1739-06-16
-
föreslogs som ledamot av Anders Johan von Höpken
(unnumbered)
och antogs som ledamot
(§ 7).
Also mentioned in 1 item:
unnumbered,
item: om Inspectoren Herr Faggot, som i Physique och Mathematique äger stort beröm?
7. Alla desse nu upnemde Herrar [Sandberg, Scheldon, G. Polhem, Sahlberg, Faggot] blefvo af Academien särskilt utnemde till Ledamöter och samfält dertill beviljadt.
Särdeles at följande vid nästa sammankomst skulle introduceras, nembl:n Hr Ribbe, Hr Brandt, Hr Sahlberg, Hr Faggot och Hr Polhem.
1739-06-20
-
höll ett inträdestal
(§ 1).
Also mentioned in 3 items:
§ 1,
§ 5,
§ 7.
1. Först trädde Hr Sandberg in, tillika med Hr Ribbe, Hr Sahlberg och Hr Faggot, hvilcka nu i Academien till Ledamöter skulle introduceras, och efter hållit tahl til Academien, af hvilcka Hr Ribbes och Hr Faggots, som voro skrefne, lades ad acta at förvaras, svarade Hr Höpken derpå. I samma svar betygade han Academiens fägnad öfver den tillökning hon nu bekom af vittre, lärde och skickelige män, som igenom enhälligt vahl blifvit kallade, och at Academien dervid å sido satt all afsickt på vänskap till deras personer, på det hon på et så mycket oväldugare sätt måtte kunna nyttia deras biträde till sit föresatte ändamål. Hvarföre hon ock giör sig förvissad, at ingen af dem lärer undandraga sig med oförtruten möda och flit trogit gå henne till handa, på det at denna nya inrättning må kunna blifva nyttig både för närvarande och tillkommande tider.
1. Först trädde Hr Sandberg in, tillika med Hr Ribbe, Hr Sahlberg och Hr Faggot, hvilcka nu i Academien till Ledamöter skulle introduceras, och efter hållit tahl til Academien, af hvilcka Hr Ribbes och Hr Faggots, som voro skrefne, lades ad acta at förvaras, svarade Hr Höpken derpå. I samma svar betygade han Academiens fägnad öfver den tillökning hon nu bekom af vittre, lärde och skickelige män, som igenom enhälligt vahl blifvit kallade, och at Academien dervid å sido satt all afsickt på vänskap till deras personer, på det hon på et så mycket oväldugare sätt måtte kunna nyttia deras biträde till sit föresatte ändamål. Hvarföre hon ock giör sig förvissad, at ingen af dem lärer undandraga sig med oförtruten möda och flit trogit gå henne till handa, på det at denna nya inrättning må kunna blifva nyttig både för närvarande och tillkommande tider.
5. Detta gaf tillfälle till vidare öfverläggande om det Svenska tungomålets rensning och rätta skickelse: då Hr Faggot mente, at det skulle lända Academien till heder, om den i detta ärendet jämväl låter skiönja sin otörtrutna flit för det allmenna. Och som det redan är en afgiord sak, at Academien skall på trycket låta utgå sina Acter i det svenska tungomålet, så vill deraf synas följa en oumbärlig nödvändighet at språket höfsas och i giörligaste måtto rycktas: eljest torde hända, at våra efterkommande få lika omak at förstå våra skrifter, de der nu utgifvas, som vi äga, när vi vilja läsa de forna tiders böcker och handlingar. Derföre var ock hans önskan, at Academien ville utse vissa Ledamöter, som härom kunde inkomma med deras betänckande till Academiens vidare godtfinnande och fastställande: hvilcket sedan som en välgrundad lag må kunna efterkommas i alla de Acter, som under Academiens namn framdeles af trycket blifva utgifne.
