit införd uti första Quartalet, men beslöts at läggas ad Acta, emedan det som där blifwit anfört befants wara nog i det ämnet, och handlingarna ei kunde mera lastas därmed.

5:o. Angående Hr Salbergs 2:ne handlingar at fördrifwa wägglöss se d. 3 Nov. berättade H:r Grefwe Ekeblad, at wid profwet som Gref Cronstedt anstält med den gifna Spiritus har wäl lyckats, och efter Herr Brandts betänkande komma därföre bägge dessa handlingar at tryckas, som kunna dragas tilsamman til en, hwar om H:r Salberg skulle anmodas.

1745 – deltog vid 20 möten.
18/4 - 27/4 - 4/5 - 11/5 - 18/5 - 8/6 - 15/6 - 10/7 - 20/7 - 7/9 - 21/9 - 28/9 - 5/10 - 26/10 - 9/11 - 23/11 - 27/11 - 7/12 - 11/12 - 14/12 -

1745-01-23

var kandidat i presesval (§ 2). Nämns också i 1 stycke: § 2,
2:o. föreslogs voteringen för Candidater til Praesidium och när voterings sedlarna uptogs, som woro 18 stycken, för de närwarande ledamöterna 17 ock en upsänd af H:r Baron von Otter, befants för H:r Palmstierna 7, H:r Malmerfelt 9, H:r Mejer 5, H:r Salberg 9, H:r Faggot 11, H:r Dalin 3, H:r Psilanderhielm 6, H:r Brandt l, H:r Wrangel 5, H:r Ahlström 7, H:r Cronstedt 1, H:r Grill 1, H:r Polhem 3, H:r Strömer 1, H:r Plomgren 1. H:r Salander 1, Secreteraren 1. Summan 72 efter 18 sedlar. H:r Palmstierna och H:r Alström som således hade lika många vota lottade sins emellan, som utslog för H:r Ahlström til Candidat, och af dessa fyra Candidater, H:r Malmerfelt, H:r Salberg, Hr Faggot och H:r Ahlström föll lotten äfwen til Praeses på H:r Ahlström, som då också emottog Praesidium af Hr Grefwe Ekeblad.

2:o. föreslogs voteringen för Candidater til Praesidium och när voterings sedlarna uptogs, som woro 18 stycken, för de närwarande ledamöterna 17 ock en upsänd af H:r Baron von Otter, befants för H:r Palmstierna 7, H:r Malmerfelt 9, H:r Mejer 5, H:r Salberg 9, H:r Faggot 11, H:r Dalin 3, H:r Psilanderhielm 6, H:r Brandt l, H:r Wrangel 5, H:r Ahlström 7, H:r Cronstedt 1, H:r Grill 1, H:r Polhem 3, H:r Strömer 1, H:r Plomgren 1. H:r Salander 1, Secreteraren 1. Summan 72 efter 18 sedlar. H:r Palmstierna och H:r Alström som således hade lika många vota lottade sins emellan, som utslog för H:r Ahlström til Candidat, och af dessa fyra Candidater, H:r Malmerfelt, H:r Salberg, Hr Faggot och H:r Ahlström föll lotten äfwen til Praeses på H:r Ahlström, som då också emottog Praesidium af Hr Grefwe Ekeblad.

1745-03-09

Nämns i 1 stycke: § 2,
2:o. Uplästes en tilläggning til H:r Salbergs påfund at döda wägglöss, som beslöts skulle tryckas jämte rönet i detta Quartal.

1745-04-18

valdes till preses (§ 3) och var kandidat i presesval (§ 3). Nämns också i 2 stycken: § 3, § 4.
3. Häruppå företogs Praesidii valet. til candidater hade H:rar Salberg 9 vota, Faggot 10, Malmerfelt 6, Palmstierna 17, Brandt 5, Polhem 1, H:s Excl. Gr. Tessin 5, H:s Ex. Baron Wrangel 10, H. Dalin 4, Bar. von Otter 1, Hr Gril 1, Gr. Cronst. 1, Hr Meldercreutz 2, H. Mejer 1, H. Psilanderhielm 1, Gr. Stromberg 1, Hr Anckarcrona 1. I anledning här utaf borde H:s Exl. Baron Wrangel, Hr Salberg, Hr Faggot och Hr Palmstierna lotta, men H:s Excl. och Hr Palmstierna ursäktade sig genom en bortresa på Landet under detta quart. det Hr Malmerfelt och Hr Brandt äfven giorde som hade derefter de mästa rösterna. Äfven berättades H:ns Excl. Gr. Tessins ursäkt, altså blef Hr Dalin den tridie, men för den fierde kom man öfverens at nämna upå en allenast hvartil Hr G. Polhem blef nämnd igenom 7 röster. Utaf desse fyra candidater H:rar Salberg, Faggot, Polhem och Dalin föll lotten uppå Hr Salberg til Praeses.

