Logga in Sv | En

Protokoll

Här kan du utforska Kungl. Vetenskapsakademiens mötesprotokoll 1739-1850. Du kan antingen söka i protokollen i fulltext, eller följa omnämnanden av en enskild person.

Carl Hårleman

Carl Hårleman, oljemålning av Martin van Meytens d.y.. Bildkälla: Wikimedia commons

Svensk arkitekt. LVA.

Född 1700-08-27, död 1753-02-09.

Externa resurser:

Källor i Alvin

Omnämnanden i protokollen

Närvaro vid möten

Omnämnanden

1740s

1750s

1760s

1770s

1742-09-11

antogs som ledamot (onumr.)
för Horleman ja.

1744-10-13

var kandidat i presesval (§ 2). Nämns också i 1 stycke: § 2,
2:o. Förrättades voteringen för Presidents Candidater, och befants för H:r Horleman 6 Vota, för H:r Grefwe Ekeblad 8, H:r Palmstierna 13, H:r Baron Höpken 6, H:r Baron Funck 5, H:r Faggot 5, H:r Psilanderhielm 4, H:r Salander 1, H:r Salberg 5, H:r Dalin1, H:r Bentzelstierna 3, H:r Triewald 1, H:r Brandt 2, H:r Ehrenswerd 2, H:r Meldercreutz 1, H:r Mejer 1. I anledning härutaf borde H:r Horleman, Ekeblad, Palmstierna, och Höpken, lotta, såsom igenom Pluraliteten walda Candidater, men H:r Baron Höpken ursäktade sig efter hans syslor ei tillät honom nu at förrätta denna syslan, och hafwer dessutan haft den twänne gånger förut, men lofwade tiena Academien wid tilfällen såsom Vice Praeses. Derföre borde emellan H:rar Funck, Faggot och Salberg lottas til en Candidat, hafwandes alla 3 lika många Vota, men H:r Faggot ursäktade sig: blef altså H:r Funck igenom lottning den fiärde Candidaten, och af de fyra Candidaterne föll lotten uppå H:r Grefwe Ekeblad, ock efter han ei wid denne sammankomsten war närwarande, kommer Secreteraren at berätta honom detta Academiens slut.

2:o. Förrättades voteringen för Presidents Candidater, och befants för H:r Horleman 6 Vota, för H:r Grefwe Ekeblad 8, H:r Palmstierna 13, H:r Baron Höpken 6, H:r Baron Funck 5, H:r Faggot 5, H:r Psilanderhielm 4, H:r Salander 1, H:r Salberg 5, H:r Dalin1, H:r Bentzelstierna 3, H:r Triewald 1, H:r Brandt 2, H:r Ehrenswerd 2, H:r Meldercreutz 1, H:r Mejer 1. I anledning härutaf borde H:r Horleman, Ekeblad, Palmstierna, och Höpken, lotta, såsom igenom Pluraliteten walda Candidater, men H:r Baron Höpken ursäktade sig efter hans syslor ei tillät honom nu at förrätta denna syslan, och hafwer dessutan haft den twänne gånger förut, men lofwade tiena Academien wid tilfällen såsom Vice Praeses. Derföre borde emellan H:rar Funck, Faggot och Salberg lottas til en Candidat, hafwandes alla 3 lika många Vota, men H:r Faggot ursäktade sig: blef altså H:r Funck igenom lottning den fiärde Candidaten, och af de fyra Candidaterne föll lotten uppå H:r Grefwe Ekeblad, ock efter han ei wid denne sammankomsten war närwarande, kommer Secreteraren at berätta honom detta Academiens slut.

1745 – deltog vid 9 möten.
31/8 - 7/9 - 26/10 - 9/11 - 23/11 - 27/11 - 7/12 - 11/12 - 14/12 -

1745-07-10

var kandidat i presesval (§ 5). Nämns också i 1 stycke: § 5,
5. företogs Praesidii valet. Til Candidater hade Hr Trievald 1 votum, Hr Faggot 4, Hr Brandt 5, Hr Meldercreutz 1, Hr Polhem 5, Hr Mejer 2, H. E. Grefve Tessin 2, Grefve Ekeblad 1, Hr Psilanderhielm 1, Hr Horleman 6. Candidater blefvo altså Hrr Faggot, Brandt, Polhem och Horleman ibland hvilka lotten föll på Hr Polhem.

5. företogs Praesidii valet. Til Candidater hade Hr Trievald 1 votum, Hr Faggot 4, Hr Brandt 5, Hr Meldercreutz 1, Hr Polhem 5, Hr Mejer 2, H. E. Grefve Tessin 2, Grefve Ekeblad 1, Hr Psilanderhielm 1, Hr Horleman 6. Candidater blefvo altså Hrr Faggot, Brandt, Polhem och Horleman ibland hvilka lotten föll på Hr Polhem.

1745-07-20

Nämns i 1 stycke: § 2,
2. Upviste Secreteraren den utaf General Post Contoiret utfärdade fribrefsboken för Academiens egen correspondence, och efter Academien hädanefter lärer få nogon vidare skriftväxling, kom man öfverens at Academien skulle förse sig med egit handsigill, och anmoda Hr Öfver Intendenten Horleman at projectera samma sigill och Hr Hedlinger at sig åtaga det förfärdiga.

1745-08-31

Nämns i 3 stycken: § 2, § 5, § 6.
2. Återgaf Hr C. Polhem den til honom lämnade berättelsen om Iskällare tillika med nogra Physikaliska anmärkningar som han skrifteligen upsatt. Hr Faggot berättade här vid det han giort sig underrättad hurusom en man här i staden lagt Iis i sin källare om våren til drickats conservation, men funnit at vatnet hvartil Isen omsider blifvit förvandlad, har giort grunden mycken skada, och hölt derföre betänkeligit at för Academien at utgifva denna handling, åtminstone borde varning der vid göras at man borde förse samma källare med en recevoir at hindra vatnet at til murarna, eller gifva det et godt utlop med trumma. Eljest skola sådana källare med dubla väggar til Isens conservation vara mycket brukliga i Rysland och Finland. Hr Horleman berättade också huru han försedt et hvalf uti slottet med Iis som är lagd uti lårar hvarifrån det smälta vatnet hafver behörigt utlop, men under tunbänkarna gå rör etc. Hr Horleman lofvade lämna til academien skriftel. berättelse här om.

5. Hr Horleman lofvade i anledning af en upkomnen discurs at man ännu ej funnit på Gips här i Sverige gifva vid handen anledningar til des efterspanande.

