Protokoll

6. Uplästes nogra Rön och försök til Landtbrukets förbättrande framgifne af Sam. Schultze som remiterades til Hrr Faggot och Selander.

7. uplästes et papper utan underskrift som Hr Faggot inlämnade om svindelns bruk och nytta, och det i synnerhet til drika hvilket skall blifva rätt klart och godt och svindeln skall vara en fördelacktig säd at sköta i anseende til des ymniga växt. detta skulle academiens Ledamöter som vore åkerbrukare anmodas at försöka såsom Hr Trievald oh Hr Schulze, hvars försök sedan kunna lämnas det almänna til tienst jemte denna berättelse.

8. Uplästes H. Geschvoren Schultzes bref til des broder Cammereraren och Academiens Ledamot angånde golfs förvarande för röta och svampar igenom fylning af kolstybbe. Men H. Praeses hölt före at detta medel ej vore tillräckeligit at förvara golf ifrån röta, hvartil brist af väderväxling vore endaste orsaken. det är icke utan at kolstybbe förvarar sig sielf för röta men lärer ej kunna så lätt bindas till sammans at icke denna fucktigheten äfven måste tränga sig til tiljorna. på en sådan tomt är derföre bäst at giöra en fullkomlig trossbotn och göra öpningar undervärts. uppå Academiens anmodan lofvade Hr Praeses lämna härom utförlig underrättelse.

3. Skreds til val af Praeses hvarföre den nu varande H. Praeses berättade et han i synnerhet kallat Academien tilsammans. då H. Baeck hade 10 vota til candidet. H. Meldercreutz 9. Herrar Brandt och Mejer 8 hvardera. H.H. Plomgren och Malmerfelt 3. H.H. Höpken, Triewald, Ekström och Ribe 2, Klingenstierna, Salander och Schultze 1. som gör 52 vota varandes 14 sedlar för de tilstädes varande Ledamöter. Utaf de 4 Candidaterna som hade mästa rösterna föll låtten på H. Baeck.

8. upvistes et monstreust och förväxt kummin ax som H. Schultze funnit på des gård Kistad här vid Stockholm.

6. Uplästes en beskrifning som H. Brelin författat angånde en af sig uptänkt lerplog, som han den kallar, bestånde i synnerhet i torfvens ristande i många delar innan plogen den omvänder. denna handling remiterades til H. Linnaeus, B. Cederhielm och H. Schulze.

2. H. Tunberg, mechanices studiosus, upviste för Academien en af honom påfunnen och förfärdigad sånings machin. I anledning af des construction fant man det säden derigenom skulle blifva ej alenast jämnt sådd, och det så tunt eller tiockt man behagade, utan ock väl och så diupt som åstundades, nedmyllad. Hvad det sennare vidkommer så bekräftades det också af et prof som dermed giordes den 21 April sistl. på en åker vid Rålambs hof i Herrar Faggot, Schulzes och min närvaro, i det at hvart ock et korn befants vara väl och temmeligen diupt nermyllat, men man fant sederera at åkern blifvit nästan för tätt sådd det at men hvad det förra vidkommer så skall der om göras för Academien berättelse så snart som brådden upkommit, och sedan huru gifvande den varit, i anseende til den som af samma slag blef utsåd der brede vid på samma åker, skall likaledes gifvas vid handen efter giord bärgning.

6. Uplästes en berättelse om Linsädet och des handtering i Angermanland af H. Haquin Ioh. Huss Lands secreterare i Gefle, hvilket remiterades til Herrar Linnaeus, Triewald och Schultze.

5. Uplästes H. Schultzes berättelse om des försök med skånska och finska bohvetet som han förledit år med dessa bägge slagen har giort tillika vid hvilket tillfälle H. Ehrensverd berättade hvad hände med des försök at då man i höstas försummade i hans frånvaro at uptaga det då upväxte bohvete, och det således spildes ut, ock fik så sig igen samma höst igen har det legat i jorden öfver hela förleden vinter och nu i vår upkommit och står ferdigt. Härom lofvade han sedan det blifvit mogit och bärgat inkomma til academien med sin berättelse.

4. Uplästes nogre rön i Landthushåldningen ef H. Brukspatron Linfors insände til K. Academien hvilka remiterades til H.. Faggot och Schulze samt Baron Biellke.

6. Uplästes H. Hofmästaren Wadströms beskrifning om des nya inrätning för drägten af plogar och trästockar i stället för det skadeliga bukoket, detta remiterades til Baron Cederhielm och H. Schulze.