7. Derefter hemstälte Præses, at som han nu på någon tid kommer at resa härifrån, så förmodade han, at ej allenast de observationer, som Herrar Ledamöterne redan lofvat för detta första quartalet till Academien ingifva, måtte under den tiden mognas: utan ock at de nu inkomne medlemmar ville taga på sig något upbyggeligt ämne at utarbeta till den första nästkommande September? Hvartill alla i gemen gofvo deras bifall: och dermed framgofvo de nu i Academien till Ledamöter emottagne Herrar deras försäkrings skrifter, och Hr Faggot lofvade nu till en början villja i Academien upgifva en ny invention på vagnar och kärror, som ej allenast till lastdragande utan ock till prål och prydnad skola vara mera lämpelige, än de nu brukas.
1739-08-05
-
Mentioned in 2 items:
unnumbered,
unnumbered
Faggot mente för sin del, at de intet för ringare pris kunde läggas up än til 16 styfver. Och som alla de öfrige Herrar Ledamöter stannade i samma slut, så blef det ock aldeles faststält. Hvilcket ock så mycket giörligare syntes kunna skie, som ej allenast Herr Triwaldt åtagit sig at för detta första året kosta på kopparplåtarne vid trycket, utan Hr Sahlberg lofvade jämväl at skiuta papper til trycket för detta quartalet.
At några ledamöter skulle stiga up til honom klåckan 11 om måndagen der efter, at närmare taga hans invention i ögnasikte, på det de sedan vid nästa sammankomst skulle kunna utförligen berätta Academien härom. och beslöts. at Hr Höpken, Hr Triwaldt och Hr Faggot skulle förrätta ärendet.
1739-08-08
-
Mentioned in 4 items:
unnumbered,
§ 6,
§ 15,
§ 16.
Men Hr Faggot sade, at denna invention kunde så mycket mindre anses för ny, som den tilförene med växelhiul är nogsamt bekant: hvilcket senare påfund, ehuru det i vissa mål är bättre än det förra, så har det ändock sin ofulkomlighet med sig, hvilcken kommer enkannerl:n deraf, at man intet altid kan råka at köra ända fram, utan man svinckar gierna nu til höger och nu til vänster: jämte det at marcken aldrig är så jämn, at ju icke hiulen komma at stöta emot något, hvarigenom händer, at man antingen giör för fort eller för långsamt sin uträkning, och mister eller öfverstiger så mycket på vägen, som hiulet skuttar fram eller ock stöter tilbaka.
6. Hvilcket ej allenast alment beviljades, utan Hr Faggot fick ock häraf tilfälle at yrcka derpå, huru oumgängelige slika experimenter vore vid alla de måls öfvervägande, som lända til landtœconomiens upbringande i riket. Academien, sade han, kan aldrig vinna någon credit igenom sina Acter, mycket mindre kan det almenna af dem vänta någon uplysning til förkofring i en god och gagnelig näring, så framt Academien vil grunda sig på lösa förslager, och intet låter det vara sit enkannerl. ögnamärcke at utröna sådane sanningar, som igenom behörige experimenter eller försök äro granneliga upletade, dem hon sedan med så mycket större visshet kan allment till menighetens efterrättelse kunnige giöra. E. g. vid åkerbruket och des upodlande synes man böra taga vara på hvarjehanda omständigheter, som
1mo väderleken före, under och efter såningstiden.
2do. Ortens eller åkerens belägenhet vid siö, elf eller morass, på slättmarck eller i skogsbygd, på hög eller låglänt ställe, på lutande backe eller kulle, och emot hvilcket väderstreck åkeren enkannerl:n vetter sig etc.
3. Jordmonens art, antingen den är svartmylla, klappur, sand, lera, eller ock huru stor blanning han kan äga af desse eller flere slags jordmoner; när åkeren blifvit giödd och med hvad giödsell, och så vidare.
4. Säden til des art och ansning, om den varit ritorr eller ej om den blifvit stöpt förr än den såddes och på hvad sätt det skiedt, om den blifvit förd från et kallare climat eller tvert om, antingen den tilförene växt uti magrare eller fetare jord, och så ytterligare.
5. Sielfva åkerens plöjande, huru ofta och vid hvilcken tid på året det skiedt, jemte sånings sättet, om säden blifvit glest eller tätt, grunt eller diupt i jorden sådd etc.
