Protokoll

11. Slutel:n föreslog Hr Triewaldt ÖfverHåfIntendenten Hr Gref Tessin til Ledamot.

5. Genom enhällig votering antogs Herr Grefven och Öfver Håf Intendenten Tessin til Academiens ledamot.

l:o. Inträdde Riks Rådet Hans Excellence Gref Tessin uti Academien (i anledning af Academiens kallelse af den 30 May 1741.). Talet som H:s Exc. Gref Tessin hölte begiärtes straxt uti Academien, at det skulle få tryckas, hwartil H:r Grefwen omsider samtyckte.

l:o. Inträdde Riks Rådet Hans Excellence Gref Tessin uti Academien (i anledning af Academiens kallelse af den 30 May 1741.). Talet som H:s Exc. Gref Tessin hölte begiärtes straxt uti Academien, at det skulle få tryckas, hwartil H:r Grefwen omsider samtyckte.

l:o. Inträdde Riks Rådet Hans Excellence Gref Tessin uti Academien (i anledning af Academiens kallelse af den 30 May 1741.). Talet som H:s Exc. Gref Tessin hölte begiärtes straxt uti Academien, at det skulle få tryckas, hwartil H:r Grefwen omsider samtyckte.

2:o. Uplästes et bref ifrån Herr Bruksförwaltaren Hans Jacob Gahn daterat Söderhamm och Wånnebruk den 10 Dec. 1744. tillika med en berättelse om en Bonde i Helsingland som sistledne September månad jämte stenar födt et strå, hilket strå också medfölgde. Hr Linnaeus gaf wid handen at sådana händelser äro tilförene hörda, men det kommer an på hwad tro man kan därtil sätta. H:r Linnaeus lofwade inkomma til Academien med en kort berättelse om sådana händelser, hwilken beslöts då i följe med denna skulle föras in i handlingarne, emedlertid skulle det skrifwas til H:r Gahn, det han wille nogare försäkra sig om sielfwa factum och gifwa det Academien wid handen. Wid detta tilfället berättade Hr Grefwe Tessin, huru Fältskären Schytzer uttagit nederswälgde nålar utur halsen eller magen af en piga med swamp. Herr Linnaeus åtog sig at göra sig underrättad widare häro af Schytser.

11:o. H:r Praeses förestälte äfwen Academiens godtycke, hwad rum H:r Grefwe Tessin skulle hafwa ibland Academiens ledamöter då det beslöts at han skulle införas efter det datum som han blifwit kallad af Academien.

3. Häruppå företogs Praesidii valet. til candidater hade H:rar Salberg 9 vota, Faggot 10, Malmerfelt 6, Palmstierna 17, Brandt 5, Polhem 1, H:s Excl. Gr. Tessin 5, H:s Ex. Baron Wrangel 10, H. Dalin 4, Bar. von Otter 1, Hr Gril 1, Gr. Cronst. 1, Hr Meldercreutz 2, H. Mejer 1, H. Psilanderhielm 1, Gr. Stromberg 1, Hr Anckarcrona 1. I anledning här utaf borde H:s Exl. Baron Wrangel, Hr Salberg, Hr Faggot och Hr Palmstierna lotta, men H:s Excl. och Hr Palmstierna ursäktade sig genom en bortresa på Landet under detta quart. det Hr Malmerfelt och Hr Brandt äfven giorde som hade derefter de mästa rösterna. Äfven berättades H:ns Excl. Gr. Tessins ursäkt, altså blef Hr Dalin den tridie, men för den fierde kom man  öfverens at nämna upå en allenast hvartil Hr G. Polhem blef nämnd igenom 7 röster. Utaf desse fyra  candidater H:rar Salberg, Faggot, Polhem och Dalin föll lotten uppå Hr Salberg til Praeses.

3. Häruppå företogs Praesidii valet. til candidater hade H:rar Salberg 9 vota, Faggot 10, Malmerfelt 6, Palmstierna 17, Brandt 5, Polhem 1, H:s Excl. Gr. Tessin 5, H:s Ex. Baron Wrangel 10, H. Dalin 4, Bar. von Otter 1, Hr Gril 1, Gr. Cronst. 1, Hr Meldercreutz 2, H. Mejer 1, H. Psilanderhielm 1, Gr. Stromberg 1, Hr Anckarcrona 1. I anledning här utaf borde H:s Exl. Baron Wrangel, Hr Salberg, Hr Faggot och Hr Palmstierna lotta, men H:s Excl. och Hr Palmstierna ursäktade sig genom en bortresa på Landet under detta quart. det Hr Malmerfelt och Hr Brandt äfven giorde som hade derefter de mästa rösterna. Äfven berättades H:ns Excl. Gr. Tessins ursäkt, altså blef Hr Dalin den tridie, men för den fierde kom man  öfverens at nämna upå en allenast hvartil Hr G. Polhem blef nämnd igenom 7 röster. Utaf desse fyra  candidater H:rar Salberg, Faggot, Polhem och Dalin föll lotten uppå Hr Salberg til Praeses.

3. Uplästes Hr Schuzers berättelse om Knapnålarna som han uttagit utur halsen på en Cammarjungfru som Hr Linnaeus af Hr Schuzer infordrat i anledning af Hans Exellences Hr Grefve Tessins angifvande (se d. 16 Febr.). Denna berättelse lämnades til Hr C. F. Ribes öfverseende.

5. företogs Praesidii valet. Til Candidater hade Hr Trievald 1 votum, Hr Faggot 4, Hr Brandt 5, Hr  Meldercreutz 1, Hr Polhem 5, Hr Mejer 2, H. E. Grefve Tessin 2, Grefve Ekeblad 1, Hr Psilanderhielm 1, Hr Horleman 6. Candidater blefvo altså Hrr Faggot, Brandt, Polhem och Horleman ibland hvilka lotten föll på Hr Polhem.