7. Uplästes en beskrifning om stäke Siukan ingifven af herr Gisler, som remitterades til Herrar Rosén, Bäck, Cederhielm, Schultze, och Linnaeus.

2. Uplästes H. Camereraren Schulzes bref til Landshöfdingen Benzelstierna af den 9 Sept. daterat angånde maskar som blifvit funne vid rågbrådden på des gård Kistad straxt vid Stockholm af hvilka askar också nogre medfölgde tillika med rågstånd som de afbitit. l. de Geer sade sig väl känna dessa maskar men ej vettat det de ätit rågbråd eller gräs. Han lofvade likväl vidare se derefter och tog dem til sig at examinera.

1. Uplästes en handling om ängsskötseln i Vestergötland och et nytt påfund af plog eller skyffel at taga bort mossan uppå ängar. upsatt af H. Lectorn Sven Hof uti Skara. samt insänd af H. Landshöfdingen Baron Falkenberg ifrån Mariestad. Remiterades til H.H. Linnaeus, Faggot och Schulze.

1. H. Schultzes anmärkning öfver Cronstedts sånings-tid.
2. dito om himmels-kornet.
3. Upgaf hvar och en af Ledamöterna några nyttiga frågor ibland hvilka den, om orsaken til kalbräckt järn, utvaldes.

10. Så ock H. Patr. Alströms berättelse, om Potatoes plantering, utan rötter, allenast med afskurna stiälkar. Rem. til Herrar Linnaeus, Landstingshausen och Schultze.

6. Upvistes en ny Sånings machine, hvar på ock H. Corvin inlemnade en beskrifning. Machinen åtogo sig herrar Fag got och Schultze at försöka, nästkommande sommar. H. Faggot sade, at af alla han hit in till försökt, har Herr Tunbergs varit den bästa.

9. H. Mennanders berättelse, om Råg, som kommit sig före å nyo af roten, sedan den af kiöld blifvit skadd som tilförene redan hade gått i ax. Remitterades til Herrar Faggot, Schultze och B. Bielke.

12:o. H. Baron Brauners ingifne beskrifning på des påfund, at giöra trästockar och andra Åker-redskap af jern i stället för trä, uplästes. Remitt. til H. Faggot och Schultze.

6. Herr Sundells inkomna rön, huru Sädens förderfvande af kiöld skal förekommas. Detta blef strax af de närvarande Herrar gilladt, kommer dock at, innan det tryckes, meddelas Herrar Schultze, B. Bielke, och, om tiden tillåter, Major Nordenberg.

10. H. Tourséns anmärkningar öfver Wolffs rön, om Sädens underbara förmering, uplästes, och remitterades til Herrar Linnaeus, Bielke och Schultze.

6. Herr Häradshöfdingen Brenners ingifna rön i Landhushållningen, remitterades til Herrar Fagot, Schultze och Berch.

6. Sammaledes H. Schultzes nya hand-grep, at finna tvänne medias proportionales. H. Klingenstiernas anmärkning bör bifogas.

2. Uplästes Kyrkoherden Justi beskrifning om Ria med kiölnad. Lemnades til Herrar Faggots och Schultzes genomseende.

4. Uplästes en af H. Klinckowström ingifvon beskrifning om Rior, med vackra ritningar. R. til Herrar Faggot, Schultze och Eliander.

8. H. Praeses anmälte, huruledes Academiens Vagtmästare anhöll, det måtte honom förunnas någon liten summa til at derföre kiöpa et par stöflor. Och fant Academien för godt, i anseende til bemälte Vagtmästares trogna tjänst och flitiga upvacktning vid Observatorii byggnaden, at skiänka honom sju Plåtar.

3. Derpå aflade Herr Schultze Praesidium, med et Tal, om ungdomens upfvande i Landtbruk. Hans Excellence, R.R. Friherre Ehrepreus svarade på Academiens vägnar.

5. Uplästes et af Lagmannen H. von Brenner til H. Schultze lemnat försök til myrors förbättrande och bringande til ängar. Blef sedermera gillat at införas i Handlingarna.

2. Uplästes Herrar Faggots och Schultzes utlåtelser öfver H. Tourséns påminnelser emot H. Baron Wolfs utgifne rön, om sädens underbara förökelse: och gick deras betänkande derpå ut, at vidare ön af flera borde anställas, innan man kunde tiltro sig at bestrida H. Wolfs rön, som så allmänt vunnit bifall.

8. H. Schultze upviste et modell til en krubba, som vore så inrättad, at hästarna ei skulle trampa höet under sig. Detta modell beslöt Academien låta stå någon tid framme, på det hvar och en som åstundade, kunde få se det.

