Protokoll

10. H:r Praeses upwiste en beskrifning och ritningar på Glasbruket ----- i Frankrike som H:r Knutberg författat därstädes under sin resa.

4. Secreteraren upläste sina tankar om H. Gadolins disputation om lycktan at lysa under vatn, tillika med H. Knutbergs berättelse om de försök som varit giorde med den lycktan som Academien dertil förfärdigat och som dessa försök ej slagit väl ut anmodades H. Liungquist at efterse hvad månde vara orsaken der til, emedan denna lyckta är inrättad på samma grund som H. Gadolins, hvilket H. Liungquist också åtog sig.

4. Uplästes H. Knutbergs, mechanices lnspector vid Kongl. KrigsCollegio, beskrifning öfver en mudder pråm som han inrättat i Söderhamn. hvar med 1 ritning fölgde som remiterades til H. Com. R. Polhem och H. grefve Cronstedt.

3. H. inspector Knutberg blifver ämnesvän.

9:o. Herr Knutbergs memorial, om et nyt påfund, at drifva Galerer i stället för åror, med et trampvärk, uplästes, och modellet upvistes. Remitt. til Herrar, Gr. Cronstedt, Pålhem och Scheldon at skiärskådas.

3. Uplästes H. Knutbergs nya påfund at så inrätta Väderqvarnar, at de i lungt väder kunna drifvas med häst vind. Remitterades til H. Grefve Cronstedt och Herrar Polhem.

1. Herr Fagot proponerade H. Capit. Knutberg och Ostindiska skeppsPredikanten H. Hjortberg til Ledamöter.

5. Upl. H. Capit. Knutbergs ingifne anmärkning om Perspectiv-Ritningar. Remitt. til H. Klingenstierna.

3. Upl. Herr Capit. Knutbergs beskrifning på de i Norrland brukelige drag för Wargar, Lo-djur och Biörnar. Remitter. til Herr Gissler.

4. Upl. samma H. Knutbergs beskrifning på et nytt påfund at sätta giller för skälar. Remitt. til Herr Gissler.

2. Af den framför samma vartal tryckte Förtekningen på Academiens nu varande Ledamöter, fans antalet vara 99. Och ehuruväl Academien förbehöll sig frihet at gå öfver 100, om det syntes henne nyttigt, ville dock Academien för denna gången låta nöja sig med [at] antaga en. Valet föll, ibland de 8 proponerade, på Herr Capit. Knutberg, emot hvilken, efter omröstningen, ei var mer än en röst. han blef altså antagen. Desutom antogs til utländsk Ledamot, Herr Barbeu Dubourg, Medicinae Profesor i Paris.

3. Uplästes Herr Gisslers anmärkningar öfver Herr Knutbergs ingifne Rön, se N. 12 och 13, i anledning hvar af det senare, om sättet at gillra för siählar, gillades.

3. Uplästes et bref til Herr Knutberg, ifrån Inspectoren Sebenius på Schebo bruk, angående slagg-Tegels nytta, som H. Commerce-Rådet Nordencrantz först påfunnit, och jämväl om hösten, år 1749, något der om, dock utan namn, til Academien ingifvit. Det står uti masugns-pipor emot hettan, långt bättre än vanlig sandsten, så at när denne efter 7 eller 8 blåsningar merendels är aldeles förtärd, är slagg-teglet ännu aldeles oskadt. Academien åstundade få underrättelse, huru det göres, då Herr Ryttmästaren Jennings, som var Närvarande, giorde muntelig berättelse der om, och tillade, at ei alt tegel, som göres af slagg, är dugeligt. Academien anmodade derföre Herr Jennings, at upsätta sina tankar skrifteligen här om.

2. Herr Knutberg hölt sitt Inträde med et Tal, om et Laboratorii Mechanici nytta, hvilket utlemnades til trycket.

2. Upl. Herr Konstmästaren Wimans beskrifning om sättet at af Pål-broar göra Sten-broar. Rem. til Herrar Polhem och Knutberg.

4. Herr Knutbergs Rön, huru Svamp-växter kunna förekommas uti Träbyggningar och källrar.

3. Uplästes Kongl. Majestets nådiga befallning at Academien skal inkomma med Des betänkande, angående egenskaperna af en af General Lieutenanten etc. Baron Staäl von Holstein upgifven art af qvarn, som skal drifvas med trampning och föregifves vara mycket fördelaktig. Herrar Polhem, Liungqvist och Knutberg blefvo anmodade at examinera denna invention.

1. Upl. Herrar Ljungqvists, Polhems och Knutbergs betänkande om Qvarnen, hvar uti bevises, at det är omögeligt, at en så liten qvarn, kan med den inrättning, som uti Baron Staäl von Hollsteins Memorial upgifves, mala så mycket, som der lofvas. Underdånig utlåtelse afgick sedan til Hans Majestet der om, men med höfligste ordasätt angående den förmenta inventionen.

2. Uplästes Herr Knutbergs ingifne Rön om sättet at förvara golf och allahanda trä-byggnader från Röta och svampväxt.

6. Herr Carl Fredr. Rango upviste et Modell af en väderqvarn, med horizontala vingar, samt anhölt at blifva ämnesvän och at få någon föreskrift til Praemium, hos Riks. Ständers Sec. Handels och manuf. Deputation. Det förra beviljades: det senare ankommer på Herrar Polhems, Ljungqvists och Knutbergs utlåtande om qvarnen, hvar om de anmodades.

1. Uplästes Kongl. Commercii Collegii bref, hvar uti Academien anmodades at gifva Des betänkande om en i Frankrike brukelig Mudder-pråm, hvar på unge Herr Meijer hemskickat en tydelig här jämte bifogad ritning. Kongl. Collegium åstundar veta, om denne Pråm har någon förmån för de här i Sverige brukelige. Målet remitterades til Herrar Polhems, Ljungqvists och Knutbergs utlåtande.