6. Hr Faggot berättade huru som han blifvit upkallad uti Stats Contoiret, angånde et slags maskar som skola förtära en myckenhet säd uti magazin på Skepsholmen. hvaröfver Stats Contoiret anmodar Hr Faggot at inhämta Kongl. Academiens tankar huru den kunde förekommas. hvilket man hölt före ej kunna ske på annat sätt än igenom en tienlig magazins bygnad som vore väl försedd med drag omkring väggarna och golfvet men rummen bordevore täpte at ej nogra fiärillar komme in at der sätta sina frön. Dessein til en sådan magazin lofvade också Hr Horleman at lämna in til Kongl. Academien.

1745-09-07

Nämns i 1 stycke: § 4,
4. Hr Horleman upläste sit memorial angående den Sädes magazin, hvaruppå han förleden sammankomst lofvat Dessein, hvilken han också inlämnade och kommer i detta quartals handlingar at införas. hvarvid Hr Horleman också lofvade, at, der det skulle fordras at säden som skulle förvaras i magaziner bör vara lika torkad, inlämna en dessein til stora pannor och ugnar dertil.

1745-10-16

var kandidat i presesval (§ 2).
2. Företogs voteringen till Candidater för praesidium då det befants för Hrr Faggot och Horleman 13 röster, för H:s Exl. Grefve Tessin 11, för Hr Mejer 7, Hr Brandt 6, Hrr Meldercreutz och Psilanderhielm 4, Hr Palmstierna 3, Hr Triewald och Cronstedt 2, Hr Alström Bielke och Benzelstierna 1. som göra til sammans 68 Namn för de 17 närvarande Ledamöterna. utaf de 4 Candidaterna föll lotten at vara Praeses uppå Hans Exell. Grefve Tessin, och efter han ej var närvarande kommer Baron Höpken och Secreteraren at förkunna honom detta Academiens val.

1745-10-26

Nämns i 1 stycke: § 7,
7. Hr Praeses förestälte Hrr Medici af academiens Ledamöter, at man borde vara beredde med praeservativer och Läkedomar för den i granskapet gångbara boskaps siukdomen och bad dem derföre täncka der uppå, hvilket de lofvade. hvarvid Hr Horleman lofvade at lämna det recept som i sådan afsikt blifvit publicerat uti Preuzen förleden vår då han reste derigenom.

1745-11-09

föreslog Georg Fredrik von Walden som ny ledamot (§ 6).
6. Til Ledamöter föreslogos Hr Secreteraren Urlander af Hr Palmstierna och Hr stalmästaren von Valden af Hr Horleman.

1745-11-23

Nämns i 1 stycke: § 5,
5. Hr Horleman upläste des beskrifning öfver Gipstens brottens belägenhot i Franckrike. hvilken lämnades til Herrar Tilases, Brandts och Baecks öfversende och at lägga der til de uti mineralogien antagna termer.

1745-12-14

Nämns i 1 stycke: § 1,
1. Baron Höpken proponerade at de uti Academien hålne talen borde af tvänne Ledamöter öfverses och underskrifvas, innan de blefve tryckta, hvilket Academien stadfäste. hvad det i synnerhet vidkommer som Baron Höpken hållit öfver Prof. Celsius komma Hrr Ehrensverd och Horleman det at underskrifva som det redan öfversedt.

1746 – deltog vid 20 möten.
10/1 - 18/1 - 8/2 - 1/3 - 12/4 - 19/4 - 29/4 - 10/5 - 24/5 - 7/6 - 14/6 - 28/6 - 19/7 - 26/7 - 23/8 - 30/8 - 11/10 - 25/10 - 8/11 - 15/11 -

1746-01-10

var kandidat i presesval (§ 5). Nämns också i 1 stycke: § 5,
5. Hs Exelense utlät sig at hvarföre han anmodat Kongl. Academien at komma tilsammans i dag vore det, at man kunde utsätta dag til Praesidii ombyte, Academien mente at om H:s W:l. så behagade kunde det straxt gå för sig, hvarföre voteringen skedde. då man vid sedlars öpnande fant för Hr Palmstierna 26. namn, för Hr Horleman 25. Hr Rosen 19. Hr Faggot 17. Hr Mejer 10. Hrr Brandt och Malmerfelt 3. Hr Meldercreutz 2. Hrr Höpken, Cederhielm och Rudenschöld 1 hvardera. gör tilsammans 108 Namn för 27 sedlar. af de fyra Candidaterna Hrr Palmstierna, Horleman, Rosén och Faggot som alla voro närvarande, föll lotten på på Hr Rosén.

5. Hs Exelense utlät sig at hvarföre han anmodat Kongl. Academien at komma tilsammans i dag vore det, at man kunde utsätta dag til Praesidii ombyte, Academien mente at om H:s W:l. så behagade kunde det straxt gå för sig, hvarföre voteringen skedde. då man vid sedlars öpnande fant för Hr Palmstierna 26. namn, för Hr Horleman 25. Hr Rosen 19. Hr Faggot 17. Hr Mejer 10. Hrr Brandt och Malmerfelt 3. Hr Meldercreutz 2. Hrr Höpken, Cederhielm och Rudenschöld 1 hvardera. gör tilsammans 108 Namn för 27 sedlar. af de fyra Candidaterna Hrr Palmstierna, Horleman, Rosén och Faggot som alla voro närvarande, föll lotten på på Hr Rosén.

1746-04-12

valdes till preses (§ 3) och var kandidat i presesval (§ 3). Nämns också i 1 stycke: § 3,
3. Skreds til votering för ny Praeses, då H. Hårleman hade dertil 19 vota, H. Brandt 10, H. Faggot 9, H.H. Meldercreutz, Mejer och Dalin 8 hvardera, H. Palmstierna 6, H. Rudenscöld 5, H.H. Baeck och Psilanderhielm 2, H.H. Triewald, Tilas, Benzelstierna, Malmerfelt, Ekström och Salander 1. hvilka göra tilsammans 83.för 21 sedlar innehållandessedel allenast 3 namn. H.H. Brandt och Faggot ursäktade sig straxt för nogon bortresas skull. och allså utaf de 4 Candidaterna H.H. Horleman, Meldercreutz, Mejer och Dalin föll lotten uppå H. Horleman.

3. Skreds til votering för ny Praeses, då H. Hårleman hade dertil 19 vota, H. Brandt 10, H. Faggot 9, H.H. Meldercreutz, Mejer och Dalin 8 hvardera, H. Palmstierna 6, H. Rudenscöld 5, H.H. Baeck och Psilanderhielm 2, H.H. Triewald, Tilas, Benzelstierna, Malmerfelt, Ekström och Salander 1. hvilka göra tilsammans 83.för 21 sedlar innehållandessedel allenast 3 namn. H.H. Brandt och Faggot ursäktade sig straxt för nogon bortresas skull. och allså utaf de 4 Candidaterna H.H. Horleman, Meldercreutz, Mejer och Dalin föll lotten uppå H. Horleman.