1. Upvistes en växt af tvänne pomerantzer den mindre med fullkoml. skal och äfven tecken efter blomman fästad inuti den större, hvilken H:s Exell. Gref Tessin insänt til academien.  Denna växt kommer at öfversändas til Hr Linnaeus med begäran at inkomma med des betänkande der öfver och fulkomlig beskrifning.

l. Sedan Hr Praeses öpnat sammankomsten med et kort tal öfverlämnades til honom Academiens tryckte handlingar för förflutit quartal, jemte  förtekning, på de otryckte som äro ännu under arbete eller blifvit under detta quartal lagde ad acta, äfven förteckningar på så väl de afslutne som  oafslutne academiens ärender.

3. Hr Praeses underrättade sig om sammanhanget af academiens ansökning för tullfrihet af papper och begärte derföre et pro memoria til tisdagen då han der om ville påminna Hat secreter. at samma dag föredraga ärendet i rådet.

7. Hr Praeses förestälte Hrr Medici af academiens Ledamöter, at man borde vara beredde med praeservativer och Läkedomar för den i granskapet gångbara boskaps siukdomen och bad dem derföre täncka der uppå, hvilket de lofvade. hvarvid Hr Horleman lofvade at lämna det recept som i sådan afsikt blifvit publicerat uti Preuzen förleden vår då han reste derigenom.

3. H:s Exelence Grefve Tessin berättade för academien at Konungen bifallit academiens ansökning om tullfriheten på papperet, och som academien nu för tiden ej är sielf upläggare af sina handlingar och tal, kommer Boktryckaren Grefing såsom upläggare deraf at höras huruvida han för denna frihetens nytjande kan godtgöra publiquen i handlingarnas  säljande för lindrigare pris.

I Academiens sammankomst voro närvarande Hr Baron Bielke som förde Praesidium i H:s Exl. Gref Tessins frånvaro.

5. Uplästes Hr Linnaei beskrifning på en Pomerantz med et inneslutit foster, inlämnad til Kongl. Academien af H:s Ex. Gref Tessin, som lämnades til Hr Baron Bielkes öfverseende. (se d. 6. Upläste Gref Cronstedt sina påminnelser om Skånska halmtaken med tillägning af de här brukliga ordtermer, och lofvade Hr Cronstedt at låta renskrifva denna handling ändrad efter påminnelser som Academien fant skäliga, som sedan skulle öfversändas til at derom inhämta autorns bifall innan den trycktes.

5. Här vid förestältes också om icke Academien borde göra ansökning hos Hans Maj:t om privilegium på alla almanachors utgifvande i Riket efter sal. Ärkebiskopen Benzelii förslag som ses af academiens protocol d. [utelämnat datum] 174, hvartil Academien vore så mycket mera berättigade, om hon til Rikets tienst en sådan astronomisk almanach utgifves, som ingen inkomst förde med sig, utan tvert emot omkostnad  som de vanl. almanachor kunde ersätta. dessutan vore detta at förekomma fel som oförfarna almanackskrifvare som oftast pläga begå, och kunna vara af mycken påfölgd. H:s Exelence Hr Gr. Tessin åtog sig at munteligen andraga denna Academiens ansökning hos Konungen.

6. Här uppå hölt Hans E. et tal om vårt Språks uparbetande i anledning af grundreglornas 5 § Cap. 1. hvarigenom academien tagit det til et sit göremål. här uppå svarade Secreteraren.

2. H:s El. Grefve Tessin berättade at den saken om almanachornas utgifvande af Academien har han giort anhängig vid Kongl. Cancelli Collegium som lära inkomma med det första til H:s M:st med tilstyrkande betänkande deröfver.

4. yttermera berättade H:s Exl:e at han blifvit upkallat uti Riddarehusdirection

7. Upsändes af H:s Excl. Gref Tessin, et prof af declinationer uti Svenska Språket, hvilket en obekant under namn af Språkets dräng upsatt och understält Kongl. Vetenskaps Academiens godtfinnande. hvilket Hr Rudenschöld blef tilstält at deröfver lämna sina tankar til Academien.

6. Uplästes Hr Rudenschölds betänkande öfver de til Academien ingifne försök angånde declinationer i Svenska Språket (se d. 8. Febr.), hvilka academien aldeles gillade. och komma at visas för H:s E. Gref Tessin.

7. Anmodades Hrr Alström, Triewald, Ehrensverd, Polhem och Eliander at dagen deruppå taga den af Hr Brukspatron Steinholtz nu förfärdigade Väfskeds machinen i besiktning. som nu var upsat uti H:s Exl. Gref Tessins hus och derom gifva Academien sitt omdöme.

3. Hans Exh:ce Riksrådet Ehrenpreus berättade at Riddarehus direction, hvarutaf han var en medlem, har erhållit Kongl. Majests nådiga stadfästelse på det Thamiska testamentet, af d. 3 Mart. 1927 jemte constitutoial at ställa det värket på sätt som Thamiske arfvingarna det ytterligare föreslagit, och som det således rörer academien så mycket närmare som dessa föreläsningar komma i anledning här utaf at förrättas af Academiens Secreterare, så anmodade han Academien på directionens vägnar at utse de af Academiens H. Ledamöter som skola träda tilsammans med directionen at ytterligare reglera denna inrätningen. Ehuru väl at academien hade den förmån at äga H:s Excll,e Baron Höpken och H. Löfvenhielm redan uti Direction fant hon nödigt at anmoda H:s Excl. Grefve Tessin at jemte H. Praeses vara deputerade på Academiens vägnar uti detta ärendet. och blef detta sammanträdet utsatt til nästkommande onsdag.