6. Climatets synnerl. skickelse och omskiften vid alla årsens tider. Med hvad mera, som oumgängel:n tarfvas til uplysning, förr än Academien kan yttra sig något vist uti de mål, som syfta på landthushålningens bätring och förkofring. Detta hemställandet funno samtel:e Academiens Ledamöter vara mycket skiäligt och billigt.
15. Hr Höpken löste alla desse 8 ducat til sig emot 1/2 dr kmts lage och gaf dem til Hr Salvius at förvaras, så at hela denne summan stiger sig til 148 dr. Hr Faggot lofvade gifva sin ducat en annan gång.
16. Hr Höpken berättade sedan, huruledes han tillika med Hr Triwaldt och Herr Faggot varit hos Hr Brelin och sedt på hans nya invention. Och som detta var något särdeles, så hemstälte han, om icke Hr Brelin kunde nästa gång intagas til Ledamot, hvilcket öfveralt biföls.
1739-08-11
-
Mentioned in 1 item:
§ 4,
4. Protocollet af d. 8 hujus justerades. Hvarefter Herr Faggot gaf sina 18 dr til trycket.
1739-08-15
-
Mentioned in 1 item:
§ 12,
12. Hr Faggot lät Acad. förstå, at han på 8 dagar täncker vistas på landet.
1739-08-25
-
Mentioned in 2 items:
§ 5,
§ 14.
5. Vid detta tilfället utlät sig ock Hr Faggot, det han funnit hvarjehanda omständigheter, som både borde och kunde bättras vid saltpettersiudandet, och lofvade derom framdeles inkomma til Academien med hvad som dervid torde vara at påminna och bättra.
14. Men Hr Sahlberg nekade nu som tilförene, at han ännu kunde uptäcka det: och i det stället lofvade han at nästa gång framgifva sin beskrifning så om gärdsgårdars planterande af pijlträn, som om taktegels och järnplåtars öfverstrykande på et nytt och ganska gagneligit sätt. Hvarvid Hr Faggot påminte, at Hr Sahlbergs påfund om taktegels öfverstrykande var en ting, som förut bör försökas: men Hr Sahlberg svarade, at han nogsamt derpå giordt försök, så at han aldeles intet tvekade at sätta sit namn dervid. Och på det Academien måtte aldeles vara til frids stäld, så lofvade Hr Sahlberg ännu upgifva til detta första quartalet et af honom uptänckt påfund at fördrifva vägglös utur hus och sängar. Hvilcket Academien med särdeles välbehag uptog. Och dermed slöts denna sammankomst.
1739-08-29
-
föreslog okänd Görgensson som ny ledamot
(§ 15).
Also mentioned in 3 items:
§ 5,
§ 11,
§ 17.
15. Hr Triwaldt föreslog sedan Hr Lenman: likaledes utnemde ock Hr Faggot Hr Görgensson til Ledamöter i Academien; men härom blef nu intet något vist slutit.
5. Härvid mente Hr Faggot, det Auctoren bäst kunde vara förvissad om samma recompense, i fall han behagade upgie sin invention uti Academiens Acter; men Hr Höpken hemstälte, om icke innehållet af detta hans bref kunde föras in nästa gång uti Acten? Hvartil Hr Præsidenten svarade, at sådant så mycket mindre kunde el:r borde skie, som Academien ännu ej är förvissad om inventionens riktighet; hvarföre han ock nu hemstälte Ledamöternes godtfinnande huru och på hvad sätt Academien ville svara honom? Då Hr Triwaldt trodde för sin del, at Academien, efter giord tacksäjelse för det, at han behagat communicera detta med henne, kunde försäkra honom aldra snarast om det utsatte proemium, i fal han ville uptäcka sin invention för Academien, och den pröfvas af henne vara så riktig som vederbör. Detta biföls och slöts, at Hr Secreteraren derom skulle upsätta svar til at justeras i nästa sammankomst.