3. Häruppå företogs Praesidii valet. til candidater hade H:rar Salberg 9 vota, Faggot 10, Malmerfelt 6, Palmstierna 17, Brandt 5, Polhem 1, H:s Excl. Gr. Tessin 5, H:s Ex. Baron Wrangel 10, H. Dalin 4, Bar. von Otter 1, Hr Gril 1, Gr. Cronst. 1, Hr Meldercreutz 2, H. Mejer 1, H. Psilanderhielm 1, Gr. Stromberg 1, Hr Anckarcrona 1. I anledning här utaf borde H:s Exl. Baron Wrangel, Hr Salberg, Hr Faggot och Hr Palmstierna lotta, men H:s Excl. och Hr Palmstierna ursäktade sig genom en bortresa på Landet under detta quart. det Hr Malmerfelt och Hr Brandt äfven giorde som hade derefter de mästa rösterna. Äfven berättades H:ns Excl. Gr. Tessins ursäkt, altså blef Hr Dalin den tridie, men för den fierde kom man öfverens at nämna upå en allenast hvartil Hr G. Polhem blef nämnd igenom 7 röster. Utaf desse fyra candidater H:rar Salberg, Faggot, Polhem och Dalin föll lotten uppå Hr Salberg til Praeses.

3. Häruppå företogs Praesidii valet. til candidater hade H:rar Salberg 9 vota, Faggot 10, Malmerfelt 6, Palmstierna 17, Brandt 5, Polhem 1, H:s Excl. Gr. Tessin 5, H:s Ex. Baron Wrangel 10, H. Dalin 4, Bar. von Otter 1, Hr Gril 1, Gr. Cronst. 1, Hr Meldercreutz 2, H. Mejer 1, H. Psilanderhielm 1, Gr. Stromberg 1, Hr Anckarcrona 1. I anledning här utaf borde H:s Exl. Baron Wrangel, Hr Salberg, Hr Faggot och Hr Palmstierna lotta, men H:s Excl. och Hr Palmstierna ursäktade sig genom en bortresa på Landet under detta quart. det Hr Malmerfelt och Hr Brandt äfven giorde som hade derefter de mästa rösterna. Äfven berättades H:ns Excl. Gr. Tessins ursäkt, altså blef Hr Dalin den tridie, men för den fierde kom man öfverens at nämna upå en allenast hvartil Hr G. Polhem blef nämnd igenom 7 röster. Utaf desse fyra candidater H:rar Salberg, Faggot, Polhem och Dalin föll lotten uppå Hr Salberg til Praeses.

4. Vid Praesidii aflämnande til Hr Sahlberg giorde Hr Alström et tal. Hvaruti han visar det ingen naturlig omögelighet förhindrar at ju Sverige kan blifva så rikt och mäcktigt som des grannar, jemte anledning til ungdomens handledande till des utrikes resor. hvarefter lefvererades

1745-05-11

föreslog Johan Leche som ny ledamot (§ 5). Nämns också i 1 stycke: § 2,
5. föreslogos til Ledamöter Hr Stiernman secreterare i Kongl. cancelli Archivo, af H:s Exellence Gref Tessin, Hr Baron Palmquist af Hr Faggot, och Hr Doctor Leche af Hr Praeses.

2. Hr Praeses förestälte om icke academien borde hafva noga underrättelse om räkenskaperna än den som plägar gifvas vid praesidii ombyte, hvilken består allenast i et saldo hvad academien hafver i Capital à interesse, i Cassan och i oförsolda tryckte saker. Det beslöts fördenskull at Hr Gref Cronstedt skulle anmodas antingen at ingifva en sumarisk räkning per debet och Credit öfver Academiens inkomster och utgifter ifrån academiens början, eller och at sammanträda med Praeses och Secreteraren at igenomsee Academiens hufvudbok, som vidare hade at gifva Academien fulkomligit besked huru de den funnit.