3. Skreds til votering för ny Praeses, då H. Hårleman hade dertil 19 vota, H. Brandt 10, H. Faggot 9, H.H. Meldercreutz, Mejer och Dalin 8 hvardera, H. Palmstierna 6, H. Rudenscöld 5, H.H. Baeck och Psilanderhielm 2, H.H. Triewald, Tilas, Benzelstierna, Malmerfelt, Ekström och Salander 1. hvilka göra tilsammans 83.för 21 sedlar innehållandessedel allenast 3 namn. H.H. Brandt och Faggot ursäktade sig straxt för nogon bortresas skull. och allså utaf de 4 Candidaterna H.H. Horleman, Meldercreutz, Mejer och Dalin föll lotten uppå H. Horleman.

1746-06-07

föreslog Johan Albrekt von Lantingshausen som ny ledamot (§ 5). Nämns också i 1 stycke: onumr.,
5. H. Praeses föreslog General Majoren Lantingshusen til Ledamot. H. Faggot anhölt hos H. Praeses det han vid voteringen, som han ej kommer at bivista för sin resa til Vestergötland och Småland i en förrätning, vile lämna sit votum för bemelte Candidat, hvilket H:s Ecll. R.R. Ehrenpreus äfven giorde, och derjemte för H. Grefve Piper. efter voteringen lärer ske under des vistande vid viksbergs brun.

l. H. Praeses berättade, huru som han under des vistande i Upsala förfluten vecka, har haft företräde uti Consistorio Academico, och der giordt påminnelse angånde det af consistorio utlofvade understöd til V. Indska resan, hvars fulgörande han fant Consistorium mycket benägit at fullgöra och det igenom det första lediga rummet af Helmfeldska stipendium berättandes at det kommer alenast an på Stockholms magistrats samtycke såsom tillika med Consistorium äro utdelare af detta stipendium. Academici tackade H. Praeses för des sorgfällighet och fant rådeligit at ofördrögel. tilskrifva Magistraten härom.

1746-07-19

höll ett tal vid presidiets nedläggande (§ 4). Nämns också i 1 stycke: § 5,
4. Här uppå hölt H. Hårleman sit tal, om utrikes resors rätta gagnande. och öfverlämnade Praesidium på vanligit sät åt H. Baeck. det hålne talet anhölt Academien at det måtte tryckas.

5. H. Triewald återstälte den holändska beskrifning om kakelugnarne uti Pensilvanien, och gaf detta påfund et synnerligit beröm. hvilken lämnades sedan til H. Eliander, med anmodan at göra en champlun af en sådan kakelungn uti trä, lofvandes H. Horleman at låta giuta en sådan af järn för slottets räkning.

1746-07-26

Nämns i 1 stycke: § 5,
5. H. Hårleman upviste nogot stäkesgräs som var fult med spindlar och spindelväf, förmenandes at det vore förgiftet deraf som skulle göra detta gräs så ohälsamt för hästarna, häröfver kommer Hr DeGeers tankar at inhämtas om dessa spindlar altid hafva sit näste uti detta gräs.

1746-08-30

Nämns i 2 stycken: § 6, § 7.
6. Uplästes et bref och en memoire som varit adresserat til H. Baron Schefer, nu varande Svänsk envojé vid franska hofvet, ifrån en Boyle angående en invention af spårar som han inventerat. hvilket remiterades til H:r Hårleman.

7. H. Hårleman förestälte academien om hon icke borde vara betänkt på at göra stads ingenieuren Tillaeus nogon gåfva för des besvär vid observatorii plassens designerande och föreslogs at den kunde bestå uti nogon gullmedaile hvarom H. Hårleman åtog sig omsorgen tillika med Secreteraren.

1747 – deltog vid 6 möten.
17/1 - 24/1 - 21/2 - 7/3 - 18/4 - 25/4 -

1747-04-04

Nämns i 1 stycke: § 2,
2. Sedan Academien beslutit at så inrätta auditorium illustre at hon der bequämligen kan hålla sina sammankomster, och H. Hårleman gifvit sina tankar om sättet, åtog sig H. Grefve Cronstedt at draga ytterligare försorg om inredandet.

1747-04-11

Nämns i 1 stycke: § 4,
4. H. Tilas proponerade om Academien icke borde slå en medaile til minne och tacksamhet för den nåden H:s Kl. H. henne betedt, hvilket förslag Academien öfvermåttan agreerade och vill lämna H. Hårleman omsorgen derom.

1747-08-02

Nämns i 1 stycke: § 1,
1. Uplästes et utdrag utur protocollet hållit i Råd Cammaren den 13 Iulii 1747, hvaruti Hans Kongl. Maj:t åstundar Academiens underdånige yttrande huru spanmåls magaziner måga anläggas at säden deraf hvarken må af hetta eller fuktighet skämmas eller vara underkastad fara af ohyra och otrogen vård. Detta blef remiterat til H. Hårleman, Faggot och Eliander, at gifva härom til Academien sina tankar, och om det vore nogot redan at tagas i ackt vid det H. Hårleman anfört i Academiens handlingar för 1745.

1747-08-29

Nämns i 1 stycke: § 5,
5. Upläste H. Grefve Cronstedt sin beskrifning på sädesmagazinet uti Florence, sådant som han det der sielf beset, hvilken remiterades til Herrar Faggot och Hårleman.

1747-09-12

Nämns i 1 stycke: § 4,
4. H. Hårleman upläste des tankar om Iskällare, i anledning af et påfund som han sielf nytjat och hvaruppå ritning och beskrifning fölgde.

1747-10-03

föreslog Mattias von Ungern Sternberg som ny ledamot (§ 10).
10. H. Hårleman föreslog H. Landtmarskalk Baron v. Ungern til Ledamot.

1747-10-24

Nämns i 1 stycke: § 6,
6. H. Hårleman upläste des tenkar öfver trävärkets förvarande, som lämnades til Com.R. Polhems, H. Ehrensverds, Fagots, DeGeers och Elianders öfverseende.

1747-11-21

Nämns i 2 stycken: § 5, § 6.
5. Jag upläste mina anmärkningar om brutne tak inrättade efter en cirkelboge uppå H. Öfver Intendentens Hårlemans sätt, såsom en tillägning til det Som infördes om kedjefigurer uti 1747 års handl. Denna handling remiterades til Grefve Cronstedt och H. Meldercreutz.

6. Uplästes H. Westbecks påfund af et källare hvalf af träkål, som remiterades til H. Hårleman och Gref Cronstedt.

1748-02-06

Nämns i 1 stycke: § 6,
6. Ulästes H. Eianders beskrifning på de Engelska och Franska kalkugnarna som remiterades til H. Hårleman och Gr. Cronstedt.