4. H. Praeses berättade huru som Denna stadsens magistrat uppå H. Excel. Grefve Tessins förestälning, hafver tilägnat Academien en läglig plass til et observator. här i staden. som han tillika med H. Baron Höpken och Secreteraren uppå Kl. Academiens vägnar tagit i besiktning i H. Rådmans Skenings och stad Ingenieurens H. Tillaei närvara. hvarefter H. Praeses också fattat och upviste dessein til en bequäm bygnad så väl för Physicaliske försök som astronomiska observationer. cademien fägnade sig öfver en sådan vinst, och betygade sin vördsamma erkänsla för H. Excellence H. Grefve Tessin och H. Praeses.

1. H. Praeses lämnade til academien 360 d:r Kop:mt som Consistorium Academicum i Åbo förskutit til H. Kalms Vest Indiska resa, hvarupå H. Praeses gifvit quitence på Kongl. Academiens vägnar åt H. Ell:e grefve Tessin såsom Academiens Canceler.

4. Uplästes et bref ifrån H. Baron Palmquist hvarjemte följde en version af Marquis del'Hospitals sections coniques som han lämnade til Academiens censur, och anhölt hos Academien om des recomendation til Upfostrings commision uti des ansökning at få lön och medel för böckers öfversättande och upläggande hvilket väl academien) ej kunde skrifteligen göra, men anmodade H. Praeses at på Academiens vägnar göra det hos H. E:l. Gr. Tessin, såsom en af comissions första Ledamöter.

5. Uplästes et utdrag utur den af Hans Kongl. Majest. öfver Ostlndiska handelen förordnade Comissions protocoll hållit den 10 Junii 1746 hvarigenom Compagniets Directeurer uppå H:s Exellences Gref Tessins förestälning utfästa sig at lämna Academien tilstånd at sända en uti historia naturali studer. til OstIndien, som kommer at niuta fri resa. Academien anmodade H. Praeses at hos Hs Excellence aflägga des tacksägelse för denna des gunst för denna inrätning.

2. H. Praeses förestälte Academien om hon icke i anseende til den synnerliga kärlek som Hans Kongl. Höghet hyser för konster och vetenskaper, borde i underdånighet anmoda honom at antaga sig Academiens protection. Det blef beslutit at Academien skulle anförtro H:s Exl:e Grefve Tessin til omsorgen at underrätta sig, huru en sådan proposition skulle af Hans Kongl. Höghet uptagas. Emedlertid skulle detta hållas tyst.

Art. 2. Omsorgen at stadga et vist stafnings sätt, som i Academiens skrifter sedan kommer at i acktagas updrogs följande af des Herrar Ledamöter, H. E. R. Höpken, H. Reuterholm, Sandberg, Ribe, Faggot, Dr Celsius, Roman, H. E. gr. Ekeblad, H. Benzelstierna, Dr Browalius, H. Rudenscöld, H. E. gr. Tessin, H. Dalin, H. E:e Ehrenpreus, D. Benzelius och H. Celsius.

2. Som Svenska språkets upodlande är et af Acadeniens göremål så blof öfverenskommit at göra en början med utarbetande af et vist stafnings sätt, hvilket Academien altid ville bruka i sina skrifter, och det således der igenom på et vist sätt stadga och autoricera då andra som ej vore ensinte hade nogot at trygga sig vid fast ingen vore förbunden det at följa. Til den ändan anmodades följande af Academiens Ledamöter at träda tilsammans, näml. H:s Ell:ce Baron Höpken, H. Reutorholm, Faggot, Sandberg, Ribe, Pihlgren, Doct. Celsius, Roman, Benzelstierna, Rudenscöld, Dalin, H:s E:ll Gref Tessin, Doct. Brovallius, H:s El. Riksrådet Ehrenpreus, Stiernman, Carleson, Doct. Benzelius, Olof Celsius ok Lauraeus, Baron Lehusen kommer at biträda Secreteraren uti dessa göremål.

1. Uplästes en ansöknings skrift af H. Kalm, om academiens recomendation för honom til den oeconomiska professionen, som vid Åbo academie nyligen blifvit inrättad. I anseende der til at Academien fant det H. Kalms befordran til denna profession skulle bidraga til värkställigheten af den americanska resan, så beslöts at låta afgå recomendations bref til H. Exel. Grefve Tessin, såsom Åbo Academie Canceller och som först giort et första steg under des praesidium til denna resas värkställighet.

1. H. Secreteraren Bellman har på H:s Exl. Gref Tessins befallning lämnat til Secreteraren hvad man i Kongl. Cancelli Collegio funnit för svårigheter angånde academiens begäran om privilegium på Almanachorna, näml. 1:o. at de voro som redan hade privilegium på vissa almanachor såsom Direct. Moma. 2:o. hade Societas scient. i Upsala giort en dylik begäran hos H., men fåt deruti afslag på Kongl. Cancelli Collegii betänkande som detta ansåg som et monopolium. Här uppå kommer Academien at lämna til svars, det tideräkningen som är det essentiela af almanachen bör för likformighetens skull alena af en man utarbetas och ej eller är det fleras göremål och således ike kan anses för nogot monopolium, och det öfriga astronomiska som der med har minsta gemenskap är ingen som nu utgifver, hvilket har föranlåtit academien at låta utarbeta en astronomisk Calender, i anseende til andra främmandej saker som pläga införas i Almanachor om nogon förvärfvat sig privilegium så måste väl en sådan almanach hafva sin gång til des privilegiumet expirerat dock underställes om ike den desförinnan för likformigheten skull bör underkastas Academiens öfverseende.