1745-06-15

Nämns i 1 stycke: onumr.,
l. En prästman ifrån Österbotn Israel Reinius inlämnade en berättelse om fårskins beredande på ryska sättet til goda så kallade Rysspälsar. Denna berättelse påtog sig Hr Praeses at jämmnföra med det vanliga sättet men i synnerhet med det som en gubbe här i staden brukar at bereda skin så väl til pälsar som til andra hvita skin til skor.

1745-07-10

höll ett tal vid presidiets nedläggande (§ 7). Nämns också i 3 stycken: § 4, § 7, § 9.
7. Här uppå hölt Hr Salberg et tal som bestod uti et försvar emot en Thesis af Hr Doctor Vallerii disputation af år 1741, som bestrider at det af Hr Salberg uti 1740 års handlingar angifne saltet ej vore nogot natron. Efter Hr Polhem ej var närvarande blefvo ej nogra documenter öfverlefvererade. Äfven för Hr Grefve Cronstedts frånvaro kom ej nogot cassa förslag at upvisas.

4. Uplästes Hr Salbergs fortsätning om väglössens fördrifvande, som. remiterades til Hrr Linnaeus och Brandt.

7. Här uppå hölt Hr Salberg et tal som bestod uti et försvar emot en Thesis af Hr Doctor Vallerii disputation af år 1741, som bestrider at det af Hr Salberg uti 1740 års handlingar angifne saltet ej vore nogot natron. Efter Hr Polhem ej var närvarande blefvo ej nogra documenter öfverlefvererade. Äfven för Hr Grefve Cronstedts frånvaro kom ej nogot cassa förslag at upvisas.

9. Hr Alström upviste 2:ne slags gyllen läder som här i Sverige var giordt af Lieutenant B-- hvaraf det ena slaget var rät got i ansende til trykningen och färgorna men var ej nog miukt, och ej eller med rät god färnissa anstrukit, en sådan fernissa som der til skulle vara fulkomlig god lofvade H. Salberg upgifva.

1745-07-20

Nämns i 1 stycke: onumr.,
l. Sedan Praeses öpnat sammankomsten med et kort tal, lämnade Hr Salberg til honom l:o. förflutne quartals tryckte handlingar. II. förtekning på otryckte handlingar som dels blifvit gillade eller lagde ad acta och dels ännu under arbete. III. förtekning på afslutne ärender under desse trenne månader. IV. På de ännu oafslutne.

1745-09-07

Nämns i 1 stycke: § 2,
2. Hr Triewald berättade huru som en Mecklenburgisk secreterare vid namn Köpen infunnit sig hos honom efter Grefvinnan Grefnitz anvisning hvilken gaf sig ut före vara innehafvare af många konster och vetenskaper uti chymien, hvaraf han erböd sig at visa prof för Academien af en som han hölt ibland de ringaste hvilken var at hämta bränvin utaf säd til en dubbel quantitet af det som nu vanligen fås, och det til samma styrka, detta prof at göra kunde Academien ej vägra honom at göra, man kom öfverens at det kunde göras hos Hr Salberg i Hrr Trievalds, Faggots och Brandts närvaro.

1745-10-05

Nämns i 1 stycke: § 4,
4. Hr Salberg ingaf en påminnelse vid Iärntakens öfverstrykning hvilken kommer at införas uti detta quartal.

1745-10-26

Nämns i 1 stycke: § 8,
8. Hr Salberg upviste et slags pulfver som blifvit honom tilsändt af Häradshöfdingen Biörner ifrån Sundsvall, som monte det vara et slags sand som skulle vara tienlig til jutning. Men Hr Salberg sade at han funnit det vara talk. här utaf gafs prof åt Hr Leyel at den undersöka.

1745-11-09

Nämns i 1 stycke: § 1,
1. Uplästes Hr Hesselii rön och försök om nogra Iord och Torfarters praeparerande til olje och vatn färgor, som voro 13 sorter hvaraf prof följde så väl af sielfva materien som målning deraf. detta remiterades til H.H. Bielke, Baeck, Salberg och Leyel.