2. Herr Carleson upviste en Tröskmachine, sådan som den öfveralt skal brukas i Österländerna varandes af en mycket enfaldig sammansättning, nemligen allenast med en hop flintor, som på kant voro inslagne uti et tre alnar långt och vid pas sex qvarter bredt samt qvarters tiokt bräde, hvilket med någon proportionerad tyngd på skal dragas öfver den på bara marken utbredde säden, då flintorna krossa ut kornen. Academien utnämnde Herrar Alström, Nordenberg och Schultze, som, jämte Secreteraren, skulle fara ut med H. Carleson någon dag, och giörs försök, med denna mechine, samt sedan giöra berättelse för Academien om des värkan och fördelagtighet.

7. Kyrkoherden Tiburtii bepröfvade sätt at utrota Land-hafran utur kornåkrarna, uplästes, och remitterades til Herrar Faggot och Schultze, som det sedermera gillade.

3. Herr Grefve Cronstedt upviste Academiens Capital Conto och almanachs räkningar, afslutne och med bifogade verificationer bestyrkte, för år 1750. Hvar af ses, at Academiens Saldo eller behållning nu är 9279 daler 21 kopparmynt: at almanachorna för år 1750 kastat af sig en ren vinst af 8509 daler, och observatorium här tils kostat 48895 daler, hvar af allenast 7009 äro betalte, de öfrige 41886 är Academien skyldig til Herr Grill, som behagat gå i förskått. Herr Grefven låfvade at nu af Academiens Saldo betala til Herr Grill 8000 Daler kopparmynt. Academien aflade för öfrigt hos Herr Grefven Des skyldigste tacksejelse, för den myckna flit han behagar använda, at hålla Academiens räkenskaper uti tydeligt och godt skick, samt uti alla mål bevaka Academiens interesse. Til dessa räkenskapers reviderande utnämndes nu af Academien Herrar Faggot och Schultze.

2. Uplästes H. Willemots, Conducteurs vid Fortification, insände rön om Engelsk hvit-hafra. Och emedan H. Praeses berättade, det Friherre von Ungern jämväl med samma hafra giordt många försök, Remitt. detta til honom och H. Schultze.

1. Uplästes H. Carlesons ingifne beskrifning, om de Orientaliske Folk-slagens trösknings sätt, jämte berättelse om de försök som här i landet äro der med lyckligen giorde, (se dagboken för år 1750, d. 22 Sept.). Remitt. til Herrar Faggot och Schultze.

5. Academiens ämneswän, H. Stenhagen, ingaf en väl utarbetad recension af en förledit år utkommen Tysk bok, kallad åkerbruks Gåta, hvars syftemål är at visa, det man skal kunna beså sin åker alla år, och han likafult skal hvart annat år hvila. R. til H. Faggot, Berch och Schultze.

5. Herr Schultze proponerade Mathemat. Lectoren i Scara, Mag. Sven Hof til Ledamot. Och ehuru väl nu intet mer än et rum är ledigt, hvar til redan tvänne äro proponerade, beslöt dock Academien at H. Hof skal hållas för proponerad, fast voteringen, om han må antagas eller ei, måste upskjutas, til des rum blifver ledigt.

Aflade Kongliga Vetenskaps Academien Des underdåniga upvagtning hos Deras Kongliga Majesteter, til at beklaga Hans högstsalige Kongl. Majestets Konung Fredrics frånfälle, samt lyck-önska Hans Kongl. Majestet Konung Adolph Fredric til Des anträde til Regeringen. Academiens Praeses, Herr Grefve Piper förde ordet, och beledsagades af följande ibland Herrar Ledamöterna. H. Exc. Frih. von Höpken, Grefve Cronstedt, Tilas, Brandt, G. Polhem, Rosen, H. Ex. Friherre Palmstierna, Hans Exc. Grefve Tessin, Dalin, Psilanderhielm, Friherre Hårleman, Schultze, H. E. Frih. Ehrenpreus, Blixenstierna, Berch och Frih. von Seth. De öfrige af Ledamöterna, hade ei i hastighet hunnit bådas. Hans Konglige Majestet försäkrade Academien om Des beständiga Nåd och välvilja, samt förbehölt sig at framgent såsom tilförene vilja vara Academiens skyddsHerre och Protector.