1. Upl. Kongl. Majestets nådiga Remiss och befallning til Academien, at inkomma med des underdåniga utlåtande öfver en af Lieutenanten Forbes påfunnen hackelse-Machine. Och som samma machine är af upfinnaren, uti fullkomlig storlek förfärdigad, upvist, så anmodades Herrar Polhem, Ljungqvist och Knutberg, at anställa påliteliga försök både med denna nya och de förr brukeliga hackelse Machiner, til at der af finna, hvad förmon den nya kan hafva för de äldre, kommandes omkostningarna, at af Academien ärsättas.

8. Rösterne til ny Praesident föllo således. Herr Cronstedt, Axel - - 20
Herr Adelcrantz 19.
Herr Kryger 18.
Herr C. Carleson 17.
Herr Stiernman 15.
Herr Knutberg 15.
Herr Adlerheim 9.
Herr Svaab 8. etc.
Herr Swab berättade, det Herr Cronstedt nyligen vore rest på Landet och skal der hafva sjuknat, så at han tviflade, om Praesidium kunde honom updragas, derföre lottades emellan Herrar Stiernman och Knutberg, hvilken af dem skulle blifva fjärde Candidaten, då Lotten föll på Herr Knutberg. Ibland de fyra Candidaterne, Adelcrans, Kryger, Carleson och Knutberg, föll Lotten på Herr Adelcrants, som var närvarande och tog emot lyckönskningar.

8. Rösterne til ny Praesident föllo således. Herr Cronstedt, Axel - - 20
Herr Adelcrantz 19.
Herr Kryger 18.
Herr C. Carleson 17.
Herr Stiernman 15.
Herr Knutberg 15.
Herr Adlerheim 9.
Herr Svaab 8. etc.
Herr Swab berättade, det Herr Cronstedt nyligen vore rest på Landet och skal der hafva sjuknat, så at han tviflade, om Praesidium kunde honom updragas, derföre lottades emellan Herrar Stiernman och Knutberg, hvilken af dem skulle blifva fjärde Candidaten, då Lotten föll på Herr Knutberg. Ibland de fyra Candidaterne, Adelcrans, Kryger, Carleson och Knutberg, föll Lotten på Herr Adelcrants, som var närvarande och tog emot lyckönskningar.

3. Företogs voteringen om en ny Praeses, då vid sedlarnas öppnande befants, at
Herr v. Swab hade 22 röster.
Friherre v. Seth 20.
Herr Cronstedt 16.
Herr Kryger 15.
Herr Knutberg 10.
Herr Heike 7.
Herr Adlerheim 5 etc.

2. Upl. Herr Årres ingifne beskrifning på en ny inrättning af vattu-qvarnar, som förmenas blifva mindre kostsamme at bygga ock kunna gå med mindre vattn, än eljest vanligt är. Model och ritningar upwistes på samma påfund. Herrar Polhem, Liungqvist och Knutberg anmodades at sig här öfver utlåta.

4. Herr Knutberg berättade, at han försökt göra eller giuta och mala med qvarn-stenar af Tack-järn, hvaraf han förväntat åtskilliga förmoner, i synnerhet at man skulle slippa sandblandat miöl, men at han ännu ei haft sådan framgång, som han väntat och önskat. Efter någon öfverläggning här om lofvade Herr Jennings låta göra nya försök.

7. Voterades til ny Praeses, och fingo följande Herrar Ledamöter röster. 
Herr Stats-Secreteraren och Ridd. Carl Carleson 23 röster.
Herr Capitaine Knutberg 18.
Herr Ryttmästaren Jennings 15.
Herr ÖfverDirecteuren Faggot 14.
Herr Carl Lehnberg 9.
Herr Malmerfelt 8.
Herr Edw. Runeberg 6. etc. 
Ibland de fyra, som hade flästa rösterna, och alle voro närvarande, föll Lotten på Herr Carleson, som emottog lyckönskningar.

10. Sedan alt detta til hela Academiens synnerliga nöje och i största vänlighet var afgiordt, skred man til ny Praesidis val, då
Herr Ed. Runeberg fick 20 röster.
Herr Knutberg 16.
Herr Faggot 14.
Herr Malmerfelt 12.
Herr Alströmer 8.
Herr C. Lehnberg 7. etc.
utom 10 andra, som hade 2 à 3 röster til Mans.

10. Därpå företogs Votering til en ny Praeses, och fick Herr Knutberg 12 röster.
Herr Runeberg 11.
Herr Alströmer 7.
Herr Faggot 6.
Herr C. Lehnberg 6.
Herr Rosen 5.
Herr Bergius 4 etc.

Emedan Herrar Faggot och Lehnberg hade lika röster, lottades dem imellan, hvilken skulle blifva Candidat, då Lotten föll på Herr Lehnberg. Ändteligen Lottades imellan Herr Knutberg, Runeberg, Alströmer och Lehnberg, hvilken skulle blifva Praeses, då Lotten föll på Herr Alströmer, til Academiens stora fägnad.

7. Omröstningen til ny Praeses, utföll så at Herr Runeberg fick 13 röster
Herr Knutberg 12.
Herr Bergius 8.
H. C. Lehnberg 7.
Herr Faggot 6.

9. Omröstningen til ny Praeses, utföll så, at
Herr Knutberg fick------------- 12 röster.
Herr Fagot ------------- 11.
Herr Bergius --------------- 10.
Herr Jennings ---------------- 9.
Herr Grefve Cronstedt ---------- 8.
Herr C. Lehnberg ---------------- 6 etc.
lbland de fyra, som hade högsta rösterna, föll Låtten på Herr Faggot.

Hans Exc. R.R. Gref Tessin ----- 39 röster. Herr Bergs Rådet Brandt ------ 19 -----
Herr Cammarherren Polhem ----- 16 ---
Herr Doctor Bergius -------- 12. ---
Herrar Swab, Adlerheim, Knutberg, Bäck etc. hade desutom många röster.

