Protokoll

14. Sedan kom än vidare i öfvervägande, huruledes det skulle synas nödigt at nu med det första förstärka antalet af Ledamöterne, på det Academien medelst flere medarbetares gemensamma tillhielp måtte så mycket bättre vara i stånd at framgent låta des Acter till publici tienst utkomma, samt at de måtte innehålla någon märkelig varieté af ämnen, på det hvar och en mâtte deruti finna något till sit nöije och giöromåhl. Hvarföre ock Præsidenten proponerade åtskillige skickelige personer, som af alla Ledamöterne gemensamt antogos, hvardera särskilt som följer:
Herr Reuterholm, Pohlheim, Cronstedt, Nordenberg, Strömmer, Elvius, Suab, Brandt, Roberg, Ehrenswerd, Stockenström, Wallerius, Tillas.

1. Hr Baron Höpken lät Academien förstå, huruledes han fådt svar från Hr Wallerius uppå Academiens til honom afgångne kallelse bref, hvilcket svar nu uplästes, och sedan infördes hans namn ibland Ledamöterne efter ordningen.

14. Än berättade han, huruledes Hr Wallerius uptänkt et nyt påfund, hvarmed särskilt skal kunna utvisas hvarjehanda metaller, hvilket uti mineralogien torde kunna göra et godt gagn.

Observationer inkomne under första quartalet: Bielke om Almträds planterande.
Linnæus om Vexters cultur.
Trievald 1. om Drifmachin genom ånga för plantor.
2. om Humble skiötsel.
3. om träns cultur.
Ehrensuerd om Krut.
Nordenberg om Kackelugnar.
Polheim. Christ. om Elementernes värkan. Celsius, And. om Träds förlängande i Kiöld. Tilas om Prognosi mineralium.
Ribbe om Amausi genom vomitiv curerad.
Sahlberg om Gierdsgårdar af pihl.
[Sahlberg om] om järnplåtars och taktegels öfverstrykande.
Faggot om Experimenter vid Åckerbruket.
Bredlin om clavers förbättring.
Moræus om Aconiti gifft en casus.
Wallerius om Rep.
Rosensten om Flygsand och annat i oeconomicis.

Till Membra af Wettenskaps Academien antagne:
Hr Salvius, Lars, till Protocollist, Extraordinarius i Justitiæ revision.
Baron Reuterholm, Nils. Landshöfding i Örebro.
Grefv. Cronstedt, Carl Joh. Hoffintendent.
Hr Ehrensuerd, August. Capten mechanicus.
Hr Nordenberg, And. Joh. Capten vid Fortificationen af gardiet.
Hr Polheim, Christ. Commercie Råd.
Mag. Celsius, And. Professor Astronomie i Upsala.
Hr Tilas, Dan. vice notarius i Bergs Collegio.
Hr Sandberg, Olof. Regerings Råd.
Doct. Ribbe, Evald. Lif Medicus.
Hr Sahlberg, Julius. Ammiralitets Apothekare.
Hr Faggot, Jacob. Inspector vid Lantmäterij contoiret.
Hr Stobé ... General major vid fortificationen.
Hr Scheldon ... Skepsbygmästare vid flottan.
Doct. Roberg, Lars. Professor Medicinæ i Upsala.
Hr Klingenstierna ... Professor Matheseos i Upsala.
Hr Nordenberg ... Leutenant vid Fortificationen.
Hr Pihlgren ... Major.
Mag. Brelin, Nicolaus. Theologus.
Doct. Celsius, Olaus. Theologiæ Professor primarius i Upsala.
Mag. Wallerius, Nicol. Adjunctus philosophiæ i Upsala.
Doct. Moræus, Johannes. Physicus vid Fahlun.
Hr Elfvius, Petrus. Auscult. i Bergscollegio.
Doct. Brant, Georg. Ricksverdie.
Hr Polheim, Gabr.
Hr Rosensten, And. Major.
Hr Tourelong, Joh. Supercargue.
Hr Plomgren, Thomas. Handelsman i Stockholm.
Hr Mællercreutz, Jonas. Conducteur.
Hr Rosén, Nicol. Adjunctus Medicinæ i Upsala.