3. Herr Faggot upgaf Academiens Räkenskaper för 1750, hvilka han tillika med H. Schultze öfversedt och funnit riktiga.

7. Uplästes H. Cammereraren Schultzes Memorial, hvar uti han anhåller om Academiens föreskrift til H. Kongl. M:t at honom må emot arende uplåtas Bråborgs Kongsgård i Östergiöthland, Academien fant sig nu ei nog manstark at svara något i detta mål, utan beslöt at upskiuta dermed til snart instundande Praesidii ombyte.

10. Uplästes Herr Assessor Adelheims bref til Secreteraren, hvar uti nämnes om några af honom försökte rön: såsom i synnerhet, huru man kan så Lars-Messo-Råg midt uti vinteren och på snön, med mera. Remitt. til Herrar Faggot och Schultze.

7. Rådgiordes, huru vida Academien kunde bevilja Herr Schultze Des föreskrift til Hans Kongl. Majestet, at få under arrende Bråborgs kungsgård i Östergiöthland. Och emedan de fläste Ledamöter höllo för betänkeligt at Academien skulle en corps blanda sig uti Recommendationer och dylika saker, hälst det kunde hända, at efter Ständernas Föreställning til H. Kongl. Majestet, om kongsgårdars förarenderande til den mästbjudande, ligger i vägen, Academien, oacktadt H. K. Majestets nåd och agtning för Des Academie, kunde få afslag: ty beslöts at väl ingen formell föreskrift kunde ifrån Academien afgå, men der emot försäkrade alle Ledamöterne hvar för sig at vilja hos Deras Excellencier så föreställa saken, at om möjeligt vore, hon må vinna framgång.

1. I anledning af H. Schultzes föreställning, fick Secreteraren befallning at giöra påminnelse hos dem, som återstå med Parentationer öfver afledne Ledamöter, at de måga skynda sig at parentera.

4. Upvistes en af Friherren Brauner författad handskrefven Tractat, om Ängs-skötsel, hvilken han begiärde, at Academien ville uti Des Namn utgifva. Academien lemnade Boken til Herrar Bielke, Faggot och Schultze at genomläsa: och om de den gilla, vill Academien gerna utgifva Boken, hälst ämnet är et af de angelägnaste.

6. Til ämneswänner antogos Herr Schultze Samuelson, Conducteuren Brelin, Auscultanten Bernson, och Conducteuren Drufva.

10. Upvistes en af samma Stenii son, studiosus Stenius inskickad Tractat om Ladugårdars inrättning och sättet at öka gödselen, som lemnades til Herrar Faggots och Schultzes öfverseende.

6. Upl. Herr Kämpenschölds memorial, jämte des beskrifning på krubbor, som skola förekomma, at fodret ei förspillas i stall och fähus. remitterades til Herrar Faggot och Schultze.

2. Upl. Adjunctens i Kumbla i Nerike, Herr Magister Södergrens ingifna, på rön grundade bevis, at et och samma slags sätt at bruka åkeren ei alla År lyckas på samma Jordmån. Remitterades til Herr Westbeck, Faggot och Schultze.

1. Herr Schultze upviste tvänne tjocka Folianter, som äro Manuscript til et Svenskt Dictionaire, hvar på han många år arbetat och ännu arbetar. Det fägnar Academien, at en så nödig sak är i värket och uti så goda händer: men månge höllo före, at en ensam ei är i stånd at bringa det til önskelig fullkomlighet, utan at der til fordras fleras samråd och biträde: ty det blir ei nog, at samla ord och glosor: det bör ske med mogen urskilning, hvilka duga eller icke. Så ock först en riktig Grammatica vara utarbetad och tjäna til Basis för Orda-boken.

 1. Herr Schultze upviste å nyo fyra tjocka Folianter, som äro manuscriptet af des länge påarbetade Svenska Dictionaire, hvarjämte han genom memorial anhöll, om Academiens föreskrift, at få någon hielp til des aftryckande och upläggning, emedan han hvarken sielf eller någon af våra Boktryckare kunna gå i så stort förlag, som der til fordras. Academien stadnade i det slut, at remittera saken til Kongl. CancellieCollegium, och allenast i generala termer recommendera värket med ansökningen.