1746 – deltog vid 22 möten.
10/1 - 18/1 - 1/2 - 1/3 - 8/3 - 12/4 - 19/4 - 29/4 - 28/6 - 19/7 - 26/7 - 23/8 - 27/9 - 4/10 - 11/10 - 18/10 - 25/10 - 15/11 - 22/11 - 29/11 - 13/12 - 20/12 -

1746-01-18

Nämns i 1 stycke: § 1,
1. Uplästes et memorial af Boktryckaren Salvius, hvaruti han begär det Academien ville lämna honom tryckningen af de der hålne tal med sådana vilkor som et upvist förslag innehåller, hvilket också blef upläst. deruppå uplästes äfven Boktryckaren Grefings memorial, der han förmodar Academien vil bibehålla honom vid den rättighet han förmodar sig hafva til talens tryckande, och lofvar at taga sig til vara för felacktigt tryck, som man nu skyller honom före uti Hr Salbergs tal, alenast han blefve försedd med rent skrefna manuscripter. Men som academien fant at de af Hr Salvius tilbudne vilkor voro för academien fördelacktige, at han var försedd med goda stylar och trycker accurat, så beslöt academien at ingå contract med honom. i anseende til Grefingens contract om handlingarnas tryckande fant academien sig ej vara bunden i anseende til talen, varandes allenast en muntelig öfverenskommelse om tiugu exemplars lefvererande af alle de tal han komme at trycka som kan ses af Dagboken för d. 12 Dec. 1744. Contractet justerades fördenskull och lämnades til Praesidis och Secreterarens vidare afslutande.

1746-02-15

Nämns i 1 stycke: § 1,
1. Uplästes et bref ifrån Doct. Gots. Valerius i Upsala til Academien, hvarjemte fölgde et svar uppå Hr Salbergs tal angånde sal natron, hvaruti Valerii disputation hållen i Upsala blifvit angripen, hvilket svar han ställer til Vet. Academiens aprobation at utgifvas. men som academien ej vil antaga sig denna disputen, så kommer detta svar at återsändas til Hr Valerius, at efter sit behag låta det sensureras af de vanliga censorer. men der jemte at tackas för det förtroende han hafver til Academien.

1746-09-27

Nämns i 1 stycke: § 7,
7. Bruks Patronen Hierpe inlämne et utrag af bref til sig af Inspector Gustaf Hults bref af Risberga den 26 Sept. 1746 angånde en källa som hade et salt vatn, hvar af prof fölgde som Academien anmodade H. Salberg at försöka hvarvid H. Praeses, H. Rosén och H. Legel ville vara närvarande, och skulle ske näst kommande onsdag.

1746-10-04

Nämns i 1 stycke: § 3,
3. H. Salberg upviste det salt man unfådt utaf det insände vatnet n. 7. d. 27 Sept. men berättade tillika at man ej af en så ringa quantitet som et stop var kunde determinera proportion utan at alenast försäkra at det innehöll salt som likväl var blandat med victriol.

1746-10-18

Nämns i 1 stycke: § 4,
4. Uplästes H. Reftenii memorial angånde et sätt at svarta skin, Garn, och at göra bläck med ringa kostnad, som remiterades til H. Salberg.

1746-11-15

Nämns i 1 stycke: § 5,
5. Uplästes H. Hesselii rön och försök at göra bröd af renmåssa til de fattigas hielp och understöd i dyr tid och hungersnöd. Hvarvid Academien tog i betracktande om denna mossa skulle kunna recomenderas framför barken hvilket man hölt före äfven skulle kunna inhämtas deraf hvilken af dessa bägge slag lät bättre mosa sig eller satte sig gelé. men förnämligast komme det an på värkeliga försök som kunde ske med fattigt folk der på orten. H. Salberg åtog sig at göra nogot försök med det öfversände renmåsse miölet så väl som med bark hvilket likväl ej kunde ske för än nästkommande vår. efter barken bör hämtas vid savetiden. emedlertid kommer denna handling at remiteras til H. Linnaeus.

1746-11-22

Nämns i 1 stycke: § 3,
3. inlämnade H. Schytte et rön som han giort at bränna brändvin af potatos, hvarvid anfördes en räkning som viste förmånen emot det vanliga sädes brändvinet, handlingen remiterades til H. Brandt och Sahlberg.