1748-02-20

Nämns i 1 stycke: § 6,
6. H. Hårleman upläste sina tankar om Bleket på siöar och vatn, som remiterades til Herrar Commercie Råderna Polhem och Alström.

1748-04-16

Nämns i 1 stycke: § 2,
2. Uplästes et bref ifrån H. Kalm til H. Hårleman dat. Grimstad i Norige d. [datum saknas] Jan. 1748. som innehölt åtskillige af honom giorde rön angånde tecken til vatnets affall i hafvet vid Norska stranderna, angånde åtskillige slags muslor snäckor, och ostron med nyttor deraf, angående växter och åkerbruket i Norige. och som detta bref således innehölt åtskilligt märkvärdigt och gagneligit hölt man före at det kunde införas ibland handlingarna, remiterades fördenskull til Baron Bielke och H. Linnaeus.

1748-05-14

Nämns i 1 stycke: § 4,
4. Uplästes H. Hesselii berättelse om Kalk och Marmorbergens beskaffenhet uti Glanshammars socken i Nerike hvarjemte följde prof stonar som voro polerade och slipte af stenhuggaren Fristedt. Detta remiterades til gref Cronstedt, Herr Tilas och Baron Hårleman.

1748-05-28

Nämns i 1 stycke: § 6,
6. Uplästes Herr Hesselii berättelse om kalck ock marmor bergens art ock beskaffenhet uti Axbergs som i Nerike. De medföljande marmor profven blefvo lemnade til Herr Hårleman med anmodan at låta Stenhuggaren Fristedt slipa dem, då de sedermera komma at förvaras uti Academiens Cabinett.

1748-06-24

Nämns i 1 stycke: § 5,
5. Uplästes andra gången ett til Herr Hårleman från Herr Kalm för någon tid sedan ankommit bref, innehållandes åtskilligt som han i ackt tagit under dess vistande i Noriige, så i anseende til Vatnets aftagande uti Vestersiön som uti oeconomien ock Historia naturali. Herrar Linnaeus ock Bielcke til hvars genomseende detta bref hade blifvit lemnat, styrckte fuller Academien genom påskrift, at låta det samma införa såsom Rön uti Handlingarne, men Friherre Lövenhielm berättade at han härtill ei kunde gifva sitt bifall, i synnerhet som den saken angående vatnets aftagande vore mycket oviss ock hittils utan grundade skäl antagen. Härutinnan stämde Hans Exellence Ehrenpreutz med Friherre Lövenhielm öfverens. Sedan häröfver en stund blifvit öfverlagdt, stadnade Kongl. Academien uti det slut, at alt hvad uti detta bref rörde natural Historien, det samma skulle införas såsom rön uti handlingarne, men de observationer som angingo vatnets aftagande komma at införas ibland utdragen ur Dagboken.

1748-10-01

föreslog Herman Schützercrantz som ny ledamot (§ 5). Nämns också i 2 stycken: § 2, § 3.
5. H. Hof Chirurgen Schutzer föreslogs af Baron Hårleman til Ledamot samt Philosophiae adjuncten i Upsala H. Wargentin af Secret. Elvius.

2. Uplästes et memorial af Amiral Ridderstolpe hvaruti han på Amiralitets Collegii vägnar åstunder Academiens tankar öfver tvänne giorde förfrågningar, den ena om murarbetets varacktighet i anseende til kalkens och brukets tilredande med friskt vatn. hvilken är giord af H. Equipagemästaren Leyonankar i et memorial til Colleg. hvaraf copia fölgde, tillika med Värfs och Equipage Contoirets betänkande deröfver, den andra angånde de egenskaper som fordras hos en magnetsten hvar med Compassnålar till fullkomlig godhet kunna bestrykas. Det förra remiterades til Gref Cronstedt och Baron Hårleman, och det andra til Herrar Strömer ock Ekström.

3. Uplästes en handling angånde Skogars plantering som H. Linnaeus uti bref til H. Baron Hårleman och på des begäran öfversändt, hvilken remiterades til Herrar Faggot och Rudenscöld.

1748-10-22

Nämns i 1 stycke: § 2,
2. Voterades öfver de tvänne föreslagne Herrar til Ledamöter, då Secreteraren upviste trenne sig gifne fullmackter af D. E. Baron Höpken och Baron Palmstierna samt Baron Hårleman at votera på H. Schutzer. För H. Schutzer var 16 Ia och 6 Nej, således utesluten H. Wargentin 19 Ja och 0 Nej, derföre antagen.

1748-11-05

Nämns i 1 stycke: § 6,
6. Uplästes H. Hårlemans memorial hvaruti han påminner huru uti den artikeln om Bygningsmaterialer i den Historiska Calendern ej det felet blifvit rättat at ler anses för dugeligit i kalkbruk sedan samma Almanachor nu för Academiens räkning blifvit utgifne der likväl denna ler blandning såsom oduglig vid alla publique arbeten är förbuden. Som nu alle exemplaren voro afdragne och en stor del utgifne i publiquen, kunde detta felet för denna gången ej rättas, men skall vid nästa uplaga ske och fant Academien sig vara H. Hårleman förbunden som har så mycken upmärksamhet så väl för Academiens heder, at ej anföra i sina arbeten nogot felaktigt, som för hvar ock en enskilts nytta i fasta bygnader.

1749-01-07

Nämns i 1 stycke: § 4,
4. Herrar Cronstedt och Hårleman utläto sig äfven öfver den af Amiralitets Collegium giorde frågan, huru vida saltvatn kan vara skadeligit eller ej til murbruk, det väl alla murmästare hafva för regel at akta sig för sådant vatn, och lärer sött vatn der man der til hafver tillgång i sielf vara bättre, men om olägenheten deraf skell vara så stor at man långväga med stor kostnad skall hämta sött vetn finner man ej, hvilket också de gamla murar bäst lära gifva vid handen som äro giorde i Carlscrona ofelbart med saltvatn.

1749-01-21

föreslog Herman Schützercrantz som ny ledamot (§ 2).
2. H. Schutzer föreslogs til Ledamot så väl af H. Hårleman som H. Acrel.