1. Uplästes et af Herrar Fagot och Schultze ingifvit Memorial, angående Academiens Räkenskaper för år 1752, hvar uti hemställes, om icke Academiens inkomster eller upbörd, här efter, uti Räkenskapernas afslutande, böra så väl med säkra verificationer biläggas, som utgifterna: om icke Bokhållaren bör årligen låta inventera ifrån sig hvart års öfverblefna Almanachor, som säljas såsom Maculaturer, emedan eljest stort underslef der med kunde förelöpa, i det Bokhållaren allenast upförde för Maculatur, hvad såsom Almanachor blifvit såldt, Academien til stor mistning. 3:o om icke viss tid borde Bokhållaren föreläggas til Räkenskapernas ingifvande, på det ei der med så långt må utdraga, til hela 3 eller fyra år, som nu skedt. Alla Dessa puncter blefvo gillade och beslöts, at Bokhållaren genom utdrag af Dag-boken skal alfvarligen tilsägas, 1:o at hädan efter verificera så väl Credit som Debet-summorna. 2:o at nu strax, höst inom sex veckor, göra behörig redo före och låta ifrån sig inventera de förflutna årens öfverblefna Almanachor eller Maculaturer. 3:o at hädan efter, vid hårdt ansvar, aldrig sälja något års öfverblefne Almanachor såsom Maculaturer, innan de blifvit ifrån honom noga inventerade, hvilket bör ske vid hvart års slut af der til deputerade Ledamöter. 4:o at han högst inom tre månader skal upvisa Academiens Räkenskaper för år 1753, samt sedan hvar tredje månad eller förr fortfara med de följande årens räkenskaper, til des han kan komma i ordning at hädan efter altid inkomma med näst föregående årets Räkenskaper, til det sista, tre månader efter samma års slut.

4. Ehuru väl inga räkenskaper ännu inkommit på Academiens inkomst och utgift för de fyra sistförflutna Åren, dock som Secreteraren berättade, at de oförtöfvadt blifva färdige, utnämndes nu Herrar Grill, Schultze, Clason och Berch, at emottaga dem til Öfverseende, när de inkomma, samt at tillika författa en Instruction eller et Reglemente, huru här efter med Räkenskaperna och Academiens medel förhållas skal, til mera redighets, skyndsamhets och säkerhets ärhållande. Nyssnämnde Ledamöter, som alle voro närvarande, åtogo sig detta angelägna ärende, och lofvade göra sitt bästa, at Academien här efter skal altid veta Cassans tilstånd, och vara säker om sina revenuers riktiga upbörd.

3. Upl. Mäklaren Hiärpes memorial, om des förmenta nya påfund af spanmåls-profvare, lämpad til Svenskt mål och vigt, som Kongl. Majestet til Academiens underdåniga utlåtande allernådigst remitterat. Academien fant strax, hvad stor möda han sig uti god välmening giordt, at tjäna det allmänna uti detta stycke, och at han der med i många år varit sysselsatt, förr än framledne Directeuren Ekström utgaf sin spanmåls-profvare. Men at Hiärpe likväl felat om rätta grunderna til sit ämne, samt at Ekströms, uti Academiens Handlingar för år 1753, beskrefne spanmåls profvare äro långt säkrare, beqvämligare i bruket och fördelaktigare, än denne Herr Hiärpes. Til närmare skärskådande aflemnades memorialet til Herrar Faggot och Schultze, at med deras betänkande der om inkomma.

5. Uplästes Doctor Schultzes rön vid kopp-ympningen.

4. Herr Praeses förestälde angelägenheten at pådrifva det Academiens räkenskaper må komma uti rätt skick, til hvilken ända han alfvarligen antydt Academiens bokhållare at inom nästa Session inkomma med Räkningarna för år 1755, samt strax der efter, så fort mögeligit är, med 1756 och innevarande års Böcker. Kongl. Academien kunde ei annat än der öfver betyga et särdeles nöje och beslöt, at derest Bokhållaren ock denna gången treskas och ei fullgör hvad honom befalles, skal han utan förskoning och upskof afsättas ifrån des tjänst, hälst Academien äfven i andra mål funnit honom försumelig och uti des upförande vidlyftig. At öfverlägga om de mått, som vid detta högst angelägna och granlaga ärende äro nödiga at taga samt at öfverse de inkommande räkenskaperna och föreskrifva lag och reglor om sielfva Bokhållnings sättet, utnämndes Herr Praeses til biträde, Herrar Faggot, Grill, Schultze, Clason och Berch.

3. Upl. et stycke af Comministern Jöns Hornaei ingifne berättelse om Des Sochne boers i Ytterlänäs soken i Ångermanland, hushållning. Det var qvickt skrifvit och visar hvad grufveliga missbruk uti Landthushållningen förelöpa på den orten: men der uti var föga nyttigt at lära för andra, hvarföre ock Academien ei fant denna berättelse tjänlig at införas i Handlingarna. Dock anmodades Herr Faggot, Clason och Schultze at inkomma der öfver med närmare betänkande.