1746-12-13

Nämns i 3 stycken: § 5, § 9, § 10.
5. Ulästes H. Malmstens betänkande om färgeriernas tilstånd i Riket, som han uppå Academiens befalning upsatt. detta remiterades til H. Salberg och H. Brandt.

9. H. Salberg lämnade skrifteligen sit betänkande om den svarta färgen af H. Reftenius ingifven, i anledning hvaraf denna sak allenast kommer at nämnas i handlingarna ch autor at tilskrifvas angånde des påfund at gifva läder större styrka, och huru papper skulle kunna tilvärkas för bättre pris, om icke han ville dem til academien inlämna.

10. Uplästes H. Salbergs betänkande om bränvinet af potatos och fast det hölts före at det skulle vara säker förmån der vid i anseende til sädes brännande så hölt academien nödigt at der öfver måtte anställas prof hvilket H. Salberg åtog sig at göra, och H. Salander at skaffa potatos.

1747 – deltog vid 5 möten.
17/1 - 24/1 - 14/3 - 25/4 - 3/5 -

1747-09-05

Nämns i 1 stycke: § 1,
1. H. Roman lämnade up uti Academien nogra arcana, som en resande kommit öfver uti Manheim och nu tilböd academien at hämta derutur hvad som henne täcktes, och som dessa arcana angå åtskilliga ämnen så blef HerrarCronstedt, Baeck, Salberg, Baron Bielke och H. Malmerfelt anmodade at se dem igenom och antekna hvad som befants vara af värde, som sedan fö Academien skulle afskrifvas.

1747-10-10

Nämns i 1 stycke: § 3,
3. Uplästes H. Siljeströms memorial som H. Baeck ingaf angående en röd mull som hämtas i Ierlsö socken i Helsingland och bönderna der bruka at färga sina skorstenar och fönsterluckor röda. Remiterades til Herrar Salberg och Salander.

1747-11-14

Nämns i 1 stycke: § 4,
4. Upläste H. Salberg des påfund af en lia med et krokugt skaft, gifvandes den medfölgande beskrifningen vid handen huru som denna lia med förmån blifvit brukad i anseende til den lindring hon gaf arbetet.

1747-12-05

Nämns i 1 stycke: § 4,
4. Uplästes et utdrag af Academiens dagbok af 26 November 1746 som innehölt den instruction som Academiens Herrar deputerade hade gifvit H. Dalman för des Ost Indiska resa, äfven tvänne pro memorier i samma ämne et af H. Salberg och det andra af H. Baeck.

1748-03-05

Nämns i 1 stycke: § 9,
9. Uplästes et utdrag af H. Anton Svabs bref til H. Urlander angående kalkens natur, remiterades til Herrar Salberg, Brandt och Baeck.

1748-09-03

Nämns i 1 stycke: § 3,
3. Secret. Elvius upläste et bref til sig ifrån H. Nicander controleur i Vestervik hvaruti han berättar det tobaks sauce är et fullkomligit medel at fördrifva väglöss samt klåda hos boskapen, ehuru man trodde at dettn skulle vara en beknt sk så blef det likväl remiterat til H. Salberg.

1748-11-12

Nämns i 2 stycken: § 2, § 3.
2. H. Salberg upviste et stycke läreft som med en särdeles af honom tilredd fernissa var öfverstrukit, men behölt icke des mindre all sin smidighet. och utan at visa nogra veck lät skrynkla sig huru man behagade. detta var en immitation af en grön OstIndisk kappa som H. E. Riksrådet Palmstierna hade upvist.

3. Uplästes et bref til H. Salberg ifrån H. Iohan Christiernin Adolphson, der han håller före at tiärade rep och linor äro bräckligare än otiärade, det discurerades här öfver om icke tiäran vore af de slags angripande oleosa, och kunde således väl utestänga vätskan men däremot repet invärtes och giorde det skört. Slutet blef at H. Scheffer så väl som Salberg utlofvade at häröfver göra försök.

1749-07-01

Nämns i 1 stycke: § 5,
5. H. Sahlberg upviste en maskväfnad, hvilcken kommer at förvaras uti Academiens Cabinet.