1749-11-11

Nämns i 2 stycken: § 1, § 11.
1. Uplästes et bref, af d. 10 Nov. ifrån H. Linnaeus, om den bok, som Directeuren och Boktryckaren Merckel låfvat utgifva uti historia Naturali. Och som bemälte bref gifver en ny omständighet vid handen, hvilken ei kunnat anföras, uti det redan til Höglofl. K. Canc. Collegium om bemälte Bok, ifrån K. V. Acad. afgångna bref, låfvade H. Exc. RiksRådet Baron von Höpken, at begära bemälte K. V. Academiens bref tillbaka, på det den omständigheten, som H. Linnaei bref medgifver, må kunna tillika anföras, i det ifrån K. V. Academien, til höglofl. K. Canc. collegium, bemälte Bok rörande bref, när K. V. Acad. för godt finner, sådant åter at afgifva. Hvar med beslöts at tils vidare upskjuta. Ärhindrade H. E. R.R. von Höpken och H. Baron Hårleman, at K. V. Academien ei måtte, igenom något förbuds begiärande emot bemälte Boks tryckning, gå videre, än Des grundreglor tillåta och förmå.

11. Påminte H. Öfver Int. Baron Hårleman om den decharge, som Honom, tillika med Herr Grefve Cronstedt, Friherre von Seth och Sal. Secreteraren Elvius, redan den 26 Maji innevarande år, blifvit af Academien beviljad, ifrån alt ansvar för de penninge summor, som de, til Observatorii byggnadens förnödenheter, på Herr Grill utassignerat. Academien samtyckte å nyo dertil, at alla dessa penningar skola förklaras för Academiens egen skuld hos Herr Grill, för hvilken förenämnde Herrar eller ders arfvingar aldrig skola i ringaste måtto häfta, och kommer dem en skriftelig försäkran här om at tilställes, likmätigt hvad den 26 maji vr boslutit och öfverenskommit.

1749-12-02

Nämns i 3 stycken: onumr., onumr., § 4.
l:o. Anmälde H. Baron Hårleman, at Handelsmannen, H. Peterson låfvat skiänka Kongl. V. Academien en ansenlig och vacker Crall-växt, hvarföre Academien anmodade H. Baron Hårleman, at aflägga hos H. Peterson Academiens tacksejelse.

l:o. Anmälde H. Baron Hårleman, at Handelsmannen, H. Peterson låfvat skiänka Kongl. V. Academien en ansenlig och vacker Crall-växt, hvarföre Academien anmodade H. Baron Hårleman, at aflägga hos H. Peterson Academiens tacksejelse.

4. Åtog H. Baron Hårleman sig, at såsom Academiens Fullmägtig nästkommande Tisdag träda up i Byggnings Collegium, at giöra ytterligare påminnelse, om Gatans utbrytning emellan Schefflerska Huset och Observatorium, enligit H. Kongl. Majestets Nådiga Resolution och befallning.

1750-01-17

Nämns i 1 stycke: § 4,
4. Herr Baron Hårleman föreslog Stats-Secreteraren Klinckowström til Ledamot, i anseende til den tjänst han giordt och vidare kan giöra Academien, i synnerhet med utländska brefvens affärdande.

1750-02-03

Nämns i 1 stycke: § 1,
1. Upvistes af archivarien, Friherre von Seth den Siö-Atlas, som helt nyligen blifvit i Berlin, efter de nyaste observationer, med växande Latituds grader, utgifven af den dervarande Kongliga Vetenskaps Academien. bestående af en general Carta, och tolf specielare Cartor. Denne vackre Atlas har blifvit Acadonien förärad af Herr Öfversten och Riddaren, Grefve Liewen, för hvilken vackra gåfva Academien anmodade Herr Baron Hårleman, at å Des vägnar hos Herr Grefven afläga tacksejelse.

1750-02-17

Nämns i 1 stycke: § 1,
1. Anmäldes af Herr Notarien Feiff, det Stadsens byggnings Collegium, i kraft af Hans Kongl. Majestets resolution och befallning, samt Academiens anmodan genom Baron Hårleman, hade nu änteligen kommit til slutlig öfverenskommelse med H. Öfversten Baron Löven, såsom ägare af Schöfflerska huset brede vid Academiens Observatorium, angående det skadestånd han påstår för den gatans upbrytning, som K. Majestet beslutit böra å nyo ske genom des tomt, der gata tilförene varit, hvilken blifvit ifrån staden friköpt, och at Byggnings-Collegium beviljat honom sexhundrade daler kopparmynt. Dessa 600 k:m. samtyckte Academien nu at låta utbetala til Herr Baron Löven, så framt han det ytterligare påstod, och ei ville hedra sig emot Academien med eftergift af samma summa. Academien bad H. Feiff betyga des tacksamhet hos Byggnings-Collegium för den bemedling som Collegium i detta målet behagat til Academiens fördel använda.

1750-03-31

Nämns i 1 stycke: § 10,
10. Herr AnkarCrona inlemnade en beskrifning, huru Sparris skall anläggas, och des rötter i många år bibehållas. Remitt. til Herrar Linnaeus och Hårleman.

1750-05-12

Nämns i 1 stycke: § 8,
8. Uplästes utdrag af Råds- Protocollet, hvar uti Academien anmodas, at låta des Secreterare, uti några angelägna publiqve förrättningar, vara Herr öfver-Intendenten Baron Hårleman, under instundande sommar månader, på en resa genom åtskilliga Rikets Provincier följagtig. Academien kunde ej annat än med vördnad samtycka til Rådets befallning.

1750-07-21

Nämns i 1 stycke: § 4,
4. Uplästes Secreteraren H. Gothers förslag til Trägårds-skiötselens i stånd-sättande här i Riket. Remitt. til Herrar Hårleman, Rudenschöld, Linnaeus.

1750-10-13

föreslog Johan Gabriel von Seth som ny ledamot (onumr.) Nämns också i 1 stycke: § 2,
Academiens Archivarius, Friherre von Seth, proponerades af Herr Baron Hårleman til Ledamot.

2. Praeses, H. Acrel, berättade, det Academiens Vagtmästare hos honom giordt ansökning, det ville Han påminna Academien det löfte, hon igenom Herr ÖfverIntendenten Hårleman och afledne Secret. Elvius, redan för tvänne år sedan låtit giöra honom, om någon liten särskild belöning för den trägna upvagtning han hafver vid Observatorii byggnaden. Academien afhörde då först Friherre Hårlemans, Grefve Cronstedts, Friherre von Seths och Secreterarens vitnesbörd, om bemälte vagtmästares flit och myckna nöda, så länge arbetet vid observatorium påstår: huru vagtnästaren måste vara den förste der om morgnarna, och sist gå der ifrån om aftnarna: hålla räkning med arbetarena, anskaffa materia lier, giöra berättelse dageligen til vederbörande, hvad som förefallit, m. m. så at han hela Sex til Sju månader af året als intet annat får giöra til någon sin förtjänst, utan måste hela tiden använda til Academiens tiänst. Kongliga Academien tog alt detta i öfvervägande, och beslöt, at han, förutan den vanliga lön han haft, samt hus-hyra som honom jämväl blifvit särskildt betald, och hvad han förleden sommar fick at kiöpa sig stöflor före, har han ännu i et för alt, at undfå för de trenne förflutne åren, Tvåhundrade Sjuttijo daler kopparmynt, som giör 15 Plåtar årligen: samt at han, derest han nästkommande år använder lika flit, och upvagtningen blifver lika trägen, har åter at förvänta 15 Plåtar uton det vanliga. Men sedan kommer med observatorii byggnaden både hushyra och drickspengar för Vagtmästaren at uphöra.