4. Herr Knutbergs förbättring på krut-qvarnar.

Sedan uplästes Herrar Sohlbergs, Thunbergs och Knutbergs skrifteliga yttrande öfver de upgifne Desseiner til Flott-brygga öfver Kärsö sunden vid Drottningholm, och Academien rådgiorde länge om detta granlaga ärende. Men som Herr Praeses sade sig hafva något at tillägga och förbättra på des upgifne dessein, som Han ville underställa Academiens bepröfvande, beslöts, at til nästa sammankomst upskiuta afgörandet.

1. Upl. Kongl. Majestets Nådiga befallning til Academien at ingifva des utlåtande öfver några Probsten Westbecks inventioner, hvar på han nu ingifvit beskrifning och Ritningar. De uplästes, och utnämndes Herrar Faggot, Meijer, Clason, Knutberg och Runeberg at derom afgifva deras betänkande.

2. Upl. Herr Knutbergs berättelse och utförliga beskrifning om spegel-fabriqverne i Frankrike.

1. Uplästes Herrar Faggots, Polhems och Knutbergs betänkande öfver Probsten Westbecks hos K. M. angifna nya påfund af Torkhus, hvar uti ingen eldning behöfves, utan värme nog ärhålles genom Rör ifrån andra eld-städer. m. m. som af K. M. blifvit Academiens utlåtande underkastad. Deputerade yttrade sig, at Inventionen ingalunda är ny, men at det är väl, at Probsten Westbeck gifvit andra en eftersyn til dylika nyttiga inrättningar hos oss, hälst uti den tiltagande vedbristen.

7. företogs Votering til en ny Praeses, då
Herr Doct. Gadolin fick ----- 24 röster
Herr Profess. Lidbeck ------ 18.
Herr Dir. Eph. Runeberg ----- 13.
Herr Probst. Tiburtius ----- 12.
Herr Knutberg -------- 11. etc.
Af de fyra, som hade högsta Rösterne och alle voro närvarande, föll Lotten på Herr Gadolin, som emottog Academiens lyckönskan.

Herrar Polhem och Knutberg anmodades at här om upsätta sina tankar skrifteligen.

5. Företogs Votering til en Ny Praeses, då Herr Knutberg fick ---- 13 Röster.
Herr Martin ---- 12.
Herr Meijer --- 10.
Herr Bergius ----------- 8.
Herr Klingenstierna --------- 7.
Herr C. Lehnberg --------- 7. etc.
Af de 4, som fått högste Rösterne, föll Lotten på Herr Meijer.

3. Upviste Secreteraren en liten Tractat, som nyligen utkommit i Frankrike, innehållande en beskrifning på en art af Digestor, hvar uti af ben kunna med ringa kostnad kokas välsmakeliga kraft-soppor. Herrar Knutberg, Liungqvist och Wilke anmodades at ingifva sitt betänkande, huru vida man här kunde göra någon nytta med en sådan Digesteur.

4. Upl. Herrar Sohlbergs och Knutbergs utlåtelser öfver Herr Cristiernins inventioner, se Dagboken för d. 8 Julii innevarande år. 

2. Upl. Herr Knutbergs utförliga betänkande om den nya Fransyska Digesteuren, som är en förbättring af den bekanta Papini Gryta. Han styrkte Academien så mycket mer, at låta försöka detta påfund, och låta en sådan ben-kokning här i Staden komma i gång, varandes så mycket mindre tvifvel om nyttan, som den redan på flera ställen i Frankrike är practiserad. Af samma tanka var ock Herr Wilcke. Herr Praeses, som äfven läst beskrifningen, lofvade låta giuta en sådan Gryta eller Digesteur.

2. At svaren N. 3 och 5 väl voro de bäste, men at dock ingendera til alla delar fullgiordt Academiens önskan. Därföre voro någre af den tankan, at frågan skulle få stå än et år, til des flera och nöjaktigare svar inkommit. Men på Herr Praesidis och Secreterarens föreställning, at Academien borde stå vid sitt löfte, och gifva Praemium åt den som bäst svarat, hälst nu är första gången, som Academien sig där til utfäst, emedan i annor händelse, allmänheten en annan gång ei torde hålla mödan värdt at svara på någon af Academiens frågor, så blef faststäldt, at etdera af svaren N. 3 eller 5 borde belönas.

Emedan altså svaren N. 9 och 17 ärhållit lika röster, föreslogs, at imellan dem kunde Lottas. Men de fläste pröfvade dock för tjänligare, at anmoda Herr Praeses, det ville Han til nästa sammankomst genomläsa dessa tvänne svaren, och då gifva Votum decisivum.

2. Herr Praeses upläste des skrifteliga utlåtande öfver svaren N. 9 och 17 på frågan om Mosslupna ängar, och deciderade, at N. 9 vore det bästa. Altså blef Praemium des auctor tilärkändt. Detta svarets Auctor har kalladt sig Idog och redelig. Vid sede[le]ns öppnande, fants Magister Jacob Stenius, som nu för tiden har at sysla vid strömrensningen i Österbotn, hafva skrifvit detta svar.

4. Herr Praeses upviste en utomlands brukelig driksprofvare, hvar med några försök anstäldes.

1. Uplästes Herrar Gref Cronstedts, Polhems och Knutbergs yttrande öfver en förbättring på Skeps-Cabestans, somen Italiennare vid namn [namne utlämnat] til Academien ingifvit. Herr Classon begärde nu, at öfven få beskrifningen och Ritningarne på denne Cabestan.