11. Derpå uplästes Hr Faggots tanckar om de experimenter och reglor, som oumgängel:n böra tagas vara på, enär något rön hädanefter skier vid åkerbruket och dess upodlande. Detta fant Academien vara så väl skrifvit, at det endräktel:n blef faststält at vid nästa quartalets Acter inryckas såsom et företal: och til näst derpå följande quartal skulle Hr Polhems yttrade tanckar om Mechaniquen på samma sätt få rum främst i Acten. Dess förinnan tog Hr Faggot sit tilbaka, at nogare öfverse det.
17. Hr Nordenberg upläste sedan et af honom til Academien ingifvit nytt påfund til kakelugnars bättrande.
Hr Præsidenten frågade 1o om detta blifvit experimenterat? Ja, svarade Hr Nordenberg, i många år. 2do om röken drager sig gierna ut? svarades: ja. 3o om någon skrifvit derom förut? Då Hr Faggot mente, at han sedt något dylikt hos en Auctor vid namn Leichman, men kunde intet vist påminna sig, om det var det samma. Hr Triwaldt sade sig hafva sedt det uti Weissenhause, fast på et annat sätt. Hvarföre det slöts, at Academien bör förut veta, om någon annan skrifvit härom, innan detta kan gifvas ut.
1739-09-05
-
Mentioned in 2 items:
§ 12,
§ 14.
12. Hr Faggot mente, at flygsandens hämmande med grafvar vore et otroligt arbete, och at det på sina ställen föga skulle göra til saken: äfvenledes ville han ej eller tro, at sielfva skogen skulle kunna dämpa den, och berättade det han sielf en gång i skogen mellan Småland och Bleking varit ganska illa utsat för et slikt urväder.
14. Hr Triwaldt ingaf sedan skriftel. hvad han funnit nödigt at påminna vid det af Hr Christ. Polhem til Academien insände nya påfund at undersöka eldens grader, hvaruti han ville visa, at detta snarare tiente til [at] utforska vädrets elasticitet än eldens grader. Men när Hr Gabriel Polhem yttrade sig, at med detta nya påfundet syftas enkannerl:n på den åtskilnad i värman, som af särskilte kol åstadkommes, så svarade Hr Triwaldt, at han ej annorlunda kunnat förstå, än at påsyftet härmd endast varit at utleta eldens grader til den högsta hetan: hvilcket han, andra skäl at förbigå, mente jämväl i anseende dertil ej kunna skie igenom et slikt rön, at innan elden hunnit til sin högsta grad i heta, skulle kulan deruti aldeles smälta bort; af hvilcken mening ock Hr Faggot var. Men, sade Hr Triwaldt än ytterligare, om detta endast syftar på den åtskilnad i värma, som kommer af särskilte slags kol, så är detta et oförlikneligit påfund, som visserl:n har sin stora nytta med sig. Efter något vidare öfverläggande resolverades, at Hr Salvius skulle skrifva til Hr Polhem derom, med begäran [at] han ville utförligare gifva Academien härutinnan sin mening til känna.
1739-09-15
-
Mentioned in 3 items:
unnumbered,
unnumbered,
unnumbered
Hr Brelin stämde med Hr Faggot öfverens, och lade det allenast til, at här äro sådane Ledamöter, som enskyldt äga jus censurandi. Hr Mellercreutz begaf sig aldeles til Hr Bielckes mening.
Hr Faggot mente, at Academiens ämne aldeles är skildt från det ändamål, hvartil censurerandet blifvit inrättat. Och som ingen kan få orsak at klaga på Academiens acter, så kan hon ock intet befara någon den minsta olägenhet.
