Protokoll

3:o. Upl. Herr Praesidis, och Cam:hr: Ugglas, propositioner til Ledamöter, hvartil af H:r Praeses föreslås, CantzlR. och Riddaren Rosenstein; af H:r Ugglas Probsten Gezelius, hvarom vid nästa Praesidis ombyte kommer at voteras. Likaså var i bref af M:r De la Lande i Paris, M:r Lambre föreslag.

14. Voterades öfver Utlänske Ledamöter.
Grefve Demetri Rassumoffsky i Lausanne. propon. af H. Exc. Gref Bjelke.
Furst Gallitzin i Holland; af H. Exc: Gref Bunge.
M:r De Lâmbre i Paris, pp. af M:r De la Lande.
M:r Jussieu i Paris pp. af H:r Thunberg.
hvilke Herrar samteligen erhöllo alla röster, så at endast 1 Nej vid 2:ne af dem träffades, och blefvo såleds unanimt til Ledamöter förklarade.

7. Upl. De Lambres bref, hvaruti han tackar för det Academien uti Handl. intagit des Calcul sur les Parallaxes, och insänder nu tillika deraf en Continuation.- tillika upl. de la Landes bref, om den nye Planetens namn.

3. Inkomne présenter.
Brefvexling imellan Ärke-Biskopen Eric Benzelius och hans bror G. Benzelstjerna. Link. 1791. 8:o ifrån Hr. Prof. Joh. Henr. Liden.
Auswahl Oecon. Abhandl. d. fr. Oecon. Geselschaft in Petersburg. I. Ii. Theil. Peters:b 1790. 1791. 8:o.
Born über das bewohnen neuer Steinhäuser.
Charta (en Rysk) öfver Länderne omkring Berings Sundet och Öarne imellan America och Asien. 1781. Skänkte af Hr. Capt. Mech. Norberg.
Andr: Baberacht Anleitung die gesundheit der Seeleute zu erhalten. Petersb. 1790. 8:o. Sk. af Auctor genom Cap:t Norberg.
Tables de Jupiter et de Saturne af Hr. de Lambre, à Paris 1789. 4:vo med et bref til H:r Nicander.

3:o Uplästes några stropher utur bref som Melanderhielm erhållit ifrån åtskilliga Europeiske Mathematici, såsom Professor Fuss Secreterare vid Ryska Kejserliga Vetenskaps Academien, Johan Beroulli Directör vid Mathematiska Classen uti Kongl. Vetenskaps Academien i Berlin, Delambre Secreterare vid Mathematiska Classen i Franska National Jnstitutet, hvilka alla dels på egna dels på deras Vetenskaps Academiers och Jnstituts vegnar på det närmaste deltaga uti den tilämnade gradmätningen i vår Svenska Lappmark til utrönande af Jordens rätta figur, och uttrycka de lifligaste känslor, hvarmed de vörda vår Nådiga Konungs höga vårdnad om Vetenskaperne och deras tilväxt, då Konungen har täckts nådigt anbefalla denna gradmätning och anslå den kostnad som denna förrättning kan erfordra.