1. Herr Praeses berättade, det Han, tillika med Herrar Faggot, Wargentin, Kryger och Frih. von seth, på Academiens anmodan, igenomsedt Academiens Handlingar för det sistledna året, för at pröfva, hvilka af de däruti anförda Rön tycktes vara mäst berättigade til de tvänne vanliga Sparriska PremieJettoner af guld. De hade alle strax utmärkt Rådmannen Lunds Rön om Fiske-Plantering uti Insiöar, såsom ovedersägeligen det nyttigaste och mäst förtjänta. Men Deputerade hade varit något delte, hvilken borde få det andra Prémium, emedan somlige tildömt det åt Herr Wilcke, för des vack[r]a Rön, om snö-figurerne, andre åt Herr Cronstedt, för des Afhandling om allahanda Byggnings Ämnen af sten, som nu ei nyttjas: andre åter åt Herr Kalm, för des Rön om sista kalla vinters värkan på allahanda träd och Buskar vid Åbo, i anseende til de nyttiga slut-satser, rörande Plantager, som Han där af dragit. Omsider förenade sig alle, om Herr Kalm. Det blef altså nu faststäldt, at Herrar Lund och Kalm skola få hvarsin Gull-Jetton.

6. Herr Knutberg afträdde då til Honom Praesidium, och hölt et Tal, om samlingar af allahanda ämnen, som nu förspillas, men kunde nyttias så i Land- som Stats-hushållningen.

Majus d. 5.
Sammanträdde på föregången kallelse följande Herrar Ledamöter, neml. Praeses, Herr Knutberg, samt Herrar Tilas, Faggot, Nordenschöld, Meldercreutz, von Dalin, Mennander, Schultze, Ribe, Carleson, Wargentin, Frih. von Seth, P. Lehnberg, Kryger, Runeberg, Bergius och Wilcke.

1. Secreteraren berättade, at på de tvänne af K. Academien förledet år framstälda frågor, voro åtskilliga Svar inkomne: neml. 10 på den som angick Maskars utödande på fruktträden, och 6 på den, om Ekars Barkning. Beslöts, at de förra skulle remitteras til Herrar v. Linné, Gr. Cronstedt, De Geer, Faggot, Bäck, Classon, Carleson, Adelcrants och Bergius. Den senare til Herrar v. Linné, Gr. Cronstedt, Faggot, Brandt, Polhem, Rudenschöld, Schultze, Clason, Carleson Knutberg och Kryger.

1. Uplästes Magistratens i Stockholm Bref til Academien, hvaruti berättas, at Magistraten beslutit, det alt hö, som här i Staden falt hålles, skal här efter säljas efter Vigt, men ei såsom härtils skedt, efter mått i Parmar. Därföre har Magistraten varit omtänkt om någon säker och tillika beqvämlig inrättning af Vigt, hvar med hela Lass och skrindor hö på en gång beqvämligen vägas kunde. Til den ändan hade Magistraten icke allenast förskaffat sig ritningar och Modeller på några Pyndare, som til samma ändamål nyttjas utom lands utan ock rått tvänne förslag där til här hema, det ena af Inspectoren öfver Mått, Mål och vigt samt Academiens Ledamot Herr Runeberg, det andra af Directeuren och Academiens Medlem Herr Meijer. Nu anhåller Magistraten, at Academien ville utlåta sig, hvilket förslag til Hö-våg är det bästa, eller ock sielf upgifva något än bättre. Remitt. til Herrar Gref Cronstedt, Polhem och Knutberg.

8. Upl. Herrar Gr. Cronstedts, Polhems och Knutbergs yttrande, angående de ingifna förslag på Hö-vågar.

11. I anledning af Herrar Gr. Cronstedts, Polhems, Knutbergs och Wilckes enhälliga tilstyrkande, at den af Herr Meijer projecterade Hö-våg vore den bästa och til inrättningen minst kostsamma, beslöts, at Svar därom skal afgå til Magistraten, hvilket ock följande dagen skedde: Academien tilstyrkte däruti, at vågbomen må göras af järn, samt några små förbättringar nyttjas, hvar om Academien kommit öfverens med Herr Meijer, som sielf lärer komma at besörja om Modellets förfärdigande och exsecutionen.

4. Herr HofJunkaren Gripenstedt hade nu ingifvit beskrifning med Ritningar och Model på Des kölna, hvarom se Dagboken för d. 20 April. Beskrifningen uplästes, och Herr Gr. Cronstedt anmodades, at tillika med Herrar Adelcrants och Knutberg, gifva Sitt betänkande däröfver.

9. Upl. Herr Knutbergs beskrifning på en af honom påfunnen beqvämlig upfordrings-Machine, at nyttja vid qvarnar och andra tilfällen.

10. Herr Knutberg upviste i Handskrift des giorda öfversättning på Svenska, af en i Frankrike för tvänne år sedan utgifven afhandling om Glas-bruk och hvad til deras förbättring tjänar. Herrar v. Swab och Ferner intygade, at bemälte afhandling innehåller mycket, som förtjänte at blifva här i riket mera bekant: därföre upmuntrade Academien Herr Knutberg, at låta trycka denna öfversättning, hvilken kan utgifvas under K. Academiens Censur.

3. Upl. et Extractum Protocolli ifrån Kongl. Commerce-Collegium, med anmodan om Academiens utlåtande öfver en upgifven Invention af Svarf-stol. Den remitterades til Herrar Polhem, Knutberg och Commissarien Norberg.

1. Upl. Herr Commissarien Norbergs utlåtande öfver den i sista sammankomst förevarande inrättning af Svarf-stohl, hvilket utlåtande tycktes vara så tilräckeligt, at man ei behöfver besvära Herrar Polhem och Knutberg, utan kommer svar därom til Kongl. Commerce-Collegium at afgå.

 De frånvarande Herrars Vota uplästes först: Herr Polhem ansåg Svaret N. 2 för bäst, där näst N. 5 och 7. Herr Knutberg N. 5,  2, 9. Herr Mallet N. 5, 7, 2. Herr Praeses N. 2,  7, 5.  Herr Clason N. 2, 8. Herr Ferner N. 2, 5, 7. Herr Lehnberg N. 2, 7, 5. Herr Runeberg  N. 2, 5, 7. Herr Wilcke N. 2, 7, 5, 8, 11, 10. Secreteraren  N. 2, 7, 5.