1. Upl. Herrar Schultzes, Faggots och Runebergs betänkande om den af mäklaren Hierpe påfund[n]e spanmåls profvaren, se Dagboken för d. 12 Febr. innevarande år. Herr Schultze visar samma profvares godhet, äfven, efter des tanka framför den af framledne Directeuren Ekström(s) påfundne och uti Academiens Handlingar för år 1753 beskrefne spanmåls profvaren: Hvar emot Herrar Faggot och Runeberg ådaga lade, at Hiärpes profvare väl icke grundar sig på riktiga Principier, men at han dock igenom mångfaldiga tentamina och jämkningar synes hafva brakt honom til den godhet, at man med honom kan tämmeligen väl och noga pröfva spanmåls halt: men at, såsom Principierna ei äro riktige, så kan ei hvar och en sielf förfärdiga sig en dylik och aldeles säker profvare, hvilket likväl efter Ekströms rena grunder, kan ske. 2:o. Är Hiärpes profvare mycket mera componerad och kostsam än Ekströms, samt ovigare at nyttja och bära med sig til torgs. 3:o är Ekströms profvare redan af höga vederbörande til almänt bruk antagen och påbuden. Derföre stadnade Academien i det slut at i underdånighet afgifva til Kongl. Majestet des betänkande der om, af innehåll: at Mäklaren Hiärpes välmening visserligen varit och är beröm-värd: at de af honom giorde och nyttjade spanmåls-profvare äfven kunna göra nöjaktig tjänst för dem som sig deraf lärdt betjäna: men at de uti intet hufvudsakeligt mål äga företräde för Ekströms, utan tvärt om i vissa omständigheter äro sämre. Hiärpes största merit består der uti, at han såsom med spanmåls handlare och flera som umgås med spanmål, väl bekant, öfvertygat dem om sådana profvares nödvändighet och stora nytta, samt öfvertalt dem at sig mera der af betjäna, än här tils skedt.

3. Uplästes Herr Westbecks på Academiens anmodan giorde berättelse om des mångåriga försök at til Åker och Äng upodla Kärr, Måssar och sänkmark. Remitterades til Herrar Faggots, Clasons och Schultzes utlåtande.

5. Herr Schultze hälsade ifrån Herr Clason, som i dag varit förhindrad at upkomma, och bad det ville Academien ei expediera des utlåtande til K. Majestet, om Hierpens spanmåls-profvare, förr än han äfven fått för Academien yttra sina tankar der om, hvilket beviljades.

Majus. d. 25.
Som det förspordes, at Camereraren Myrman blifvit sjuk och nu mera drog i betänkande, om han ville sig åtaga den honom updragne sysla, råkade Herrar Deputerade öfver denna oförmodade händelse i största oro, och kommo tilsamman på Observatorio at öfverlägga här om, Herrar Faggot, Clason, Schultze, Friherre von Seth och Secreteraren.

Deputerade stadnade i det slut, at som Camereraren Myrman en gång var antagen och endast af en genom sjukdom upkommen oro, huru vida han kunde göra Academien fult nöje, nu ville afsäga sig tjänsten, så kunde man ei strax samtycka til hvad han i sin siuklighet begärdt och hvad han förmodeligen sielf sedan skulle ångra: men på andra sidan kunde Deputerade ei heller lämna tjänsten ogiord. Derföre och som Myrman sig til hielp antagit en skickelig Bokhållare vid namn Molen, som han recommenderar i sitt ställe, och Herr Schultze känner honom för både skickelig och drifvande i sina göromål, beslöts at anmoda honom, det ville han göra tjänsten interims, til des Myrman blir frisk och får betänka sig. Molén förekallades och åtog sig det, samt lofvade efterfråga tjänligt rum i staden, der Contoiret må blifva åtminstone til hösten.

1. Gillades de steg Herrar Deputerade giordt med Contoiret och Räkenskaperna. Herrar Schultze och Clason anmodes at upsätta en instruction för den nye Bokhållaren.