Vördsamt Memorial
Med mycken tilfridställelse får jag den äran at berätta Kongl. Academien, at man nu kan anse gradmätningsexpeditionen, som börjades år 1801 i vår svenska Lappmark, såsom fullbordad, sedan slutresultaterne deraf äro fundne och vederbörligen bestämmde. Sedan sjelfva gradmätnings operationerne med all erforderlig noggranhet voro gjorda, återstod för Herrar Öfverbom och Svanberg, at genom behörige calculer vid återkomsten till Stockholm af dessa operationer hänleda slutsatsen til utrönande af Jordens rätta skapnad. Desse mycket vidlyftiga calculer fordrade och så mycket längre tid til afslutande, som förbemälte Herrar, hvar för sig, tillika hade at bestrida de göromål som dem i följd af deras tjenster dem ålågo. Genom provisionelle och summariske calculer hänledde bemälte Herrar, korrt efter deras återkomst ifrån Lappmarken förledit år, sådane resultat af den förrättade gradmätningen, hvilka ådagalagde felagtigheten af den år 1736 på samma ort förrättade gradmätning, och närmade Jordens rätta figur til den, som hon efter naturens lagar och en rätt theorie borde hafva. Af dessa resultater, om hvilkas godhet man var så vida försäkrad, at slutresultaterne, hvilka sedan alla calculer voro behörigen fullbordade, ifrån dem icke skulle blifva mycket och betydligt afvikande, lemnade jag då genast det åt de förnämsta Vetenskaps Academier, Mathematici och Astronomer, i Europa. Huru de samma uptogo dessa underrättelser torde Kongl. Academien täckas låta sig föredragas af de svar som jag erhöll uppå dessa mina bref. Min tilfyllestgörelse lelse af denna gradmätningsförrättning har nu blifvit så mycket större vigtigare och fullkomligare, sedan de nu genom mycket arbete och noggrannaste calculer fundna slutresultater af den samma icke alenast än ytterligare bevisa felagtigheten af 1736 års gradmätning, och huru den samma har förledt Europas förnämste Geometrer at stadna i det slut, då Naturens kända gravitations och centrifugallagar i hela den dess öfriga sammansättning äro rådande, jorde at vår jords skapnad skulle blifva det enda undantag ifrån dessa lagar, och at den således vore irreguliere, utan ock ännu närmare, än de omförmälte provisionnele calculerne det gjorde, genom jemnförelser med den sista franska gradmätningen af Delambre och Mechain, och den Peruvianska af Bougver, utstaka jordens rätta figur, såsom med särdeles och i sådana ämnen som detta practiska nästan oförväntad noggranhet inträffande med den, som Jorden enligt theorien borde hafva. Hårdheten af den hypothese, at jordens figur skulle vara irreguliere, tillika med åtskilliga andra anledningar at misstänka 1736 års lappska gradmätning såsom mindre pålitlig, voro förde mig således på den tanke, at man likväl borde genom en ny och med yttersta noggranhet anstäld gradmätning i vår svänska lappmark undersöka 1736 års gradmätning, för at antingen verificera densamma, eller också rätta, inan man kunde och borde antaga den omförmälte hypothesen om Jordens skapnads irregularitet. Huru jag communicerade dessa mina tankar med flera mina utländske vänner, Mathematici och Astronomer, huru de samme uptogo och styrkte mig i dessa tankar, och huru genom vår Nådige Konungs höga ädelmod denna nya gradmätning blifvit företagen och bragdt til et önskeligt och med naturens lagar öfverensstämmande slut, är Kongl. Academien förut väl bekant och behöfver icke nu af mig uprepas, sedan jag i detta föregående i korrthet fått underrätta Kongl. Academien om dessa sista slutresultaternes avtenticitet. Det enda jag utbeder mig at härtil med några få ord få läggaär, at utrönandet af Jordens rätta figur icke grundas i en blått curiosité, utan också at den hafver en mycket nära inflytelse på nästan den angelägnaste och vig tigaste delen af astronomien som angår Månens theorie och de del deraf, som beror uppå Månens parallax. Af denna Theorie beror äfven den hufvudsakliga delen af läran om Navigation, som angår sjölongitudens finnande, i anseende hvartil de bäste auctorer i denna lära äfven meddela tabeller innehållande correctioner uppå Månens horizontalparallax, som härröra af Jordens elliptiska figur, correctioner uppå Månens distancer ifrån jorden i anseende til denna dess elliptiska figur, och at finna sjölongituden då man har afseende på denna dess figur. Af kunnige Geometrer är alt detta mycket väl kännt, och behöfver således icke af mig vidare utredas, utan at om förmäla nyttan af kännedomen utaf Jordens rätta skapnad äfve i andra ämnen. Med den beskrifning, som uppå den nu förrättade och genom vederbörlige calculer bestämde gradmätningen enligt Kongl. Academiens beslut skal göras, är nu Herr Svanberg sysselsatt, och torde dermed hinna så långt, at samma beskrifning på franska språket författad inom korrt kommer at läggas under prässen. Til samma beskrifning är min dessein at göra et korrt företal, innehållande anledningen til denna gradmätningsexpedition, tillika med det mera som i et sådant företal kan förtjena at anföras. I anledning af denna beskrifning, och då Herr Svanbergs namn och titel, såsom författare til den samma, bör på titelbladet utsättas, har jag således den äran at underställa Kongl. Academiens ompröfvande, om icke Herrar Svanberg och Sjösten, hvilka hitintils haft titel af Academiens vice Secreterare, hädanefter måtte få kallas Kongl. Vetenskaps Academiens Secreterare. Det skulle icke så särdeles väl passa sig, at författaren til omförmälte beskrifning på titelbladet skulle kallas Academiens vice Secreterare. Således och i följd deraf har jag tillika den äran at underställa Academiens ompröfvande, om icke titeln til omförmälte beskrifning kunde blifva följande

8:o Upwistes et Portrait af H:r Delambre målat i olja af en Swensk wid namn Cogel, hwilken äfwen gjordt Acad:n present af detta Portrait. Beslöts at portraitet skulle upsättas på Obserwatorium, och at Cogel skulle få et tacksägelse bref för presenten från Secreteraren.

3:o Upläste H:r Swanberg flere till H:r CanzliRådet Melanderhjelm stälde bref från Herrar Fuss, Delambre, Laplace m. f[lere] angående den nyligen i Lappmarken förrättade gradmätningen, hwilka bref Academien med mycket nöje afhörde.