1750-10-20

Nämns i 1 stycke: § 5,
5. Lectorens vid Kongl. Gymnasium i Calmar, H. Frigelii, af ÖfverIntendenten Friherre Hårleman ingifne beskrifning om Ölands-stenen, och de der uti befintelige figurer och Petrificater, uplästes, och Remitt. til Herrar Linnaeus och Bäck, som sedermera inkommo med sit betänkande, at Frigelius, uti det som angår Petrificaterna, farit vilse, och ei haft sig bekant Nautilens och Sargazos historier.

1750-12-15

Nämns i 1 stycke: § 11,
11. Upviste H. Kalmeter några prof af Tak-skifver, funnen i Ferilla Sochn i Helsinglend, och des berättelse der om uplästes. Academien fägnede sig öfver detta för det allmänna högst nyttiga och länge eftersökta fynd. Berättelsen med profven lemnades til Herrar Hårleman, Polhem och Rudenschöld, at der om inkomma med deras betänkande.

1751 – deltog vid 6 möten.
9/2 - 18/4 - 24/8 - 14/9 - 19/10 - 26/10 -

1751-02-09

Nämns i 3 stycken: § 2, § 5, § 9.
2. Anmälde Friherre Hårleman, på Hans Excellence Frih. von Höpkens vägnar, som nu för opasslighet ei kunnat sielf upkomma, det Hans Konglige Majestet hade allernådigst uptagit Academiens bref och underdåniga föreställning, angående de Astronomiska Observationer som här i Riket, efter Franska Academiens anmodan, skola giöras, (se Dagboken för d. 26 Januarii sistledne, articlen 12) och at Hans Konglige Majestet icke allenast beviljat Professoren Strömer et års frihet ifrån Publiqve Föreläsningarna i Upsala, utan ock enslagit en summa af 9000 Daler kopparmynt, hvilka Academien har frihet at använda til instrumenter och praemier, som hon sielf finner nödigt och billigt. Academien ansåg en så hög konglig nåd med underdånigste vördnad och tacksamhet. Och som Academien är öfvertygad, at Hon i synnerhet är Hans Excellence Friherre von Höpken förbunden som behagat utvärka et så för Academien och Wetenskaperna nyttigt beslut, anmodas Friherre Hårleman at derföre betyga hos Hans Excellence Academiens fullkomliga ärkänsla. Och igenkiänner Academien, uti sådan Hans Excellence nåd och omvårdnad, sin Stiftares och Faders öma sinnelag och vanliga åtrå at gynna och befordra Vetenskaper.

5. Friherre Hårleman giorde Academien fägnesam berättelse, huru Kongl. Spanska Ministern här vid håfvet, Marqvis Grimaldi giordt sin Konung, Hans Catolska Majestet, underdånig föreställning, hvad nytta man i Sverige började giöra sig af kundskapen om Landets Natural historia: och om icke Hans Majestet skulle finna nyttigt, at jämväl låta undersöka Natural historien i sit Land, och til den ändan låta någon af Linnaei Disciplar komma dit, at resa omkring, i några somrar: Hvilket förslag Hans Catholske Majestet gilladt, och låfvat respängar, förtäring samt 100 Ducater årligen åt den, som sig en sådan resa ville åtaga: At Archiater Linnaeus redan vore af Ministern sielf här om underrättad, som utsedt der til en sin bäste Discipel Pehr Löfling, hvilken ock redan varit här och upvagtat Ministern: med mera. Academien såg strax med fägnad, hvad förmån Vetenskaperna och heder Nationen här igenom skulle tilflyta, och emedan Marqvis Grimaldi alt detta utvärkat, beslöt Academien at igenom bref betyga Des ärkiänsla och högagtning för den tjänst Han här igenom giordt Vetenskaperna, och, i följe der af, Academien. Brefvet skal skrifvas på Latin, upsättas af Secreteraren och underskrifvas i Academiens namn af Praeses, som det ock torde kunna sielf afgifva.

9. En af en onämnd auctor til Secreteraren lemnad beskrifning på et nytt sätt at bygga fördelagtiga sädesbodar eller mindre Magaziner, remitt. til Herrar Gr. Cronstedt och Frih. Hårleman.

1751-03-02

Nämns i 1 stycke: § 3,
3. Uplästes H. Kalms nyligen ankomne bref, skrifvit d. 6 Decembris sistledne i Philadelphia, hvar uti han berättar sig vara färdig at begifva sig på hemvägen, förmodandes sig kunna vara med Guds hielp i Stockholm, i Maji Månad nästkommende: anmodar Academien at utse dem som kunna vara skickelige och hugade at emottaga och giöra försök med frön han har samlat: samt vara omtänkt at gifva des Följeslagare Jungström någon tjänlig plats vid des hemkomst, hvarest han, som sielf sedt, huru desse frön växa och Cultiveres i America, och des utom är hugad och fallen för Plantager och träd-gårds skiötsel, kunde brukes at giöra försök. Hvad det förra angår, har det ingen svårighet, emedan månge i alla lands-orter åstunda få frön. Men Jungströms sak togs i nogare betänkande, och fent Academien, at Skåne skulle vara det tjänligaste Climatet för honom. Hvar vid Herr Praeses berättade, det Han, igenom samtal med ÖfverIntendenten, Friherre Hårleman, förnummit, at i LandsCrona skal finnas önskeligt tilfälle, at få en etablissement för Jungström, hvarom Gen. Maj. Grefve Liewen kunde bäst besörja. H. Preeses har ytterligare talt vid Grefve Liewen der om, som försäkrat utvärka hos Hans Kongl. Höghet, at Jungström skel blifva Borgare i LandsCrona, få sex eller siu Tunnlands tjänlig Jord och husrum strax vid ankomsten. Om detta förslag vinner H. K. Höghets nådigste bifall, hvar om Academien ei tviflar, fant Academien med fägned, at icke allenast Jungström, utan ock sielfva saken som påsyftas kunde vara bäst hulpen. Secreteraren fick i medlertid befallning, at låta H. Kalm, genom bref som kan vara honom i förväg i London, veta detta förslag på det, om Jungström skulle finna sig der i, han strax måtte bereda sig, at vara med frön och alt tilbehör til reds at upstige i Helsingborg, då H. Kalm passerar Sundet, etc.