1749-09-23

Nämns i 1 stycke: § 5,
5. Upvistes Salt lutat utur Siöångs aska, som til alla delar liknar Sal mirabile Glauberi. Detta Salt, hvilcket Herr Svab insändt, lemnades til Herrar Brandt och Sahlberg at nogare undersöka beskaffenheten däraf.

1749-11-04

Nämns i 1 stycke: § 8,
8. H. E. R. R. Palmstierna anmälte, huruledes Hennes Kongliga Höghet, ( i anledning af en nyligen i Frankrike utkommen bok, hvaruti ibland annat berättes, at H. Gujol skall hafva påfunnit en liqueur, som mycket bettre förvarar allahanda växter och djur, då de deruti inläggas, än spiritus vini, samt at en annan påfunnit en mycket konstig Anemometer som skulle gifva allahenda väderlekens förändringar förut tillkänna uti et klock-spel:) behagat begiära Kongl. V. Academiens utlåtelse der öfver, huru vida och en sådan liqueur eller en sådan anemometer må vara möjelig, och om icke Academien kunde upfinna något dylikt. K. Academien uptog med diupaste vördnad Hennes K. Höghets nådiga förtroende, och låfvade i underdånighet inkomma med sit betänkande. Utur bemälte bok giordes utdrag, som, hvad liqueuren angick, remitterades til Herrar Linnaeus, Brandt och Salberg. men beskrifningen på Anemometern til Herrar Pålhem och Ekström.

1749-11-18

Nämns i 2 stycken: § 14, § 18.
14. Herr Salberg upviste en liqueur, uti en flaska, med några inlagda insecter, hvilken han förmenar vara af den beskaffenhet, som Hennes Kongl. Höghet åstundat, den 4 November innevarande, nemligen at den bettre skall conservera alt hvad der i inlägges, än Spiritus vini. H. E. R.R. Palmstierna låfvade i underdånighet giöra Hennes Kongl. Höghet berättelse der om. Men flaskan blef af Archivarien emottagen at stå på prof, huru vida denna liqueur kan praestera alt det, som den Herr Gujot påfunnit.

18. Herr Salberg påminte om beskrifningen på en Lia, som han långt för detta til Academien inlemnadt, tillika med sielfva Lian, uti hvad slut Academien derom stadnat? Gref Cronstedt sade sig hafva alt detta hos sig, och vilja derom yttra sina tankar i Academien.

1750-02-17

Nämns i 1 stycke: § 5,
5. H. E. RicksR. Palmstierna berättade, at Hennes Kongliga Höghet yttrat sin nådiga åstundan, at se den af H. Peterson til Academien skänkta Corallen, jämte de prof af liqueurer, hvar uti allahanda örter och diur fullkomligen både til ferg och annat kunna oskadde beständigt bibehållas, hvilka Herr Salberg i Academien upvisat. Academiens Archivarius, Friherre von Seth anmodades at upvisa de samma för Hennes Kongliga höghet.

1750-02-24

Nämns i 1 stycke: § 1,
1. Academiens Archivarius, Friherre von Seth berättade, at han haft den nåden at för Hennes Kongliga Höghet upvisa Corallen och H. Salbergs liqveurer, och at Hennes K. höghet der öfver yttrat et nådigt välbehag.

1750-05-12

Nämns i 1 stycke: § 1,
1. Doctor Wallerii tankar, om Kimrök eller Rödferg äro tjänligare at bevara jern-bleck. Remitt. til Herrar Rudenschöld, Scheffer och Salberg.

1750-08-04

Nämns i 1 stycke: § 4,
4. H. San. Hesselii berättelse om et besynnerligt sätt at aftrycka löf och blader på papper och Linne-väf, som til Tapeter och annat kunde brukas. Remitt. til Herrar Salberg och Liungqvist, som sedermera inkommo med betänkande, at detta påfund var mera qvickt än nyttigt.

1751 – deltog vid 2 möten.
19/1 - 26/1 -

1751-02-16

Nämns i 2 stycken: § 3, § 4.
3. Uplästes H. Salbergs Chemiske rön, om kalken. Remitt. til Herrar Bäck, Scheffer och Wallerius.

4. På Secreterarens föreställning, och Herrar Strandbergs och Acrels vitnesbörder, samt i afseende på Fadrens förtjänster, antogs Herr Salbergs son, Casten Iulius Salberg, til ämnesvän.