4. Alla Academiens utgifter betalas i Contoiret, och skal Bokhållaren hvart qvartal upvisa en summarisk räkning för det sistförflutna qvartalet, och vid hvart års slut upgifva formel räkning för hela det förflutna året, med behöriga verificationer. Och kommer hvar och en Praeses, at inan han afträder Praesidium, med Herr Grefve Cronstedt och några Deputerade, at i Contoiret öfverse räkenskaperna. med mera, som uti Bokhållares Instruction kommer at införas, hvilken Herrar Clason och Schultze lofvade med det första projectera

3. Som Herrar Deputerade, vid de förra sammankomsterna funnit angelägenheten af en medhielpare för Bokhållaren, som kunde upöfva sig i göromålen, och giöra tjänst då Bokhållaren Molén vore hindrad eller siuk, på det Academien aldrig mer må blifva strandsatt och förlägen vid åkommande siukdom eller dödsfall; så hade Herr Molén nu upsökt en, til hvilken han hade förtroende, vid namn And. Kyhlberg. Och som Han, under Herr Moléns frånvaro, redan giordt tjänst en Månad och var känd så väl af Hr Grefve Cronstedt, som af Herrar Schultze och Wargentin, så beslöts, at i dag vid Academiens sammankomst anmäla Honom til at blifva Bokhållaren Molens Medhielpare, så länge han visar sig flitig och trogen i Academiens tjänst, och Bokhållaren Molen, på hvilken alt ansvaret, så hädan efter som här tils, stadnar, är med honom nögd. Til en början beviljades Kyhlberg nu såsom Discretion, Trehundra de Dal. kmt för den tjenst han redan giordt eller kommer at giöra til nästa Bok-slut i Maji Månad innevarande år.

8. Utnämndes Deputerade at urskilja, för hvilka Rön de Sparriske Premierne komma at utdelas, neml. Herrar Rudenschöld, Bäck, Schultze, Carleson och Kryger.

3. Upl. någre af de inkomna svaren, om Mossens utrotande af ängar, och som Academien ei mer i detta år lärer komma tilhopa, beslöts, at til tidens vinnande nu strax remittera de inkomna svaren til följande Herrar Ledamöter. Hr Nordenschöld,
Faggot,
Clason,
Schultze,
Carleson.

Herrar Schultze och Tiburtius på N:o 17.

5. Herr Schultze hölt et al, om Glasmakeriet, och om Kongsholms Glasbruk.

3. Upl. Kongl. Majestets nådiga Skrifvelse til Academien, hvaruti Academien anbefalles at öfverse Manuscriptet af Herr Camereraren Schultzes utarbetade Svenska Lexicon. Academien fant angelägenheten och nyttan af et godt Svenskt Lexicon, och huru nödigt det vore, at det [af] flera de kunnigaste i vårt Språk, blefve väl öfversedt, innan det utgifves, om det skal kunna tjäna til Språkets uphielpande och til allmän efterrättelse, men Academien fant ock, huru svårt det skulle blifva at få någon eller några skickeliga män, som utan belöning skulle vilja åtaga sig et så svårt och drygt arbete: hälst Herr Schultzes Manuscript består af 6 tjocka Tomer in Folio. Academien ärhindrade sig här vid, at Kongl. Secreteraren Sahlstedt vore en af de skickeligaste som här til kunde brukas, och at Han jämväl, så vida Han är tjänstfri uti K. Cancelliet, torde hafva bästa tid, samt vara hugad at åtaga sig detta arbete. K. Academien beslöt därföre, at låta fråga Herr Sahlstedt, om och på hvad vilkor Han skulle kunna förmås at låta sig här vid bruka. Til den ändan kommer ock den ena Tomen af Herr Schultzes Manuscript, som jämte Konungens Bref, blifvit Academien tilstäld, at communiceras med Herr Sahlstedt.

1. Secreteraren berättade, at på de tvänne af K. Academien förledet år framstälda frågor, voro åtskilliga Svar inkomne: neml. 10 på den som angick Maskars utödande på fruktträden, och 6 på den, om Ekars Barkning. Beslöts, at de förra skulle remitteras til Herrar v. Linné, Gr. Cronstedt, De Geer, Faggot, Bäck, Classon, Carleson, Adelcrants och Bergius. Den senare til Herrar v. Linné, Gr. Cronstedt, Faggot, Brandt, Polhem, Rudenschöld, Schultze, Clason, Carleson Knutberg och Kryger.

3. På det Academien må råka så mycket vackrare och nyttigare frågor, samt at vid deras utväljande må tilgå så mycket redigare, utnämndes följande Herrar Ledamöter, at innan Praesidii ombytet sker, träda tilsamman, och af alla föreslagna frågor, utvälja några få, som tyckas vara de värdigaste, inom hvilka valet vid Praesidii ombytet må inskränkas: neml. Herr Praeses, samt Herrar Gr. Cronstedt, Faggot, v. Swab, Bäck. Schultze, Wargentin, Clason, Gr. von Seth, Kryger, och Runeberg.