Martius d. 24.
Sammanträdde uti K. Acadeiens rum, de Herrar Ledamöter, som varit anmodade at igenomläsa de på Frågan om kärror inkomna Svar, och at yttra sig, hvilket af Svaren de funno bäst förtjänt til Praemium. Neml. Academiens Praeses Herr Zetzell, samt Herrar Clason, P. Lehnberg, Ferner, Runeberg, Wilcke och Secreteraren. Desutom hade Herrar Polhem, Knutberg och Mallet inskickat Sina Skrifteliga vota.

4. Därefter discourerades länge öfver denna öma och vigtiga fråga, som ofta tilförene varit uti Academien ventilerad, och om hvilken Academien varit så tvifvelrådig, at hon redan förledet år upgifvit henne til almänhetens bepröfvande, med löfte om Premium för den henne bäst besvarar, hvarpå likväl ei ännu något svar inkommit. Afgörandet därom upsköts til nästa sammankomst: imedlertid skola Herrar Rudenschöld och Knutberg anmodas at yttra sig.

3. Upl. Herr HofJunkaren Gripenstedts beskrifning på des nya fördelaktiga inrättning af Tork-ugnar. Kongl. Academien fan den så angelägen för det allmänna, at Hon beslöt at både införa den uti des Handlingar och särskildt låta trycka den samma, sedan den af Herrar Grefve Cronstedt och Knutberg blifvit öfversedd.

5. Sedan Herr Grefve Cronstedt och Herr Knutberg giordt några små påminnelser vid Herr HofJunkaren Gripenschölds Beskrifning på Des Tork-ugnar, men i öfrigt gifvit den Sitt ful la bifall och stort loford, beslöts, at denna Beskrifning må med det snaraste tryckas, och at K. Academien sielf betalar Plåtarna.

1. Secreteraren anmälde, at på den ena för sistledna året framstälda Frågan, angående kohlning, var ei et enda Svar inkommet. Men på den andra, om Ekars rätta barknings tid och om ämnen tjänliga til Läders garfning utan Eke-bark, voro 6 Svar inkomne, hvilka remitterades til Herrar Faggot, Polhem, Clason, Knutberg, Kryger och Runeberg, at gemensamt ingifva deras omdöme, hvilket af dem kan pröfvas mäst förtjänt til den utlofvade Belöningen.

13. Efter Skedd omröstning til Ny Praeses, befunnos Rösterne hafva utfallit såsom följer.
Herr von Swab hade fått ------ 12 röster.
Friherre Adelcrants ----- 11.
Herr Kryger ------------ 10.
Herr Schützer ----------- 8.
Herr Ferner ----------- 5.
Herr B. Bergius ---------- 5.
Herr Knutberg -------- 3 etc.
Ibland de 4 förstnämnde, föll Lotten at blifva Praeses, på Herr Kryger, som nu ei var närvarande.

3. Upl. Hr. Knutbergs Rön, om Snöns nytta och Skada på åkrar om vintren, samt huru den senare kan förekommas.

3. Secreteraren berättade at han nyligen varit upkallad i K. Commerce-Collegium, som då anmodat K. Academien at genom någre Des Ledamöter låta besiktiga en af Urfabriqveuren Bourdillon påfunnen Machine at behändigt hugga Små Filar. Herrar Faggot, Meyer, Clason, Polhem, Knutberg och Wilke anmodades at bese denna Machine, och inkomma til K. A. med deras betänkande därom.

2. Uplästes Hr. Knutbergs sammandrag af de inkomna 4 Svaren på Frågan om bästa Sättet at anlägga och underhålla Fiske-dammar, med egna tilläggningar, som funnos vara de bästa af alt. Han så väl som de öfrige Herrar Deputerade öfver denna Fråga, neml. Herrar Faggot, Alströmer och Bergii Fratres, voro därom ense, at ingendera Auctoren förtjänt praemium, men K. Academien beslöt likväl, at til någon upmuntran för dem och andra, gifva dem hvar Sin Silfver-Jetton. Vid Sedlarnes öppnande, befants Lands-Camereraren i Halland, Thomaeus, Borgmästaren Lund i Linköping samt Rådmannen Bergström i Fahlun vara Auctor til hvar Sitt Svar. Den fjärdes namn fans ei uti Sedelen. Det tycktes ei löna mödan at upgifva frågan å nyo, emedan så ringa hopp är om något dugeligt Svar: utan synes bättre vara, at på Svenska låta öfversätta en Dansk vacker Skrift i det ämnet.

1. Uplästes Herr Knutbergs Beskrifning, med bifogade Ritningar, på en finbladig Sågqvarn.

4. Vid vanlig omröstning til ny Praeses, fick Herr Chapman --- 8 Röster.
Herr Ekeberg --- 8.
Herr Clason ------ 7.
Hr. Bar. Adelcrants -- 7.
Herr Knutberg ---- 6.
Hr. B. Bergius ---- 6.
Herr Runeberg ---- 6.
Herr Schutzer --- 5 etc.

3. Upl. Hr. Capit. von Wallwyks Bref, hvar uti han gifver tilkänna at han är Auctor til det ena Svaret angående Fiske-Dammar, hvar vid Auctorens namn och addresse ei fölgde: se Dagb. för d. 27 Apr. innev. år. Och tillägger Han nu några vidare påminnelser i det ämnet. Beslöts, at han skal få sin Jetton, med et exemplar af Hr. Knutbergs sammandrag af alla Svaren.

4. Rösterne til ny Praeses, utföllo så at
Herr Chapman fick ------ 17 Röster.
Herr Grefve Cronstedt ---- 16.
Herr Bengt Bergius ----- 15.
Herr Schützer ------- 12.
Herr Knutberg ----- 10.
Herr Ferner -------- 7. etc.
Ibland de 4, som ärhållit flästa rösterna, föll lotten at blifva Praeses, på Herr Bengt Bergius, som var närvarande och lyckönskades.