Paris

14. Skänker till Kongl. Vet. Acad. Bibliotek
a. Från Hr Delambre: Hans egen Astronomie Theorique et pratique 3 vol. i 4:o samt, å Kongl. Franska Vet. Academiens vägnar, 15 volumer af Dess Memoirer.
b. Från D:r Friedlander: Hans eget arbete De l'education physique de l'homme Paris 1815.Bil. N:o 14, b
c. I bref från H:r D'Osson, dat. Haag den 26 sistl. Sept. underrättades Kongl. Academien, att H. Maj:t Konungen af Nederländerna befallt sinBil. N:o 14, c minister för allmänna undervisningen, att låta tillställa Kongl. Academien de sist utkomne Häftena af Flora Batava samt att H:r D'Osson fått tillfälle att med Kongl. Spanska Legations Secreteraren Torrès dem tillsända.

5:o Anmältes ankomne presenter till kongl. Academiens Bibliothek, neml.
af H:r Delambre, Dess Histoire de l'Astronomie Ancienne, 2 vol., och Histoire de l'Astronomie du moyen age, 1 vol.
af H:r Wahlenberg, Tidsskriften Svea, 1:a häftet, och hans, i Upsala Vet. Societets Acter tryckta, afhandling om Petrificata Telluris Svecanae.
af H:r Carlander, å Läkare-Sällskapets vägnar, 5:te Bandet af Sällskapets Handlingar och Årsberättelsen om Dess arbeten, lemnad d. 6 Oct. 1818.

6:o Uplästes följande utländska bref:
Från H:r Delambre, med complimenter för hans utnämnande till Ledamot af Kongl. Vet. Academien.
Från H:rr Fuss och Cuvier: Svar på K. Academiens till vetenskaps Academierna i Petersburg och Paris afgångne Notifications-bref om professor Svartz död och H:r Berzelii utnämnande till Secreterare.

a. Uplästes et bref från Acad. Byzant. Stipendiat, Hellström, som nu var i Berlin i begrepp at afresa til Reichenbach's verkstad i München.
b. Från Acad. Led. Hr. Thunberg, som åtager sig at, under Hr. Agardh's frånvaro, i dennes ställe vara censor öfver Svensk botanik.
c. Från Acad. utl. Led. Dr. Joh Latham i Winchester med prospectus af hans History of Birds och önskan at Acad. derpå ville prenumerera. Remitterades til Herr Dahlmans utlåtande.
d. Från Secret. i Franska Vet. Ac. math. Class Hr. Delambre med tacksägelse för fortsättningen af Acad. Handl. och underrättelse at Fr. Ac. Handl. för 1818 och 1819 blifvit för Vet. Ac. räkning hos Sv. Missionen i Paris deponerade.
e. Från Hr. Drappier i Bruxelles med några afhandlingar af zoologiskt innehåll, hvilka remitterades til Herr Dahlman.

Correspondence

ledigheter bland utländske Ledamöter af Academien2:o Praeses tillkännagaf, att Kong[liga] Wetenskaps Academien under loppet af innevarande år haft den lyckan at icke förlora någon bland sine inhemske Ledamöter, men att deremot bland de utländske aflidit, uti förlidne Februarii månad, Professoren Antoine Gouan, i Junii Abbé Réné Haüy, i Augusti Chevalier Delambre och Wiljam Herschel, samt i November Grefve Claude Louis Bertholet; hvarjemte under årets lopp Academiens Corresponderande Ledamot Astronomiae Observatorn i Åbo Wallbeck likaledes med döden afgått.

Ledamots valsutsättande.

i första classen, efter Franske Astronomen De Lambre: Ledamoten af Franska Institutet S. D. Poisson; i andra Clasen [sic], efter Engelske Astronomen W. Herschel: Astronomiae Professorn i Königsberg, Bessel; i femte Classen, efter Grefve Bertholet, Chemiae Professorn i Berlin, Mitscherlich, och efter Abbé Haüy, Mineralogiae Professorn vid Jardin du Roi i Paris, Riddaren af Heders-Legions- och S:t Michaels Orden Alex. Brongnart [sic], samt i Sjunde Classen: efter Etats Rådet Wiborg, f. d. Anatomiae Professorn i München HofRådet Sömmering; efter Engelske Medicus Jenner, Doctor Gall och efter Medicinae Professorn i Montpellier Gouan, Stats Rådet, förste tjenstgörande Lif Medicus hos Hans Maj:t Konungen i Preussen, Riddaren af Röda Örns ordens andra Class, Hufeland; för hvilka invalde Ledamöter vanliga kallelse-bref skulle utfärdas och vederbörande tillsändas.

från Herr Dupin Nio brochurer
Influence des Sciences sur l'humanité des peuples. Notice Necrologique sur M:r Delambre.
Progrès de l'Industrie Francaise.
Rapport fait a l'Institut de France sur des Machines a Vapeur.
Progrès des Sciences et des arts de la marine Francaise depuis la paix.
Rapport sur un memoir de M:r Marier sur les ponts suspendus.
Du Commerce et de les travaux publiques en Angleterre et en france.
Introduction au Cours de Mathematique appliqué aux arts.
Considerations générales sur les applications de la Geometrie.
Remitterades till Herr Baron Ehrenheim.