Ytterligare gaf Hr Bielcke sin mening til känna härom, då han sade, at Ledamöterne, som merendels äro vistande här i Stockholm, ingalunda hafva tilfälle at härutinnan göra sådane försök som vederbör; ty härvid inlöpa alt för många omständigheter i anseende til tiden, orten, climatet, trädets el:r fröets art med mera, som kräfver en ständig och mycket granlaga varsamhet och flitig upmärcksamhet. Här förekomma ock mång gagneliga påfund, som hos fremmande brukas, men äro här så länge omöjelige i folckets tycke, som de intet blifvit af någon påbegynte och pröfvade. E: g: at Engelländarne med en synnerlig förmon pläga göda sina åkrar med ärters utsående, hvarpå de släppa svinen, hvilcka, under det de göda sig sielfva af ärtren, så göda de åkren med deras gödsel. Detta påminte han endast i den afsikt, at Academien ville vara omtänckt på sådane utvägar, hvarigenom hon kunde vinna slika observationer, som grunda sig på bepröfvade experimenter. Hvartil Hr Ribbe svarade, at Hr Faggot redan derom til Academien ingifvit sina tanckar, som nästa quartal komma at tryckas.
1739-09-19
-
Mentioned in 3 items:
unnumbered,
§ 2,
§ 8.
Hr Faggot lofvade participera med Hr Bielcke derutinnan.
2. Latinske caractererne äro redigare och tydeligare och i följe deraf läsas lättare och fortare och kosta mindre på ögonen. Hvilcket Hr Triwaldt intet kunde neka til; men ville likafult påstå, at Academiens Acter med latinske caracterer intet skulle förstås af bönder: men Hr Faggot yrckade deruppå, at de deremot ända in til bönder väl kunna förstås, de der öfver alt på sina korss öfver grafvar och märcken på hvarjehanda redskap intet annat bruka än latinske caracterer. Hr Bielcke bad, at han skulle få lof yttra än flere skäl, och sade således,
8. Men härvid förbehölt Hr Bielcke och Hr Mellercreutz at, i fal de äga lika god afsättning på bägge slagen, skulle de latinske caractererne framdeles vid Academiens tryk bli vedertagne; hvilcket öfver alt beviljades och af alla samtycktes. Men Hr Faggot ville aldeles intet samtycka til denna söndring.
1739-09-26
-
Mentioned in 3 items:
unnumbered,
unnumbered,
§ 97.
Observationer inkomne under första quartalet: Bielke om Almträds planterande.
Linnæus om Vexters cultur.
Trievald 1. om Drifmachin genom ånga för plantor.
2. om Humble skiötsel.
3. om träns cultur.
Ehrensuerd om Krut.
Nordenberg om Kackelugnar.
Polheim. Christ. om Elementernes värkan. Celsius, And. om Träds förlängande i Kiöld. Tilas om Prognosi mineralium.
Ribbe om Amausi genom vomitiv curerad.
Sahlberg om Gierdsgårdar af pihl.
[Sahlberg om] om järnplåtars och taktegels öfverstrykande.
Faggot om Experimenter vid Åckerbruket.
Bredlin om clavers förbättring.
Moræus om Aconiti gifft en casus.
Wallerius om Rep.
Rosensten om Flygsand och annat i oeconomicis.
Till Membra af Wettenskaps Academien antagne:
Hr Salvius, Lars, till Protocollist, Extraordinarius i Justitiæ revision.
Baron Reuterholm, Nils. Landshöfding i Örebro.
Grefv. Cronstedt, Carl Joh. Hoffintendent.
Hr Ehrensuerd, August. Capten mechanicus.
Hr Nordenberg, And. Joh. Capten vid Fortificationen af gardiet.
Hr Polheim, Christ. Commercie Råd.
Mag. Celsius, And. Professor Astronomie i Upsala.
Hr Tilas, Dan. vice notarius i Bergs Collegio.
Hr Sandberg, Olof. Regerings Råd.
Doct. Ribbe, Evald. Lif Medicus.
Hr Sahlberg, Julius. Ammiralitets Apothekare.
Hr Faggot, Jacob. Inspector vid Lantmäterij contoiret.
Hr Stobé ... General major vid fortificationen.
Hr Scheldon ... Skepsbygmästare vid flottan.
Doct. Roberg, Lars. Professor Medicinæ i Upsala.
Hr Klingenstierna ... Professor Matheseos i Upsala.
Hr Nordenberg ... Leutenant vid Fortificationen.
Hr Pihlgren ... Major.
Mag. Brelin, Nicolaus. Theologus.