1751-03-27

Nämns i 1 stycke: onumr.,
Aflade Kongliga Vetenskaps Academien Des underdåniga upvagtning hos Deras Kongliga Majesteter, til at beklaga Hans högstsalige Kongl. Majestets Konung Fredrics frånfälle, samt lyck-önska Hans Kongl. Majestet Konung Adolph Fredric til Des anträde til Regeringen. Academiens Praeses, Herr Grefve Piper förde ordet, och beledsagades af följande ibland Herrar Ledamöterna. H. Exc. Frih. von Höpken, Grefve Cronstedt, Tilas, Brandt, G. Polhem, Rosen, H. Ex. Friherre Palmstierna, Hans Exc. Grefve Tessin, Dalin, Psilanderhielm, Friherre Hårleman, Schultze, H. E. Frih. Ehrenpreus, Blixenstierna, Berch och Frih. von Seth. De öfrige af Ledamöterna, hade ei i hastighet hunnit bådas. Hans Konglige Majestet försäkrade Academien om Des beständiga Nåd och välvilja, samt förbehölt sig at framgent såsom tilförene vilja vara Academiens skyddsHerre och Protector.

1751-08-31

Nämns i 1 stycke: § 3,
3. Kundgiordes för Academien den sorgeliga mistning. hon giordt af en ibland de största och berömdaste Ledamöter hon någonsin haft, H. Commerce-Rådet Christopher Polhem: hvilken, ehuruväl han på några år, för sin höga ålder skull, ei kunnat giöra Academien så mycken tjänst, som han sielf åstundadt, Academien dock, för det allmännas skull, som til sista stunden med stor båtnad nyttjade des oförlikeliga snille, som ock för den heder som en sådan Ledamts blotta namn på Ledamots-Förtekningen, giorde Academien, högst saknas, och des aflidande beklagas. Nu emedan Academien gierna önskar at des minne må på alt uptänkeligt sätt äras, beslöt hon nu, til en början, at anmoda Friherren H. Hårleman, at i följe med Secreteraren, aflägga hos des efterlefvande anhörige behörig sorge-betygan. Sedan utnämndes H. Klingenstierna at parentera öfver honom, emedan en sådan man höfdes ei mindre än en sådan Parentator.

1752 – deltog vid 2 möten.
7/3 - 24/10 -

1752-03-07

Nämns i 1 stycke: § 2,
2. Uplästes H. Magister Lows ingifna berättelse, huru uttrar kunna tämjas at taga och hembära fisk til sin Herra. Friherre Hårleman berättade, at han sielf sedt en sådan tamd utter här i Stockholm, som på en liten stund bar hem fem vackra fiskar.

1752-06-06

Nämns i 1 stycke: § 1,
1. Uplästes Hans Kongl. Majestets Nådigste bref til Academien, af d. 19 Maji, hvar uti gifves tilkänna, at H. K. M., på Riksens ständers secreta utskotts underdåniga föreställning, funnit i nåder för skäligt at stadga, det Academien här efter skal få taga 3 öre silfvermynt för de små Almanachorna, på vanligt sätt häftade och skurne. Och som detta länder Academien til en ganska märkelig förmån, samt förmodas kunna giöra Des inkomst af Almanachorna åtminstone dubbelt större än tilförene, så fägnade sig Academien så mycket mera der öfver, som Hon icke ens understått sig at begära samma förmån, utan har honom blott af Riksens ständers ynnest och förtroende samt af Hans Kongl. Majestets nåd. Dock emedan Academien sedermera förnummit, at desse följande Herrar i synnerhet der til med deras föreställningar bidragit, nemligen Friherre Hårleman, Friherre von Ungern, Grefve Piper, Dr Benzelius, Dr Browallius, och Herr Plomgren, så finner sig Academien så mycket mer förbunden, at evigt vörda Deras benägenhet för Vetenskaperna och för Academien, som de här igenom försäkrat Academien om evigt bestånd i framtiden, åtminstone så mycket som hos dem stått, ty det blir nu Academiens eget fel, om hon icke kan framhärda och förkofra sig.

1752-07-18

Nämns i 1 stycke: § 7,
7. Upvistes prof af schiffer-sten, som Baron Hårleman funnit i Skåne, som tyckes vara af bästa slaget, tjänlig til tak-skifer

1752-12-19

Nämns i 1 stycke: onumr.,
Sedan Archivarien Friherre Seth hade dagen där uppå råkat följande Herrar Ledamöter neml. Grefve Cronstedt, Friherre Hårleman, Fagott, Ekström, Bäck ock Acrell, ock samma Herrar Ledamöter funnit, det ingen ting vore billigare, än at bmte Vaktmästare borde hugnas med den föreslagne summan, i synnerhet som han denna svåra siukdom uti Academiens tienst vid Observatorii Byggnaden sig ådragit, så aflämnades i anledning häraf Utdrag af Dagboken til H. Grefve Cronstedt.

1753-02-09

Carl Hårleman dog

1753-03-03

Nämns i 2 stycken: § 1, § 7.
1. Sedan H. Praeses hållit et Tal, och emottagit Klubban, afkunnade Han den bedröfveliga förlust som Academien nyliga lidit igenom Des nitiska Ledamots samt alla Vetenskapers och konsters makalösa befordrares, Friherre Hårlemans dödeliga frånfälle, som timade d. 9 Februarii. Den billiga sorg Academien här öfver hyste, fant dock någon hugsvalelse, när Henne berättades, at Hans Excellence Grefve Tessin behagat åtaga sig at Parentera öfver Honom, emedan Academien viste sig ei kunna få värdigare tolk af Des tacksamhet för de mångfaldiga tjänster salig H. Hårleman giordt Academien, ei heller fullkomligare kännare af Des öfriga sällsynta förtjänster.

7. Friherre Seth berättade, at Cammar Revisions Rådet Wallvik redan til Academiens Skattmästare Grefve Cronstedt aflemnat 6000 dr. kopparmynt, som Academien tilfallit af det Testamente som framledne Hof-Intendenten Grefve Sparre, kårt för Des död giordt til Academien. Mera lärer ei Academien hafva at vänta af samma Testamente, emedan lagen ei tillåtit Henne at njuta Testamentet i des fulla vidd, til godo. Academien uptager dock denna summa med billig ärkänsla, som förnyar Des åminnelse af salig Grefve Sparres besynnerliga ynnest och välvilja emot Academien, hvar med han så väl som med många flera prof, visade sig vara en värdig Eléve [Sic!] af Friherre Hårleman.