5. Timmer-Gesällen Tidholm upviste modell på en af Honom påfunnen ny inrättning af Pumpar, som skal vara utan al friction. Det är snarare et lyftverk, än en pump, ty luften bidrager här alsintet til vattnets updragande. Inventionen kan dock vid Sina tilfällen vara nyttig. Remitt. til Hr. Wilcke och Knutberg.

6. Upl. Herr Gisslers på Academiens åstundan ingifna utförliga Beskrifning på de i Norrland nästan allmänt antagna och med stor fördel brukeliga Sädes-Hässjor och Tröskvagnar. Remitt. til Herr Knutberg, som anmodas at göra ricktigare Ritningar, och at förbättra hvad som behöfves.

Det ena inkomna Svaret, om bästa construction på en Plog, hade Herr Alströmer redan fått til genomläsande, hvilken kommer at lemna det til Herrar Faggot, Clason och Knutberg.

2. Upvistes Modell på en Trösk-Machin, som en Klockgjutaren i Falunpåfunnit och några år med fördel sielf nyttjat, hvar om K. Majestet i nåde infordrat K. Academiens underdåniga utlåtande. Herrar Grefve Cronstedt, Clason, Knutberg och Wilcke anmodades at någon dag sammanträda hos Herr Faggot, som för opasslighet ej kan gå ut, at taga Machinen i nogare skärskådande och inkomma vid nästa sammankomst med Deras tankar där om.

2. Upl. Herrar Grefve Cronstedts, Faggots, Knutbergs och Clasons betänkande om Flodströms Trösk-Machine, neml. at den vore god och nyttig, där tilfälle är til vattdrift, men at den mycket liknade den af Commerce-Rådet Polhem för många år sedan, påfundna, och vid Stiernsunds Bruk nyttjade TröskMachinen. I anledning här af skal underdånigt yttrande där om afgå til Kongl. Majestet, hvilket ock, efter få dagar skedde.

2. Upl. Bref til K. Academien ifrån Kongl. Directionen öfver Trollhätte Slussverks byggnad, hvaruti Academien anmodas at gifva förslag på tvänne skickelige Män, som i Sommar, tillika med Directeuren Thunberg, Lieutenanten Fellers och tvänne andra, skola undersöka vattudragen imellan Östersjön och Wettern, samt Wettern, Wenern, Skagern och Hjälmaren, för at blifva förvissade om möjeligheten och om bästa vägen til Canal-verks inrättning imellan dessa Sjöar. Efter något samrådande härom, förenade sig samtelige närvarande at föreslå Herr Capitaine Knutberg och Herr Markscheidern Geissler i Falun, hvilka dock först skola höras, om de äro ledige och vilja sig denna förrättning åtaga.

2. Delibererades om, huru förhållas skal med öfverseendet af Herr Actuarien Berchs Svenska öfversättning af Descriptions des Arts et Métiers, hvar om kan ses Dagboken för d. 13 Jun. 20 Jun. samt 11 Jul. för detta år. Månge voro af den tankan, at Kongl. Academien, i anseende til flera där vid mötande svårigheter, borde bjuda til at i underdånighet aldeles undanbedja sig detta besvärliga göromål. Men andre funno betänkelighet där vid, och tilstyrkte at K. Academien skulle göra sitt yttersta at kunna svara emot Kongl. Majestets och Riksens Ständers yttrade förtroende. Och som Herr Chapman redan öfversect öfversättningen af Fabrique des Ancres, och de sedermera inkomne öfversättningar af Art de faire le Papier, le Parchemin, Papp och Kort, troddes kunna väl öfverses och förbättras af Herr Knutberg, som är kännare af sådana Mechaniska verk, så beslöts, at Herr Knutberg skulle anmodas där om, då Han sjelf kunde få föreslå de vilkor, under hvilka Han sig detta mödosama arbete ville åtaga, emedan K. Academien ei kan begära det för intet.

1. Upl. Kongl. Commerce Collegii Bref til Academien, hvaruti begäres, det ville K. Academien utlåta sig angående den af Actuarien Berch gjorde öfversättning af några stycken af Description des Arts et Metiers, huruvida den vore försvarlig så at ändamålet därmed vinnas kan. Secreteraren berättade här vid, at Herr Knutberg nu har dessa Manuscripter til nogare öfverseende, men at han ei ännu inkommit med Sitt ut[lå]tande. K. Academien beslöt därföre at vänta med Svar til K. Commerce Collegium, til dess Hr. Knutberg yttrat sig.

4. Upl. Herr Knutbergs Svar, angående Herr Berchs Svenska öfversättning af Konstbeskrifningarna nemligen at där vid väl vore mycket at påminna och rätta, men at Han dock ville åtaga sig at öfverse de stycken, angående Pappers, Papps, Pergaments och Korts tillverkning, som blifvit til honom lemnade, så at de skola blifva försvarliga. K. Academien fägnade sig där öfver, och beslöt at genast låta afgå svar til Kongl. Commerce-Collegium, med tilstyrkande at Herr Berch må utfå sitt arfode.

1. Secreteraren anmälde, at på den ena af K. Academiens egna Frågor för det sist förflutna året, angående bästa sättet at befordra Landtbruket, voro 5 Svar inkomne, som nu upvistes och remitterades til Herrar Faggot, Clason, Knutberg, Runeberg, Westerman och Botin.

4. At på det andra gången framstälda Problemet, huru en Plog bör, efter Theoretiska och Practiska Reglor vara bygd, voro tvänne nya förmente Solutioner ingifne: til domare om dem utnämndes Herrar Faggot, Clason, Knutberg, Wilcke, Alströmer och Hof Camereraren Christiernin, hvilken siste väl ej ännu är Ledamot, men såsom allmänt känd för en förfaren Landtbrukare och god Mechanicus, troddes kunna gifva et moget yttrande uti detta ämne.