5. Uplästes H. Linnaei bref, hvaruti han underställer Academien om icke H. Kalms resa kunde nu med det första anställas til först til Engeland och sedan til America emedan pasagen emellan desse tvänne orter fortsättes med större säkerhet höstetiden ända til Iul än långt in på våren för de norra siöarnas osäkerhet för Is och töcken den tiden. Det beslöts altså efter man nu fådt medel til denna resa, d:r af Upsala Academie fullmackten för H. Kalm til oeconomiae Professionen i Åbo utfllen at resan nu i höst skulle anställas. Til den änden kommer hos H:s E: Gref Tessin at anhållas det tilstädjelse til resan måtte utvärkas jemte Rese pass ej alenast af H. Maj:tt utan ock af Konungarna af Frankrike, Spanien, Engeland och af Hr General staterna desutan kommer för observationers anställande öfver magnetens declinetion i desse orter och öfver köld och hetta at förse H. Kalm med en compass och en thermometer som skola beställas hos H. Ekström, och i fall man skulle finna nödigt en Quadrant för polhöjdernas uttagande.

4. Anmältes et memorial af H. Dalman som är ämnesvän uti academien at blifva ihogkommen och recomenderad hos det OstIndiske compegniet til nogon sysla vid de nu utgående skeppen och som detta memorial innehölt nogot som b rde hållas tyst så ville Academ. anmoda Deras Exellencer Riks Råderna Tessin, Höpken och Palmstierna med följende af Ledamöterna Herrar Alström, Faggot, De Geer, Grill och Ankarcrona at rådgöra härom, hvilken sammankomst utsattes til den 26 Octob.

5. H. E. Hr Palmstierna berättade at de Herrar som H. Dalmans memorial angånde OstIndiska resan blifvit comiterat hafva haft deröfver sannanträde anträda resan til OstIndien och under den samma låta honom niuta til goda den förmån som Academien af Ost Idiska Compagniets Directeurer vid Octroyens slutande uppå H. E. Grefve Tessins förestälning blifvit tillägnade.

2. Uplästes et ifrån Herr Kalm til Hans Excell. Grefve Tessin skrifvit bref ifrån Canada, af d. 27 Augusti sistledne, hvaruti vidlyftigt berättas om dess resas förlopp in til denna tiden, jämte en stor hop rön, som han i America giordt och än vidare tänker giöra. Ehuruväl mycket af samma bref syntes värdigt at såsom utdrag af Dagboken inflyta i handlingarna, stadnade academion dock för många och mogna skäl, i det slut, at ei giöra mycket väsende här af til des Herr Kalm sielf lyckeligen komer hem.

4. Och emedan Herr Kalm berättade, at han ei kunde få lof at besöka vissa orter i Franska Colonierna i America, som dock voro honom til ändamålets vinnande högst angelägne, innan han finge Konungens i Frankrike speciela permission der til, så fick Secreteraren befallning at å Academiens vägnar anhålla hos H. E. Grefve Tessin, det täcktes han låta nödiga ordres afgå til Svenska Plenipotentier-Ministern i Paris Baron Scheffer, det ville Han hos Hans allerChristligste Majestet giöra ansökning om en sådan för H. Kalm nödig permission.

1. Academien anmodade Herr Praeses, at på Des vägnar påminna Hans Excellence Grefve Tessin, det ville efter nådig låfven, foga anstalt, at H. Kalms Professors lön, som är för et par år förfallen, må hit remitteras, til at betala det förskott, som Academien giordt til Herr Kalms rese-kostnader. Herr Praeses låfvade hafva detta i minnet.

2. Hans Exc. Gref Ekeblad upvisade en Spansk Almanach, som Hans Excellence Grefve Tessin behagat lenna til Academiens Almanach-samling.

6. Uplästes Consistorii Academici i Åbo svar til Hans Excellence Grefve Tessin på den befallning H. E. efter Academiens begäran, låtit i Decembris Månad sistledne til Consistorium afgå, at hit til Academien Remittera de penningar som af Herr Kalms Professors Lön influtit, til afbetalning på det förskott, som Academien genom Herr Clason giordt på Herr Kalms resa. Consistorium berättar, at 1058 daler silfvermynt voro i Contant för H. Kalm innestående, samt des utom några och 50 Tunnor ännu oafsåld spanmål. Consistorium frågar altså, om de 1058 D. äro tillräckelige, eller om ock spanmålen skal afsäljas. Academien beslöt anmoda Hans Excellence, det ville Han svara, at de derest spanmålen ei sedermera blifvit försåld, skulle snart foga anstalt der om, och i medlertid skicka så mycket penningar de redan för H. Kalm hade upburit: emedan, om det skulle något öfverstiga hvad Academien för honom utbetalt, finge Academien vid des hemkomst med honom liqvidera. Herr Praeses åtog sig at tala med Hans Excellence Grefve Tessin här om.

Aflade Kongliga Vetenskaps Academien Des underdåniga upvagtning hos Deras Kongliga Majesteter, til at beklaga Hans högstsalige Kongl. Majestets Konung Fredrics frånfälle, samt lyck-önska Hans Kongl. Majestet Konung Adolph Fredric til Des anträde til Regeringen. Academiens Praeses, Herr Grefve Piper förde ordet, och beledsagades af följande ibland Herrar Ledamöterna. H. Exc. Frih. von Höpken, Grefve Cronstedt, Tilas, Brandt, G. Polhem, Rosen, H. Ex. Friherre Palmstierna, Hans Exc. Grefve Tessin, Dalin, Psilanderhielm, Friherre Hårleman, Schultze, H. E. Frih. Ehrenpreus, Blixenstierna, Berch och Frih. von Seth. De öfrige af Ledamöterna, hade ei i hastighet hunnit bådas. Hans Konglige Majestet försäkrade Academien om Des beständiga Nåd och välvilja, samt förbehölt sig at framgent såsom tilförene vilja vara Academiens skyddsHerre och Protector.

1. Hans Excellence .R. Grefve Tessins Secreterare lemnade til Academien för Professor Kalms räkning af des i Åbo utfallne lön, tretusende etthundrade sjuttijo fyra daler kopparmynt, hvilka qvitterades af Praeses och af honom emottogos at remittera til England, til at betala Herr Kalms der giorde skuld.