Doct. Celsius, Olaus. Theologiæ Professor primarius i Upsala.
Mag. Wallerius, Nicol. Adjunctus philosophiæ i Upsala.
Doct. Moræus, Johannes. Physicus vid Fahlun.
Hr Elfvius, Petrus. Auscult. i Bergscollegio.
Doct. Brant, Georg. Ricksverdie.
Hr Polheim, Gabr.
Hr Rosensten, And. Major.
Hr Tourelong, Joh. Supercargue.
Hr Plomgren, Thomas. Handelsman i Stockholm.
Hr Mællercreutz, Jonas. Conducteur.
Hr Rosén, Nicol. Adjunctus Medicinæ i Upsala.
97 Utgifvet till Wacktmästaren ....... 36 dlr kpmt.
Inkommit d. 6 Jun. Ahlström 300
Inkommit d. 6 Jun. Höpken 150
Inkommit d. 6 Jun. Bielke 150
Inkommit d. 20 Jun. Ribbe 108
Inkommit d. 5 Aug. Roberg 300 men ej incasserat.
Inkommit d. 5 Aug. Sahlberg 120 till papper.
Inkommit d. 8 aug. Linnæus 18
Inkommit d. 8 aug. Ribbe 18
Inkommit d. 8 aug. Höpken 18
Inkommit d. 8 aug. Ahlström 18
Inkommit d. 8 aug. Trievaldt 18
Inkommit d. 8 aug. Nordenberg 18
Inkommit d. 8 aug. Nordenberg frater 18
Inkommit d. 8 aug. Sahlberg 18
Inkommit d. 8 aug. Faggot 18
Inkommit d. 8 aug. Pihlgren 18
1739-10-03
-
Mentioned in 1 item:
§ 7,
7. Herr Præsidenten lät Academien sedan förstå, at han i följe af sin nu mottagne sysla icke kunde underlåta at påminna Herrar Ledamöterne om de observationers skyndesamma ingifvande, som de voro sinnade at lemna til Academien för det nu instundande quartalet: och hemstälte om icke Hr Mellercreutz och Hr Faggot ville påtaga sig at utleta pendelens längd här i Stockholm;
item Hr Brelin om jukters tilvärkande;
Hr Polhem at inkomma med något nyt påfund, som han antingen sielf upfunnit el:r ok af hans Hr Fader blifvit påtänckt; Hr Sahlberg om träbalsam;
Hr Nordenberg om en ganska gagnelig invention, som han ännu intet velat låta framkomma, men at han ej skulle vara missunsam emot publicum i sådane mål.
Likaledes påminte Hr Præsidenten Hr Ahlström, Hr Linnæus och de flere, som voro närvarande, at vilja hvar för sig i tid täncka på något nyt påfund: hvilcka alla samtyckte dertil, och lofvade med det första infinna sig dermed.
1739-10-06
-
Mentioned in 2 items:
unnumbered,
§ 11.
Hr Faggot mente för sin del, at om vårt rike dymedelst ingen annan vinning skulle tilskyndas, så vore den viktig nog att biuda oss til at uptäcka ett sådant påfund, som rönes deruti, at skälen kommo Hr Nordenberg at skrida ifrån sin härom fattade mening, hälst igenom det, som Hr Linnæus framfördt, nembl:n at Ledum endast finnes i desse Nordiske länder.
11. Hr Faggot frågade, at som utletandet af pendelens längd här i Stockholm blifvit honom jämte Hr Mellercreutz af Academien befalt, om icke då dertil skulle göras en kula lika som på en lamina ferrea?
1739-10-31
-
Mentioned in 2 items:
§ 3,
§ 5.