5. Secreteraren anmälte, at Herr Knutberg nu återstäldt de af Herr Berch gjorde öfversättningar af l'Art de faire le Papier, le Parchemin, le Carton et les Cartes à jouer, hvilka Han öfversadt och på ganska många ställen rättat. Tillika hade han ock upsatt några särskilda påminnelser och anmärkningar vid sjelfva Originalet, med hemställande, om icke de kunde få tryckas en gång såsom Noter tillika med Versionen. Samma anmärkningar uplästes nu och funnos väl grundade.

3. Upl. Herrar Faggots, Clasons, Knutbergs, Botins och Sandels omdömen om de inkomne 5 Svaren på Academiens andra Fråga för sistledet år, angående bästa sättet at befordra Landtbrukets tilväxt. De kommo alla däruti öfverens, at N. 5 vore det bästa, men at ock det vore så ofullkomligt, at det ei förtjänte något Praemium. Andra mycket bättre Svar på samma Fråga äro ingifne til Patriotiska Sällskapet och redan tryckte. K. Academien fann därföre för gdt at å nyo upsätta denna Fråga, mot dubbelt Premium eller 20 Ducater för den som inom 1773 års slut inkommer med något Svar, som är bättre än de redan utgifne, om Landtbrukets hinder och hjälp.

2. Upl. Herrar Faggots och Knutbergs utlåtande om et af en Anonymus insändt förslag til Kärrors och Chaisars förbättrande, hvilket af dem bägge, i synnerhet af den senare ogillades.

4. Upl. et utdrag af Riksens Ständers Fiskeri Deputations Dagbok, hvaruti K. Academien anmodas at inkomma med utlåtande om en af Studiosue Hublein upgifven inrättning at såga Stäfver til Fiskekäril. Samma Hublein inkallades, som tilböd sig at upvisa modell på Sitt Sågverk. Herrar Clason, Knutberg, Wilcke och Geissler anmodades at bese modellet, och til nästa sammankomst afgifva deras tetänkande derom.

4. Uplästes Herrar Knutbergs, Clasons och Wilkes yttrande om Hr. Hubleins Machine at såga Tunne-stäfver. I anledning här af utfärdades strax svar til Fiskeri-Deputationen.

1. Secreteraren anmälte, at på K.Academiens Fråga, om bästa sättet at nyttja Skog, hvar på Svar väntades innan sistledna årets slut, var allenast et Svar inkommit, som uplästes och remitterades til Herrar Clasons, Heykenschölds, Knutbergs och Sandels utlåtande.

2. at på den til samma tid itererade Frågan, om Plogars bästa Skapnad, voro Svar inkomne, som remitt. til Herrar Grefve Cronstedt, Clason, Knutberg och Alströmer.

4. Upl. Extract af Riksens Ständers Defensions Deputations Protocol hvar uti K.Academien anmodas om utlåtande angående bästa sättet at länge conservera Ekeoch annat Skepps-virke. Beslöts, at man först skulle inhämta Herrar Clasons, Chapmans och Knutbergs tankar härom, hvilken sistnämnde ock skulle anmodas at utur Du Hamel du Monceau s vidlyftiga Bok, just om detta ämne, göra et utdrag. 

11. Under det voteringarna gingo för sig, uplästes Herr Chapmans betänkande om bästa sättet at conservera Skeps-virke, samt någon del af Herr Knutbergs utdrag utur Du Hamels vidlyftiga och med mångfaldiga granlaga Rön upfylda Bok, Du transport et de la conservation des Bois.

3. Upl. det återstående af Capit. Knutbergs utdrag utur Du Hamels verk om Skepps-virkes bästa conservation, hvilket lemnades til Hr Chapman at öfverses.

1. Upl. Herrar Clasons, Knutbergs och Sandels yttrande om de tvänne Svar som förledet år inkommo på Frågan, antingen det är bättre at gallra och bläda sko eller at rent af låta fälla vissa partier? De voro af den tankan, at dessa Svar väl bägge hafva rätt i hufvudsaken, neml. at senare sättet är til Skogarnas conservation tjenligare; men at dock intetdera var tilräckeligt eller förtjänte tryckas. De tilstyrkte likväl, at auctorerne kunde fä hvarsin Silfver-Jetton, hvilket bifölls och beslöts at emedan några exemplar äro slagne af den Medaille, som framledne Medailleuren Hedlinger präglat til åminnelse af K.Academiens instiftelse, fast än den ena Stämpelen är skadad, så skulle Auctorerne få hvar sin af dem. Vid de Svaren medföljande förseglade Sedlarnas öppnande, fans Professoren Sven Hof vara auctor til det ena, och Bruks-Patron Joh.Fredr. Angerstein til det andra.

5. Upl. Hr Sheldons utlåtande, om bästa sättet at conservera Skepps-virke. Han var för sänkning under Salt-sjö-vatten, hvilken de andre afstyrkt. Beslöts, at K. Academien skal til Secreta utskottet ingifva sjelfva Handlingarna härom, af Du Hamel, Knutberg, Chapman och Sheldon, med yttrande, at det dyrbaraste virket synes böra förvaras under skjul; men det gröfre kunna, i brist af tilräckeliga skjul, läggas uti Hockar. K.Academiens Svar til Secreta utskottet afgick efter några dagar.

9. Upvistes den Machine, som Anonymus d. 29 Jul. anmält, at skära Bräder och plankor i Skogen, i stället för at såga. Inventor har nu gifvit sitt namn til känna: heter Robsahm, hema i Norrköping. Machinen är en slags stor Höfvel. Beslöts, at Herrar Knutberg, Chapman och Wilcke, tillika med Commissarien Hr. Norberg skulle anmodas at nogare undersöka mahinen, samt inkomma med sina tankar därom.