5. H. Romans Memorial, huru Musiqven, i synnerhet kyrkomusiqve med Svenska ord, borde upmuntras. R. til Han Exc. Grefve Tessin.

1. Sedan H. Praeses hållit et Tal, och emottagit Klubban, afkunnade Han den bedröfveliga förlust som Academien nyliga lidit igenom Des nitiska Ledamots samt alla Vetenskapers och konsters makalösa befordrares, Friherre Hårlemans dödeliga frånfälle, som timade d. 9 Februarii. Den billiga sorg Academien här öfver hyste, fant dock någon hugsvalelse, när Henne berättades, at Hans Excellence Grefve Tessin behagat åtaga sig at Parentera öfver Honom, emedan Academien viste sig ei kunna få värdigare tolk af Des tacksamhet för de mångfaldiga tjänster salig H. Hårleman giordt Academien, ei heller fullkomligare kännare af Des öfriga sällsynta förtjänster.

1. Berättade Secreteraren, det Hans Excell. Gref Tessin redan hade Parentationen öfver sal. Baron Hårleman färdig, samt at Kongl. Målare Academien ärbudit sig at vid det tilfället vilja Decorera Academiens vanliga rum, hvar uti Hans Excell. vill hålla Talet, hvilket alt fägnade Academien. Men emedan Decorationen ei kan blifva färdig förr än til d. 19, så utsattes nu den dagen til Parentationens hållande, med Hans Excellences samtycke. Och emedan uti Academiens rum ei kunna inrymas öfver 180 Personer, beslöt Academien, at Secreteraren, til trängsels förekommande, skal utdela Polletter til Herrar Ledamöter och ämnesvänner, samt til andra förnäma Herrar, som sielfve begära Polletter, så långt de räcka.

Mart. d. 19.
Kommo följande af Herrar Ledamöter, at afhöra H. E. Gref Tessins åminnelse Tal öfver salig Baron Hårleman. Klinckowström, H. E. Höpken, Gr. Cronstedt, Tilas, Faggot, Brandt, Polhem, Plomgrén, Rosén, Grill, Benzelstierna, H. E. Palmstierna, H. E. Ekeblad, Rudenschöld, Swab, Ekström, Dalin, Bäck, Psilanderhielm, Schultze, Clason, Ribe, Strandberg, H. E. Ehrenpreus, Stjernman, Acrel, Carleson, Celsius, Scheffer, Ljungqvist, Gr. Piper, Wargentin, Schutzer, Berch, Gr. Liewen, Seth, Gr. Gyllenborg och Lehnberg, tilsammans 39. Målare Academiens Ledamöter voro ock tilstädes, samt en så talrik församl. af förnäma åhörare, som salen kunde inryma. Decorationen var rätt vacker. Det då hållne vackra och rörande Tal, utlemnades af Hans Excellence strax til trycket.

3. Uplästes en af Hans Exc. Gref Tessin til Academien inlemnad underrättelse, om et i Frankrike påfunnit och väl försökt ganska fördelaktigt trä-balsam. Academien tyckte at den borde insättas uti lärda tidningarna.

Til denna oförmodade lycka, kom ock den, at Hennes Konglige Majestet äfven behagat visa Academien et nytt prof af Des höga Kongliga Nåd och ynnest, i det Hennes Kongl. Majestet, igenom Hans Excellence RiksRådet Grefve Tessin behagat upskicka några skålpund rådt silke, tillredt af silkes maskar, dem Hennes Kongl. Majestet sielf förleden sommar, vid Drottningholm upfödt och vårdat. Silket befans vara af den godhet, som något utländskt, och är et öfvertygande bevis, at silkes-afvelen här i Riket ei utan mycken fördel kunde idkas.

4. Berättade Hans Excellence Gr. Tessin om et af honom försökt och osvikeligt funnit sätt at förtaga gyttje-smak på fisk, som är fångad uti gyttjogt vattn: hvilket såsom ganska nyttigt Academien beslöt at införa i Des Handlingar.

4. Talades om utländska resors nytta, i anledning af H. Kalms nyligen utgifne Rese-Beskrifning, och berättade Hans Excellence Gref Tessin, at en skickelig yngling, som är hema i historia Naturali, nu är hugad at resa til Caput Bonae Spei, hvarest aldrig ännu någon rätt observator varit: At hans Exc. trodde sig hafva funnit utväg at undanrödja den ena svårigheten, neml. at få lof af Holländrarna at resa dit, hvilket de, sedan H. Kolbe missbrukade den frihet honom blifvit lemnad vid Caput Bonae Spei, aldrig velat tillåta, men den andra och långt svårare omständigheten, at skaffa honom rese-penningar, återstod ännu, hvilken hans Excellence bad Academien ville vara omtänkt huru den kunde afhielpas. Om det kom an på sammanskott, lofvade Deras Excellencier Gref Bonde och Gref Tessin, at bidraga. Academien lofvade tänka här på.

Novemb. d. 30.
Närvarande: Praeses, Herr Psilanderhielm, Deras Exc. Gref Tessin och Frih. Scheffer samt Gref Bonde, Herrar Faggot, Polhem, Ekström, Salander, Berch och Secreteraren.samt Herr Dangeul.

4. Der på företogs Voteringen til en ny Praeses, då
Hans Exc. Frih. Scheffer hade 10 röster. Hans Exc. Gref Bonde 8.
Frih. von Seth 8.
Herr Schutzer 6.
Hans Exc. Gref Tessin 4.
Herr von Stjernman 3 etc.
Af de fyra, som fått flästa rösterna, föll Lotten på Herr Schutzer, som var närvarande och tog emot lyck-önskningar.