1753-03-10

Nämns i 1 stycke: § 1,
1. Berättade Secreteraren, det Hans Excell. Gref Tessin redan hade Parentationen öfver sal. Baron Hårleman färdig, samt at Kongl. Målare Academien ärbudit sig at vid det tilfället vilja Decorera Academiens vanliga rum, hvar uti Hans Excell. vill hålla Talet, hvilket alt fägnade Academien. Men emedan Decorationen ei kan blifva färdig förr än til d. 19, så utsattes nu den dagen til Parentationens hållande, med Hans Excellences samtycke. Och emedan uti Academiens rum ei kunna inrymas öfver 180 Personer, beslöt Academien, at Secreteraren, til trängsels förekommande, skal utdela Polletter til Herrar Ledamöter och ämnesvänner, samt til andra förnäma Herrar, som sielfve begära Polletter, så långt de räcka.

1753-03-19

parenterades över av Carl Gustaf Tessin (onumr.)
Mart. d. 19.
Kommo följande af Herrar Ledamöter, at afhöra H. E. Gref Tessins åminnelse Tal öfver salig Baron Hårleman. Klinckowström, H. E. Höpken, Gr. Cronstedt, Tilas, Faggot, Brandt, Polhem, Plomgrén, Rosén, Grill, Benzelstierna, H. E. Palmstierna, H. E. Ekeblad, Rudenschöld, Swab, Ekström, Dalin, Bäck, Psilanderhielm, Schultze, Clason, Ribe, Strandberg, H. E. Ehrenpreus, Stjernman, Acrel, Carleson, Celsius, Scheffer, Ljungqvist, Gr. Piper, Wargentin, Schutzer, Berch, Gr. Liewen, Seth, Gr. Gyllenborg och Lehnberg, tilsammans 39. Målare Academiens Ledamöter voro ock tilstädes, samt en så talrik församl. af förnäma åhörare, som salen kunde inryma. Decorationen var rätt vacker. Det då hållne vackra och rörande Tal, utlemnades af Hans Excellence strax til trycket.

1753-03-24

Nämns i 1 stycke: § 2,
2. På Secreterarens Föreställning, beslöts at en Jetton skal för Academiens räkning, präglas til H. Baron Hårlemans äreminne. Men på det Academien uti des nu med stor skuld graverade tillstånd, ei må råka uti någon svår utgift, kommo ledamöterna öfverens, at hvar och en ville taga hvar sin jetton, när den blifver färdig, och betala derföre 4 å 6 daler mer än han är värd, hvar til de frånvarande Ledamöter jämväl lära vara villige.

1753-03-31

Nämns i 1 stycke: § 2,
2. Upviste Herr Berch åtskilliga förslag til diviser [sic!] och inscriptioner på den öfver framledne Baron Hårleman tilämnade Jettonen, af hvilka Academien beslöt at anmoda H. Exc. Frih. Höpken at utvälja en.

1753-05-05

Nämns i 1 stycke: § 2,
2. Upvistes nu färdige skådepenningar, af dem Academien låtit slå öfver framledne Baron Hårleman, och inlöste Academiens närvarande Ledamöter hvar sin för 12, så långt de nu af H. Fehrman medtagne, räckte.

1753-05-19

Nämns i 1 stycke: § 7,
7. Secreteraren berättade, at af skådepenningen öfver salig Baron Hårleman redan 170 voro åtgångne, och en myckenhet flera bestälde, så at Academien utan kostnad kunnat hedra Hårlemans minne. Academien beslöt göra på samma sätt med en skådepenning öfver framledne H. Commerce Rådet Polhem. Och emedan Parentationen öfver honom inom kort lärer komma at hållas, befalte Academien Des Secreterare, at accordera med H. Fehrman, och så föranstalta, at Medaillen til Parentations dagen kan vara färdig.

1753-08-11

Nämns i 1 stycke: § 5,
5. Upläste Secreteraren et til honom ankommit bref ifrån Academiens Ledamot, Herr von Eggers, som nu är i Saxen, hvar uti han berättar sig hafva skickat til Academien de 7 första Tomerna af de så kallade Leipziger Samlungen, och lofvar sig vilja årligen skicka de öfriga, efter som de utkomma. Academien befalte Secreteraren at til ärkänsamhets teken skicka H. von Eggers en af hvartera af de öfver Baron Hårleman och Pålhem slagne Jettoner, hvilket ock strax värkstäldes.

1753-09-20

Nämns i 1 stycke: onumr.,
Til Observatorii prydnad vid detta tilfället bidrogo ei litet salige Öfverintendentens H. Baron Hårlemans portrait och bronzerade Buste, hvilka Des arfvingar, Fru Grefvinnan Hårleman och Fröknarna Hårleman behagat skänka Academien, til åminnelse af denna i lifstiden högst älskade och nu högst saknade Ledamot.

1753-12-08

Nämns i 1 stycke: onumr.,
Academien har detta år mistat 7 af sina Ledamöter, nemligen Baron Hårleman, Baron Bielke, H. Salberg, H. Brelin, H. Blixenstierna, H. Lauraeus och H. Urlander, ibland hvilka saknaden af de tvänne förstnämde Herrar lärer öma i det längsta.

1756-11-13

Nämns i 1 stycke: § 6,
6. Herr Capitaine Hårlemans Rön om Måssars eller sanka Ängars och Kärrs upodling. Och som detta Rön tycktes hafva någon likhet med dem, som Herrar Westbeck och Frih. Brauner uti detta nyttiga ämne äfven giordt, blef beslutit, at detta Rön skulle dem meddelas, och de anmodas, at der til lägga sina anmärkningar och förbättringar.

1758-03-11

Nämns i 1 stycke: § 5,
5. Upl. Herr Faggots ingifna förbättring på den art af Spanmåls-Magaziner, som framledne ÖfverIntendenten Hårleman år 1746 i Academiens Handlingar beskrifvit.

1760-01-16

Nämns i 1 stycke: § 6,
6. Upl. Herr Major Hårlemans sätt at fästa lyftarmar utanpå Hiul-stockarna. Rem. til Herr Rinman.

1766-01-08

Nämns i 1 stycke: § 2,
2. Beslöts, at framl. Baron Hårlemans Jetton skal blifva Premie-Jetton för gillade Rön, uti detta nu ingångna året.

1771-11-06

Nämns i 1 stycke: onumr.,
Dessa Portraiter, tillika med dem K. Academien förut ägt, nemligen Hans Excellence Grefve v. Höpkens, framledne Herrar Alströmers, Capit. Triewalds, Polheims, Baron Hårlemans och Elvii, voro nu upsatte i Academie Salen, til dess prydnad och til Academiens påminnelse om dessa Sina Ledamöters förtjenster.