3. Dernäst lät Hr Höpken Academien förstå, huruledes han längesedan varit omtänckt at sammansätta et project til de reglor, hvarefter Academien framdeles ville rätta sig vid de inkommande nya röns tilbörliga öfverseende; men at han funnit dervid inlöpa så många omständigheter, at han intet kunde se, huru några vissa reglor härutinnan stode at uprätta. Ty hemstälte han, om icke det vore bäst, at Hr Præsidenten ville, så snart något nytt påfund blefve upläst, straxt gifva det til en el:r flere af Ledamöterne, som pröfvades vara mäst hemma uti samma ärende, til at noga nagelfara samma påfund, och sedan inkomma til Academien med hvad dervid vore at påminna. Detta fants vara godt, och derföre tog okså Hr Faggot nu til sig Hr Eurenii, och lofvade nästa gång inkomma med sina påminnelser dervid, på det de sedan måtte kunna af Secreteraren öfversändas til Hr Anders Celsius i Upsala, som deröfver än ytterligare må förklara sin mening.
5. Hr Præsidenten sade ytterligare, at ehuruväl han lofvat betala för kopparplåtarne i detta första året, så skulle likvist deras aftryckning af Academien bestås; och fastän det sades, at kopparstickaren nu fåt en ny press, och at han således torde gärna önska at få äga denna vinningen; så bad likvist Hr Præsidenten, at Hr Faggot skulle til nästa gång låta Academien veta, om icke det kunde låta sig göra vid Landtmäteri Contoiret, och med hvad förmån för Academien sådant bäst kunde ske. Hvilcket Hr Faggot lofvade härnäst gifva svar om.
1739-11-03
-
Mentioned in 2 items:
§ 5,
§ 8.
5. Häraf tog Hr Præsidenten sig tilfälle at proponera Hr Eurenius til en Ledamot i Academien. Och som han efter Hr Faggots intygan, hvilcken uppå Hr Præsidentens befalning igenomsedt samma Hr Eurenii påfund, derutinnan vist et lyckeligt genie, så at om de grunder, dem han sätter förut, vore riktige, skulle detta hans påfund väl kunna gå för sig; altså resolverades, at detta förslaget om Hr Eurenius skulle läggas på bordet at voteras öfver efter 14 dagar.
8. Nu frågade Hr Præsidenten af Hr Faggot. huru mvcket vaktmästaren vid Landtmäteri Contoiret ville hafva för kopparstyckernes aftryckande? Hvartil han svarade, at han åstundar 3 dr och 16 sk. kmt för hvart hundra. Men kopparstickaren, hvilcken nu blef inkallad, lofvade at trycka dem til 3 dr för hvart 100, stora och små, detta quartalet, hvarföre Hr Præsidenten lemnade denna trykningen til honom. Til hvilcken ända Hr Höpken okså gaf honom en zedel uppå Hr Handelsman Schröder, at han af honom skulle undfå 42 böcker papper dertil, hvilcket papper af Hr Höpken betalas med de p:r, som han af Academien fåt under händer.
1739-11-07
-
Mentioned in 3 items:
unnumbered,
§ 9,
§ 11.
Härtil svarade Hr Faggot ja, och läste det sielf up. Detta rön handlade enkannerl:n derom, huruledes trävärcke icke itändes af eld, när det tilförene sugit uti sig något Sal fixum, el:r sådant salt som af sit naturliga skik är obränligit. Detta påfund påskrefs och gillades.
9. Hr Præsidenten tilsporde sedan Hr Faggot, om han icke nu hade sin observation färdig, den han i följe af Hr Commercie Rådet Polhems sidsta gången upläste tancker om husbygnad lofvade uppsätta och til Academien ingifva?
11. Hr Præsidenten framtedde sedan en sin observation om stenkol och gaf honom til Hr Faggot at igenomses, med begäran [at] han ville jämväl nagelfara honom til Svenska tungomålet, i fal deruti torde finnas några Anglicismer. Hr Ahlström fick samma påfund til sig at genomläsa til aftonen, då Hr Faggot skal få honom til sig.
1739-11-10
-
Mentioned in 2 items:
unnumbered,
§ 3.
Men Hr Triwald och Hr Faggot svarade dertil, at lifvet väl åstadkommer blodens rörelse; men vi veta ännu intet hvaruti det enkannerl:n består.