7. Hr Gabriel Polhem läste sedan up några påminnelser, som Hr Christopher Polhem gordt om rep, när han igenomläst Hr Wallerii ingifne observation derom til Academien. Hr Mellercreutz tog detta tillika med Hr Wallerii observation efter Academiens tilstånd til sig at närmare öfverse dem och at nästa gång inkomma til Academien med hvad han dervid kunde finna at påminna.

8. Härpå begärte Hr Mellercreutz lof at få framdraga hvad han hade at påminna vid Hr Wallerii ingifne observation; men ville likvist förut veta, om icke Academien til at främia en god ordning och inbördes förtroende lemmarne emellan ville stadga något vist i följande mål:
1. Huruvida sådant, som tilförene igenom trycket blifvit kunnigt, må uti Acterne införas el:r ej.
2. Huru då göras bör, när samma påfund pröfvas kunna skrifvas tydeligare och kortare.
3. Om förslag til experimenter el:r okså sielfva experimenterne måge tryckas, och om Academien täncker sielf pröfva med exper. de ingifne nya påfunden, innan de igenom trycket göres kunnige.
4. Huruledes en el:r annan af Membris yttrad tancka öfver något påfund må blifva uptagit i afseende på honom, som samma påfund framgifvit, och om en sådan dervid gord observation må kunna utan des Auctoris vetenskap tryckas.
5. Huruledes klara fel måge rättas, och om icke alla påminnelser vid et nyt påfund måge ske uti Academiens namn.

6. Likaledes sporde Hr Præsidenten om Hr Wallerii observation skal tryckas i den förbigångne Acten. Då Hr Mellercreutz mente för sin del, at deruti vore mycket godt, som värkel:n skulle [göra] stort gagn, om det komme ut ibland folcket; men som deruti var et el:r annat, hvilcket behöfver någon närmare upmärcksamhet och nagelfarande, innan det under Academiens namn gifves ut på trycket; ty hölt han före, at det til nästa quartal kunde upskiutas, på det Academien måtte des förinnan kunna communicera med Auctoren hvad dervid vore än ytterligare at påminna. Hvilcket biföls.

10. Nu uplästes Hr Mellercreutz giorde observation öfver Hr Wallerii nya rön om rep, och beslöts at derom skulle afgå bref til Hr Wallerius, då Hr Christ. Polhems yttrade tanckar derutinnan jämväl skulle öfverskickas.

6. Kopparstickaren var sedan inne och fik befalning til nästa gång komma up med den utstickning, som han skulle sätta til vid Hr Wallerii observation.

Herr Salvius lofvade tilsäja Hr Kieswetter, at af de exemplar, han har skickat til Upsala, låta lefverera til Hr Celsius och Hr Wallerius hvar sit exemplar å Academiens vägnar.

9. Herr Presidenten frågade, hvad Academien beslutit om Doctor Wallerii redan förledne quartal inskickade försök; hvarpå Hr Linnæus svarade, att det första af Academien intet blifvit gilladt, och att det senare vore honom anbefalt att försöka nästkommande sommar. Hr Höpken mente, att man emedlertid borde svara honom härpå.

7. Præses berättade, det sedan Adjuncten i Upsala M:r Wallerius gifvit anledning til reps och linors förbättrande i anseende til deras styrka, och det blifvit bekant, at de genom starkt vridande efter repslagarvis blifva mäckta svaga; har en vid namn Hörstadius insändt prof på tåg, som han på nytt sätt förfärdigat. Sedermera skal samma påfund vara förbättrat och med nytta försökt i Lund af Magister Hielm. Fördenskul underställer Kongl. Academien, om icke för sakens nytta och angelägenhet, samt til Academiens heder, närmare något härom kunde utforskas och i Handlingarne utgifvas.