1. Anmältes, at Riksens ständers Secreta utskott updragit Academien omsorgen at trycka Hans Excellence RiksRådets H. Grefve Tessins bref til Hans Kongl. höghet Kron-Prinsen: hvilket Academien med skäl ansåg för en förmon, som förtjänar Des ärkänsla.

D:o til Kongl. Franska Vetenskaps Academien, vår Academies Handlingar ifrån Julii månad, år 1753, til Septemb. månads slut innevarande år: Acta Societatis Upsaliensis för åren 1744 til 50. Linnaei Amoenitates, Vol. Tertium, Museum Tessinianum och Linnaei Flora Svecica, Editio altera. Desse voro allenast häftade. N. B. Museum Tessin. och Flora kommo icke med nu, utan besparas til våren.

D:o til Kongl. Franska Vetenskaps Academien, vår Academies Handlingar ifrån Julii månad, år 1753, til Septemb. månads slut innevarande år: Acta Societatis Upsaliensis för åren 1744 til 50. Linnaei Amoenitates, Vol. Tertium, Museum Tessinianum och Linnaei Flora Svecica, Editio altera. Desse voro allenast häftade. N. B. Museum Tessin. och Flora kommo icke med nu, utan besparas til våren.

4. Upl. en af Hans Excellence RiksRådet etc. Grefve Tessin insänd och af tvänne Chirurgi bevittnad berättelse, om en ung frisk man, som blott igenom det han ville i luften upkasta en liten lätt boll, brutit armen af sig, två tvärfinger öfver armboge-leden. Närvarande Herrar Medici yttrade sig. at ehuru casus ei vore aldeles ohörd, förtjänte den likväl at i Handlingarna upteknas, sedan man först inhämtat några ytterligare omständigheter, hvar om Secreteraren har at anhålla hos Hans Excellence.

1. Uplästes Kongl. Cammar Collegii bref, hvar uti påminnes om räkning för de 9000 dr kopparmynt, som Kongl. Majestet år 1751 lämnade Academien at disponera til de correspondenta Parallactiska observationerna på Månen och Planeten Mars; samt om återbetalning af de 6000 dr kmt, som Academien år 1756 fick i förskott på et års tid, til at uplägga Hans Excellence RiksRådets Grefve Tessins bref til Hans Kongl. Höghet. Secreteraren berättade, at räkning för den förra summan var til Hans Kongl. Majestet sielf i underdånighet ingifven, redan i Maji Månad år 1753, samt at den senare summan redan var betalt i Kongl. Ränte-kammaren, d. 25 April, 1757. Hvarom svar skal afgå til Kongl. Cammar-Collegium.

4. Upl. en af Hans Excellence Grefve Tessin ingifven och af Herr Linnaeus författad beskrifning på et Petrificat, Entymolithus, med anmärkningar om Petrificater igemen. sic

1. Secreteraren anmälte, at som K. Franska Vetensk. Academien alla år skickat vår Academie en Tom af sina Memoirer, samt somliga år några flera böcker, men härifrån, sedan år 1756 intet blifvit skickadt tilbaka, så har han nu nyligen affärdat en kista, som för K. Franska Vetenskaps Academien innehöll följande Böcker.
Museum Regis, Adolphi Friederici, auctore Linnaeo. in Folio. Bunden.
Museum Tessinianum, auctore Linnaeo. in Folio. häftad. Clercks Svenska Spindlar, in Q:o. Bunden. Linnaei Flora Svecica, nyare Editionen. in 8:o. häftad. Linnaei Systema Naturae, af nyaste edit. de två första Tomerna, in 8:o. häftade.
K. Vet. Academ. Handl. ifrån Oct. 1756 til Apr. 1759, 10 lösa qvartal.
Dr Hasselqvists Resa til Aegypten och Palestina. in 8:o häftad.
Herr Osbecks Resa til China, in 8:o häftad. Herr Löflings Resa til Spanien och America, in 8:o häftad.

Hans Exc. R.R. Gref Tessin ----- 39 röster. Herr Bergs Rådet Brandt ------ 19 -----
Herr Cammarherren Polhem ----- 16 ---
Herr Doctor Bergius -------- 12. ---
Herrar Swab, Adlerheim, Knutberg, Bäck etc. hade desutom många röster.

5. Upl. 12 Oeconomiska frågor, som Hans Exc. Gr. Tessin, i anledning af det i sista sammankomsten fattade beslut, för sin del projecterat.

4. Upl. Kongl. Majestets allernådigste befallning til Academien, at inkomma med des utlåtande, angående framledne Landshöfdingen Hiärnes så kallade Trä-Balsam, hvars tilredning och bruk Sonen Urban Hiärne nu ensam äger kunskap om. Saken har varit före hos Riksens ständer, och alla där til hörande Acter uplästes. Som Herr Hiärne ei vill uptäcka hemligheten, utan emot vissa vilkor, så fant väl Academien mycken svårighet, at utlåta sig öfver en sak, som Hon ei känner: dock discourerades mycket, om de förr upgifna och bekanta sätt at conservera trä för röta. Och som Hans Exc. Gref Tessin skal hafva giordt något försök på Boo Sätesgård, med Hiärnes Trä Balsam, så beslöts, at Bref til Hans Exc. skulle afgå med anmodan, det ville Han underrätta Academien, huru försöket aflupit. Likaledes skal Herr Gotsch. Wallerius, som haft många sal. Landshöfd. Hiärnes Manuscripter om händer, anmodas om utlåtelse här öfver.

7. Upl. Hans Exc. Gref Tessins bref, hvar uti Han gifver Hiärnes Trä Balsam ganska godt Loford, i anledning af de försök som därmed varit giorde på Bo, hvarest hela Taket skal hafva varit anstrukit, med träbalsam, som conserverat Bräderne så länge Hans Exc. var ägare af bemälte gård. Och som Herr Justitiae Cancelleren Stockenström nu är ägare af Bo, beslöts, at man borde fråga Honom, huru samma tak sig nu förhåller.