3. Uplästes Herr Chapmans betänkande om Såg-Machinen N.28, som gick derpå ut, at det skulle kosta mindre at såga med handkraft, än med denna Machine, hvilket med goda skäl bevistes. Herrar Knutberg, Wilcke och Norberg biföllo det ock. Beslöts, at Anonymus skulle få del af Herr Chapmans betänkande.

3. Upl. Hr Ekebergs försök med Tak-täkning med vass och rör m.m. Herr Knutberg anmodades at utlåta sig der

9. Upl. Hr. Knutbergs anmärkningar vid Rönet N.35, angående den tjenst och otjenst Svin-kreatur göra vid Ängskötslen. K.Academien var ei före detta ämne.

5. Upl. Herr Knutbergs anmärkningar vid framledne Herr Baron Brauners förledet år ingifne Tankar om medlen til Åkerbrukets uphielpande. De funnos vackra, men vidlyftiga och ei innehållande något så nytt, at de passade til införande uti Handlingarna.
Här med slötos K.Academiens Sessioner för detta År.

4. Anonymi beskrifning på en förbättrad plog remitterades til Herr Knutberg. 

6. Upl. Herr Berndtsons uppsatta vackra anledningar til löf-skogens nyttjande på de orter i Riket, där man för lång och svår Transport, ei kan sälja honom til ved: och det på anmodan, i anledning af K. Commerce Collegii Bref til K. Academien (Se Dagb. för d. 8 Dec.1773) Detta skall vidare öfverses och med tilläggningar förbättras af Herr Praeses, Herrar Knutberg, Sandels och andra.

3. Upl. Herr Högströms anmärkningar om Bro-byggnader öfver elfvar. De remitt. til Herr Knutberg, som var närvarande. N.1

3. Upl. Herr Capit. Ekebergs Beskrifning på en af honom påfunnen och försökt ny Trösk-Machine. Remitt. til Herrar Clason, Knutberg och Wilcke. N.30. 

Marelius -- 14 -----
Botin -- 12 -----
Knutberg -- 10-----
och vid lottkastningen blef Hr. Ferrner Praeses.

10:o. Notificerades för Academien Hr. Carl Knutbergs dödsfall.

4:o. Åtog Sig Hr. Baron och Bergs-Rådet Hermelin at hålla åminnelse Tal öfver framl. Capiten Mechanicus och K. Academiens Ledamot Hr. Carl Knutberg.

6:o. Blef Assessoren och Provincial-Medicus i Jönköpings Län Doct. Anders Wåhlin invoterad till Ledamot uti den afledne Hr. Knutbergs ställe, med 22 ja emot 2 Nej.

6:o) Valdes Professoren Retzius i Lund till Ledamot i Academien efter framledne Capiten Mechanicus Hr. Knutberg, med 20 ja, hvaremot endast voro 3 Nej. 

10. Förnyades af Hr Praeses påminnelserne om Parentationers hållande efter afledne Ledamöter, jemte nödvändigheten at Ledamöterne ingifva deras Biographier, i brist hvaraf de förra ofta ej kunna verkställas. Imedlertid ansogos för denne gång såsom faststälde Parentationer
öfver framl. Capit. Knutberg------- Hr Plantin
Hans Exc. R.R. Liewen ------- Hr v. Arbin.
Hans Exc. Grefve Rudenshöld ---- Hr. Ferner.
Banco Commiss. Bergius ------ Hr Schönberg.
Öfv. Directeuren Meijer ------ Hr. Runeberg.
Probsten Högström --------- Hr. Ödman.
Capit. Ekeberg ---------- Hr. Sparrman.
Hr Professor Bergman ------- Hr. Hjelm
BergsRåd. Sandels --------- Hr. Leyonmark.
Presidenten Grefve Cronstedt ---- Hr. Adlercrants.

Parentatorer                     Aflidne Ledamöter
Herr Hedin -------------- Förste LifM. Wahlbom
---- von Rosenstein ------- StatsSecr[e]t. Schröderheim
---- Dubb --------------- Jac. von Utfall
---- Baron Lagerbjelke ---- H:s Excell. Christoph. Falkengren
---- von Rosenstein ------- H:s Excell. Ulric Scheffer
---- Swab -------------- Bernh. Berndtson
---- Odhelius --------- Joach. Wilh. Lilljestråle
---- Åkerrén ---------- Joh. Abrah. Grill
---- Adlersparre ------- Pehr Wäström
---- Baron Rosenhane -------- H:s Excell. Bunge
H:r af Tibell ---------------- Ax. Magn. Arbin
-- Polheimer ------------- Geisler
-- Hällström ------------ Nils Marelius
-- von Engeström ------------- B. Quist
-- Joh. Gadolin -------------- A. Planman
-- Paykull -------------- Carl Clerk
-- Hellenius ----------- Pehr Adrian Gadd
-- Nordwall ------------ Dan. af Thunberg
-- Swartz Ödmann------ Pehr Osbeck
-- Bergsten ------------ Carl Lehnberg
-- Nicander ------------- Tiburtz Tiburtius
-- Retzius ------------- E. G. Lidbeck
-- Edelcrantz ---------- C. Fr. Adelcrantz
-- Bouck -------------- Carl Knutberg
-- Swedenstierna eller Hjelm Swen Rinman
-- Sjöstén ------------ Pehr Lehnberg
-- Odhelius ------------ Med. Prof. Eberh. Rosenblad
-- Tegman ------------- Biskopp Jac. Gadolin
-- Adlerbeth ----------- Kamarherre J. Gabr: von Seth
-- Naezen------------- And. Hellant
-- af Tibell -------------- H:s Excell. H. Henr. Liewen
-- Joh. Afzelius ------------ Joh. Gottschalk Wallerius
-- Hagström ------------- Herm. SchutzerCrantz
H:s Excell. Oxenstierna --------- Fru RiksRådin. Ewa Ekeblad
H:r Ödman -------------- Ärkebiskopp Menander
-- Gers---------------- Eric Salander
-- Landerbeck ---------- Jon. Meldercreutz