3. Rådgiordes, angående Hr Camereraren Schultzes Ordabok och det Svar, som därom bör afgå til Hans Majestet. och Beslöts, det Academien skulle göra underdånig föreställning hos Hans Majestet, om en sådan Ordaboks nödvändighet och nytta: Om Hr Schultzes därpå nedlagda mångåriga arbete: om Des Ordaboks beskaffenhet, och huru mycket därvid ännu behöfver förbättras: at denna förbättring ei är i hast giord, utan fordrar en i Språket genomdrifven arbetsam mans dryga åtgiärd: at Academien ei känner någon skickeligare där til, än H. Secreteraren Sahlstedt: at H. Academien därföre styrker Hans Majestet 1:o at med någon belöning Nådigst ihugkomma Hr Schultze, samt därmed inlösn af honom hela Des Manuscript, 2:o at på något sätt upmuntra Hr Sahlstedt, til at åtaga sig det återstående arbetet, under K. Academiens samråd och tilsyn.

5. Upl. en af Hr Bengt Ågren ingifven afhandling om Mulbetets förbättrande på Landsbygden. Herrar Faggot och Schultze hafva det sedermera genomläsit, och funnit däruti föga nytt eller märkvärdigt.

2. Upl. Herr Camereraren Schultzes Bref, hvaruti Han anhåller, det ville K. Academien, emot underpant af Des hela Manuscript af Svenska Lexicon, försträcka Honom 4000 Daler kopparmynt. Efter någon öfverläggning här om, stadnade Academien i det slut, at bifalla denna ansökning, emedan Academien dels har full säkerhet uti berörde Manuscript, som är mera värdt: dels fägnar sig at kunna tiäna en så värdig Ledamot.

Icke avskrivna bilagor i K.V.A:s protokoll.
År 1761. s. 55. (Memorial från J. F. Krüger.)
" 1763. s 129. (Brev till K.V.A. från S. Schultze 1763 11/3.)

1. Hade Academien den fägnaden, til en lycklig början af nya året, at höra sig föreläsas Hans Kongl. Maiestets nådigste Skrifvelse til Academien, hvar uti H. K. M. icke allenast allernådigst bifaller Academiens förledet år giorda underdåniga föreställning, om angelägenheten at få, och sättet at ärhålla et dugeligt Lexicon på Svenska språket, utan ock anordnar de Otta til det ändamålet begärda Fyratusende Dal. Silfvermynt, hvar af hälften skal användas at inlösa Camereraren Schultzes Manuscript, och den andra hälften til arfvode och upmuntran för Kongl. Secreteraren Sahlstedt, hvilken påtagit sig at omskrifva och under Academiens inseende förbättra berörde Manuscript. H. K. M. förklarar desutom et synnerligen nådigt nöje öfver Academiens visade omsorg at upodla och stadga vårt Modersmål.

2. Som af förenämnde 8000 dr Smt. allenast hälften nu strax får lyftas, och det öfriga ei utfaller förr än i slutet af detta år: men med Camereraren Schultze är betingadt, at Han strax och på en gång skal ärhålla Sina 4000 dr: så beslöts, at Han dem nu, emot vederbörlig qvitto, skal utbekomma, sedan den tredjedel där af, som K. Academien redan förledet år där på förskutit, blifvit afdragen och för Academiens räkning innehållen. Hvad K. Secreteraren Sahlstedt angår, som efter betingande strax skal undfå en tredjedel af Sin Summa, eller 4000 dr kmt. så beslöts, at K. Academien dem af egna medel vil förskjuta, til des hela den af H. K. M. anordnade Summan utfaller.

4. Upvistes et stort Manuscript, til et Hushålls Lexicon, skrifvit och insändt af K. Academiens Ledamot Herr Schultze, med begäran, det ville K. Academien säga sina tankar där om, samt, om det fans vara trycket värdt, befordra det i dagsljuset. Åtskilliga af Herrarne tittade nu därpå, och Herr Faggot anmodades at taga det hem och närmare pröfva Verkets beskaffenhet.

2. Herr Faggot yttrade sig, om Hr. Schultzes HushållsLexicon, at han ei kunde tilstyrka Academien at på något sätt sig därmed befatta, hvilket ock alla andra, som aldrig så litet bläddrat uti detta Manuscript, höllo med.

6. Herr Professor Schulzenheim, på N. 5.

3. Camereraren Schultzes död anmäldes likaledes, och utsågs Herr Wäsström til Parentator öfver honom, hvilken dock sedermera undanbad sig.

Efter Hr. Clerk: Geisler: Schultz. finnas inga biographier såleds svårl: någre Parentat[i]ones.