2. Upl. et Bref ifrån Herr Linnaeus, hvaruti Han anhåller, det ville Kongl. Academien öfvertala Medailleuren Fehrman, at låta Linnaeus för egen kostnad låta slå några Exemplar af den Jetton, som Hans Excellence Gref Tessin för några år sedan lät prägla öfver Honom. Secreteraren sade sig hafva talt med Herr Fehrman, som utlåtit sig, at emedan Stämplen vore Honom nu tilhörig, och den lätt kunde taga skada, om flera Jettoner med honom skulle slås; så ville och kunde han ei där til samtycka, om icke K. Academien ville betala Stämpelen, i den händelse han creverade. Därpå förestälde Herr Berch, om icke K. Academien ville aldeles til sig lösa bägge stämplarna til Linnaei Jetton, emedan Academien dock en gång lärer pröfva billigt at hedra denna des Stiftare och värdaste Ledamot med en Jetton. Detta förslag bifölls icke allenast, utan det blef och beslutit, at denne Jetton öfver Herr Linnaeus, skal blifva Premie-Jetton för alla gillade Rön i det nu påbegynta året. Til den ändan, och sedan Academien betalt stämplarna med 600 dr kmt: skola först därmed, för K. Academiens egen räkning, präglas 40 à 50 stycken Jettoner, sedan skal Herr v. Linné få låta för Sin räkning slå, så många Honom behagar.

3. Upvistes en af Öfverste Lieut. Funck, som nu vistas i Lisabon, insänd Ritning på en ny Orden uti Architecturen, som Han kallar Wasa Orden. Remitt. til Hans Exc. Gref Tessin, samt Herrar Gref Cronstedt och Adelcrants.

2. Upl. Hans Excellence Herr Grefve Tessins utlåtande öfver den af Öfverste Lieutenanten Funck upgifna Nya Orden uti Architecturen, se Dagb. d. 5 Junii, neml. at det ei syntes vara någon ny Orden, ja icke ens förtjänte namn af en Orden men at Herr Funcks idée likväl kunde nyttjas vid vissa tilfällen såsom Decorationer, såsom då någon Festivitet anställes öfver den Kongl. Wasa-Familiens tilväxt, emedan uti denna förmenta Orden alt alluderar på Wasa-Familiens vapen.

1. Denna första sammankomst på detta år började med beklagelig underrättelses meddelande, om den förlust K. Academien gjordt af tvänne högtvördade och älskade Ledamöter, Hans Excellence R.R. Grefve Tessin och Professoren Strömer. Man upsköt deliberationen om Parentator öfver den förre, men Herr Ferner åtog sig den senare.

4. Secreteraren berättade, at som Han förmärkt af åtskillige ibland Herrar Ledamöter, samt jämväl hos vårt allmänna, en sammanstämmande önskan och åstundan, det kunde Hans Exc. R.R. Grefve v. Höpken förmås at åtaga sig Parentationen öfver framledne Hans Exc. R.R. Grefve Tessin, så hade Han redan skrifvit til Hans Excellence och sonderat Honom därom, samt jämväl ärhållit Svar, at Hans Excellence ei ville undandraga sig at tjäna Academien i detta mål. Kongl. Academien förklarade sin stora fägnad där öfver, emedan til et sådant Ämne höfves en sådan Mästare, om alt skal svara emot hvart annat.

Detta år har Kongl. Academien mistat 6 af sina Herrar Ledamöter, neml.
Hans Excellence Herr Grefve Tessin.
Herr Professor Strömer
Herr Directeuren Runeberg.
Herr HofJunkaren Swab.
Herr Presidenten Grefve Piper,
och Herr Professoren Burmester.
G. V. 

5. Beslöts, at Kongl. Bergs-Collegii 4 Vagtmästare skola f 50 dr kmt. i Drickspengar til Mans, eller 200 dr kmt. tilhopa, så väl i anseende til det besvär de hade at ut- och ter inflytta K. Collegii Bureauer m. m. utur stora Sessions Salen, då Parentationen öfver Sal. Hans Excellence Grefve Tessin där hölls, som i synnerhet til den uppassning och möda de haft, under alla de åren K. Academien här haft sina Sammankomster.

2. Upvistes Högstsalig Hans Maiestets Konung Adolph Fredrichs Portrait, samt framledne Hans Excell. Grefve Tessins, hvilka ed sina vackra Ramar, Herr CancellieRådet Berch behagat skänka K. Academien, tillika med Archiater Rosensteins och framl. ErcheBiskop Troilii i koppar stuckne Bilder. Herr Praeses aflade på K. Academiens vägnar, hos Honom såsom närvarande, hiärtelig tacksägelse för så kära och hederliga Skänker.

Til Kongl. Societeten i Göttingen
Thunbergs Verk.
Gref Tessins Museum.
K. Acad. Handl. för 10 år, til och med 1776. N.B. 2 Qv. af 1768 fattades.
Beskrifningen på Eldstäder.
Salstedts ordbok.
Bägge Tomerne af Upsaliske Acterne.
v. Troils Bref.
Wallerii. om Jordens dannande.

2:o) Anmältes att den nya Uppläggningen af Salig Grefve Tessins Bref, som Majoren och Riddaren Lund intimerat i Avisorna sig ärna göra, vore en rättighet, som Auctoren i Lifstiden tillagt Kongl. Vet. Academien, i följe hvaraf också Academien för detta för sin räkning utgifvit den förut varande upplagan in 8:o af samma Bref. Denna Collision med Majoren Lund underställdes derföre Herrar Jnspectores Aerarii, hvad steg Academien dervid borde taga; Men som utsigterna härvid viste sig sådana, i afseende på sig redan till den nya upplagan anmälte prenumeranter, att afsättning blott kunde vinnas af Majoren Lund, men föga af Academien, Så blef beslutet, att icke något hinder skulle göras Majoren i dess företagande. Skulle han också åstunda plåtarna, som Academien vid sin Upplaga nyttjat till Vignetter, kunde de äfven stå honom till tjenst. Dock häremot skall likväl Majoren vara förbunden, att i företalet gifva tillkänna, att han till den mernämnde Nya Upplagan fått Academiens tillstånd, på det framdeles nya tilltag i den vägen icke måtte ske Academien oåtspord, eller någon tro, att Academien för alltid borrtskänkt sin rättighet.