1751-06-08

Nämns i 1 stycke: onumr.,
blef Academien hindrad ifrån sin tillämnade sammankomst, genom de förskräckeliga och ganska olyckelige vådeldar, som samma dag middagstiden upkommo, och lade större delen af S. Clara församlings hus i aska, tillika med sielfva kyrkan. Månge af Academiens Ledamöter ledo här vid stor skada, såsom H. E. R.R. von Höpken, H. E. R.R. Palmstierna, H. E. R.R. Wrangel. Men i synnerhet voro Herrar Tilas, Salberg, Ribe den yngre, Ekström och Eliander här vid olycklige, ibland hvilka de tvänne förstnämnde förlorade merendels all sin både fasta och lösa egendom, så at H. Tilas ej en gång handt berga sit kostbara MalmCabinette och sina vackra Manuscripter. Academiens Secreterare blef ock Husvill, men hade, Gudi lof, tid at berga det förnämsta af Academiens saker som han haft om händer, så väl som större delen af sina egna.

1753-03-23

Johan Julius Salberg dog

1753-05-19

Nämns i 1 stycke: § 1,
1. Notificerade Herr Praeses, det tvänne af Academiens Ledamöter i förledne vecka här i staden aflidit, neml. H. Salberg och Herr Blixenstierna. Academien saknar i synnerhet H. Salberg rätt mycket, emedan Han altid visat en särdeles kärlek til Academien, och giordt Henne många tjänster. H. Ribe åtog sig at Parentera öfver Honom. Angående H. Blixenstierna, föreslogs H. Cronstedt den yngre at Parentera öfver honom.

1753-12-08

Nämns i 1 stycke: onumr.,
Academien har detta år mistat 7 af sina Ledamöter, nemligen Baron Hårleman, Baron Bielke, H. Salberg, H. Brelin, H. Blixenstierna, H. Lauraeus och H. Urlander, ibland hvilka saknaden af de tvänne förstnämde Herrar lärer öma i det längsta.

1758-02-04

Nämns i 1 stycke: § 5,
5. Academien beklagade mycket, at så långt dragit på tiden med åminnelse Talen öfver Des framledne värdige Ledamöter, Salberg, Benzelstjerna, Ekström, Celsius etc. och befalte Secreteraren göra ytterligare påminnelser hos dem, som sig dessa Tal åtagit, med anmodan, at derest de nu ei vilja eller kunna utsätta tiden til deras hållande, de ville aldeles afsäga sig, på det Academien kunde anmoda andra derom.

1759-03-14

parenterades över av Carl Fredrik Ribe (§ 1).
1. Herr Ribe hölt Des åminnelse Tal öfver Academiens framledne Ledamot, Herr Salberg.

1784-05-19

Nämns i 1 stycke: onumr.,
En annonçant à V. E. la reception de sa très honorée du 26 Mars, je dois commencer par Lui assurer que je suis penetré de la plus vive reconnoissance de ce qu'une Academie aussi respectable et illustre que celle de Stockh:, ait bien voulu m'aggréger au nombre de Ses membres. J'en ai eté si long tems l'admirateur et relisant mes Journaux de l'année 1746, composés à Stockh: et dans les Provinces de Suede, j'y retrouve les noms de mes instituteurs et meilleurs amis. Les Linneus, Trievald, Stockenström, Cronstedt, Polheim, Tilas, Salberg, Wallerius, Elvius, Brand, De Geer, Bentzelstierna, Svab, Ekström, Funk, Dalin, Psilanderhielm, Leyel, Ferber, et Scheffer etc: seront à jamais chers à ma memoire. S'il y en a encore d'existans parmi les vivans, je Vous prie de me rapeller à l'honneur de leur souvenir. Om peut affirmer avec certitude que ces savans ont posé des fondamens solides et inebranlables pour la celebrité de cette Société, qui certainement n'a pas son egal, et dont les travaux tendent tous à l'utilité publique. Quoique je sois deja honoré du titre de membre de quelques Academies celèbres, j'ose cependant le dire, que celui dont Vous venés de me decorer, m'est le plus flatteur. Que V: Ex: en fasse agréer mes remercimens auxquels j'ajoute la protestation que je desire beaucoup de pouvoir être utile à cette illustre Academie, par mes foibles lumières et meriter son approbation...