Genom Vachtmästaren anmältes det Instrumentmakaren Ekström vore upkommen och ville sitt säte uti Academien intaga, han blef til den ändan af Hr Elvius och Hr Wallerius emottagen samt införd. Hvarefter han ingaf efter vanligheten försäkrings skriften och hölt sitt tal, som af Hr Faggott besvarades, och finnes ibland de öfrige Handlingarne uti förvar.

7. Här uppå hölt Hr Salberg et tal som bestod uti et försvar emot en Thesis af Hr Doctor Vallerii disputation af år 1741, som bestrider at det af Hr Salberg uti 1740 års handlingar angifne saltet ej vore nogot natron. Efter Hr Polhem ej var närvarande blefvo ej nogra documenter öfverlefvererade. Äfven för Hr Grefve Cronstedts frånvaro kom ej nogot cassa förslag at upvisas.

1. Uplästes Hr Nils Vallerii Rön hvarigenom åtskilliga naturens lagar angånde vatnets och andra flytande materiers utdunstande frambringas, hvarvid påmintes at vigten som blifvit brukad borde jämnföras med vår Svänska emedan man funnit det den Troiska ass vigten är ofta mycket skiljacktig hvartil anledning gifves ef det at en kanna friskt vatn säges i Art. XIV väga 81 uns der den efter Kongl. förordningen bör väga 84 uns, et uns räknat til 640 ass. Eljest som man räknar 16 uns på 1 mark och 1 svensk mark innehåller 8848 ass så skulle et uns innehålla 553 ass. För det andra borde den brukade Thermometern beskrifvas i anseende til sin schalas inrätning efter fryskalt och kokhets puncterna. här om kommer bref at afgå til Hr Valerius.

2. Uplästes Hr Vallerii bref som innehölt förklaringar öfver de påminnelser som blefvo giorde öfver des handling om utdunstningar d. 14 Sept. n. 1, hvilka komma at tagas i ackt när samma handling blifver utgifven.

3. Uplästes et utdrag utur Finska deputationens rotocol hvaruti Academien anmodas at låta utgå nogot af trycket, som kunde tiäna til uplysning för alns uptäckning för invånarena i Finland och derföre borde på Finske språket öfversättas, men man hölt före at saken ej vore hielpt med en kort anledning, sådana voro Bromels, Tilas Bergsmans frågor, utan det fordras systemer som Linnaei och Valerii, således kommer det an på at en god malm kännare vistas i orten som gemene man med sina fynd kunde adressera sig til.

5. Secreteraren berättade, at Herr Bergman åtagit sig at Tala öfver K. Academiens nyligen afledne Ledamot, Herr Doct. Nils Wallerius.

Ledamöter äro döde: neml.
Hr Nils Wallerius.
Herr Salander.
Herr C. F. Ribe.
Herr Leche.
Hans Excell. Gref Bonde.
ErkeBisk. Troilius.

3. Secreteraren berättade, at alt sedan årets början, hade 4 åminnelse Tal varit färdige at hållas, neml. Biskop Mennanders öfver Sal. ErkeBisk. Troilius, Herr Wilckes öfver Herr Mörk, Bergmans öfver Wallerius och Herr Martins öfver Leche: men at man för Riksdagens början ei kunnat nyttja Riddarehus Salen, af orsak at den stod under reparation, och sedan d. 15 hujus har man aldrig tre dagar förut varit säker för Plena. Men efter Herr Bergman ei längre kunde uppehålla sig här, beslöts, at man i detta nödfall kunde anställa Talet en Helgdag, hvar til utsattes Kyndelsmesso dagen, d. 2 Februarii. Herr Praeses åtog sig at utverka Herr LandtMarschalkens lof på Salen den dagen.