3:o) Uppl. ett Project till en Inlaga hos Hans Excellenz Hr. RiksRådet och Öfverståthållaren, Samt Magistraten här i staden af följande innehåll
Hos Eder Excellenz och den Ädle Magistraten är K. Vetenskaps Academien ödmjuka och vänliga anhållan, angående den bara Tomt eller Backe, Som är omkring Observatorium, och Som, Observatorii Tomten och den lilla fria Samt Academien tillhöriga Köks-Trägårds-täppan vid Drottningatan. inbegripna, sträcker Sig ifrån den åt öster nedanför Precipicen anlagda stenmuren intill Drottninggatan åt Wäster, Samt i Norr och Söder ifrån Väderqvarnen intill den nygräfna gatan ofvanför Bruks-Patron Knigges Egendom. att denna Tomt få disponera och Såsom Sin Egendom anse, med Samma vilkor, Som Academien nu äger den Tomten, på hvilken Observatorium är anlagdt. Uti Gåfvo-Brefvet af den Senare Tomten, af d. 4 Oct. 1746, har Magistraten ädelmodigt förbundit Sig och lofvat, att den förstnämnde, eller den omkring liggande Backen icke skall bebyggas, på det utsigten för Observatorium icke måtte blifva borrtskymd. Såsom stadens egendom är nu denne Backe till intet nyttig, men blifver af en hel annan beskaffenhet i Academiens hand. Några lönande Planteringar kunna där icke väntas, och kunna icke heller blifva ett kram för Academiens omedelbara Handläggning; men den förmon som Academien deraf tror Sig kunna draga, är den, att få instänga och freda Backen ifrån ohägn, ifrån obehörigt Stoj och andra oskickligheter, Som där föröfvas, äfvenledes ifrån tilltagset och Våldsamt gräfvande efter Sand, Som mer i Vinter än förr händt, och Som innan få år under-minerar Observatorii Tomten och till Slut Sjelfva Observatorium. Till förekommande häraf och till vinnande af ett annat ändamål, Som Academien äfven har i afsigt, näml. att efterhand förbättra Backen till prydnad för staden, utan någon stadens framdeles gravation, hoppas Academien, det Eder Excellenz och den ädle Magistraten icke afslår dess begäran. Sedan detta Project var uppläst, gaf Hans Excellenz Grefve Höpken tillkänna, det Han trodde den i fråga varande Backen, vara en Donation till Academien af framl. Hans Exc. Grefve Tessin. Herr statssecreteraren Benzelstjerna var ock af den mening, att meranämnde Backe redan tillhörde Academien, hälst Han ville påminna Sig, att redan för 40 år sedan, en Kongl. Resolution blifvit given rörande densamma af innehåll, att ingen gräfning där inge ske närmare än på ett visst afstånd ifrån Observatorium. Som nu dessa uppgifter voro af den betydelse, at de icke borde lemnas utur ögnasigte, hälst Saken, om de ägde grund, derigenom finge en hel annan ställning, alltså beslöt Academien, att med Jnlagan skulle hvila, till dess man först hunnit närmare efterse, Så väl ibland Academiens Handlingar, Som uti Riks-archivo, huru långt Academiens pretention kunde sträcka sig på den i fråga varande, omkring Observatorium belägna Backen.

2:o) Berättade Secreteraren, det han i följe af Academiens befallning förledna Sammankomsten, gjort Sig underrättad Så väl af de i Academiens förvar varande Acter, Som äfvenväl flerestädes, huruvida Observatorii Tomten och Backen kunde vara en Tessinsk Donation, Såsom Hans Exc. Grefve Höpken trodde, eller icke; men icke funnit därom något vidare, än endast uti Dag-boken af d. 28 Junii 1746, att Framl. Hans Exc. Grefve Tessin mäklat hos Magistraten till Academiens förmon angående Observatorii Tomtens Afträdande, hvarpå Sedermera Magistratens Gåfvo-bref af berörde Tomt blef utfärdadt d. 4 octob. Samma år. Beträffande åter den K. Resolution, Som Hr. Benzelstjerna Sista Session nämnde och Som Skulle röra någon gräfning omkring Observatorii Backen, Så hade Secreteraren uti Riks-Archivo icke funnit någon Sådan, utan endast ett Konungens Bref till framl. Öfverståthållaren Fuchs angående en Gatas öppnande imellan Schefflerska eller Dübenska Huset och Observatorii-qvarteret, hvilket Bref äfven var till finnandes uti Academiens archiv, förmodligen detsamma Som Hr. Benzelstjärna mente.

7:o På Secreterarens widare anmälan att D:r Maton som för flere år sedan till K. Academien insändt sin sköna Uplaga Pulteney's Life of Linneus och icke derföre erhållit något bewis af K. Academiens erkänsla, beslöt Academien, att D:r Maton bör, jemte bref, få sig tillsänd den af Academien öfver Arch. von Linné slagne jettonen, i guld afpräglad, hvartill bör bifogas, i Silfver, den förut af Tessin etc. slagne, om Stämpeln dertill finnes; samt den på Högstsal. K. Gustaf 3:s befallning, efter von Linnés död slagne stora Medaillen. - alt hvarom Secreteraren bör draga behörig omsorg.