3. Härvid kom Hr Faggot at tala något om uhrets riktighet, som Hr Eurenius supponerar uti sin invention. Derföre komma, sade han, enkannerligen 3 ting at taga vara på, såsom: 1. skeppets rörelse, 2. luftens ändring til köld och värma, och 3. jordens hvälfning el:r luftens tryckning, hvilcka ledsamheter efter hans mening kunna hielpas sålunda, at man justerar uhret på landet uti en slik rörelse, som i det närmaste kan svara mot skeppets gång på hafvet: at man håller et dertil giordt rum i skeppet uti en så stadig och jämn värma, som vederbör; när det sker, så mente han, at luftens tryckning intet skulle hafva stort at säja, hälst när man räknar sin meridian efter den ort, hvarifrån man sidst utseglade.
1739-12-01
-
Mentioned in 2 items:
§ 8,
§ 10.
8. Och som det förut blifvit samtykt dertil, at de Ledamöter, som gifvit sin ducat til trycket, skulle få taga emot exemplar derföre, så framt de sielfva ville; så fingo nu följande Herrar Ledamöter 8 exemplar emot sin ducat, som de hvar för sig gifvit til omkostnaden vid trycket, på sätt som följer:
Exempl.
Herr Linnæus för en ducat 8.
Herr Ahlström » » 8.
Herr Cronstedt » » 8.
Herr Nordenberg för sig sielf och sin bror 2:ne ducat, hvaremot han sade sig förut fådt 3 exempl. 1. gratis för sin ingifne observation och 2:ne utom des; ty fik han nu allenast 14.
Herr Faggot för en ducat 8.
Herr Plomgren [Nb Pilgren] för en ducat 8.
_________
Sum. 54.
10. Och som Hr Christ. Polhems observation om husbygnader nu var kommen tilbaka från landet, tillika med hans svar på de af Academien dervid giorde påminnelser: desse senare uplästes nu och jämfördes, hvarpå Hr Præsidenten remitterade dem til Hr Faggots och Hr Salvii ytterligare jämkande och ompröfvande, huru vida de kunde föras in vid tryckningen.
1739-12-05
-
Mentioned in 3 items:
unnumbered,
§ 6,
§ 8.
at desse af Hr Faggot yttrade tanckar skulle tryckas i detta quartalets Handlingar, näst efter det som Hr Triwaldt om samma ärende ingifvit.
6. Vice Præsidenten Hr Alström frågade, om Hr Faggot och Hr Salvius hade igenomsedt de påminnelser, som äro giorde vid Hr Christ. Polhems observation om husbygnader? Hvartil svarades ja, och at den samma redan är under trycket.
8. Sedan läste Hr Faggot up en sin observation om brömskulors förekommande på renarna i Lapmarcken, och hemstälte til Academiens ompröfvande, om icke den samma nu kunde införas i detta quartals Handlingar efter de vackra påminnelser, som vår nu varande Præsident i samma ärende giordt.
1739-12-12
-
Mentioned in 7 items:
unnumbered,
unnumbered,
§ 8,
§ 9,
§ 10,
§ 11,
§ 12.
Hr Faggot bekände rent ut, at han intet varit sinnad at framgifva desse sina tanckar i den mening, at de skulle i denna Acten införas: hvarföre han okså hemstälte Academiens ompröfvande, huruvida hon fant dem så fatte eller ej. Men sedan Academien en gång behagat fastställa, at de skulle tryckas, så vore det nu mera intet hans enskylta utan Academiens göromål at döma härom. Han viste intet, om han skulle kalla detta Academiens fastställande en hastighet. Dok ville han gerna sielf rådföra sig härom med en viss man up i Norrland; då det sedan med så mycket större tryghet kunde gifvas ut på trycket.
Herr Strömer svarade, at han intet hade annat dervidat säja, än at intet något måtte gies ut för pröfvat rön, som endast är förslagsvis upsat. Men hvad han enkannerl:n hade dervid at påminna förbehölt han sig at särskildt få tala med Hr Faggot om.
8. Herr Faggot mente, at en Præsident icke allenast bör väl förstå alla de ärender, som komma under skärskådande, utan ock vid parentationer och andra slika förrättningar veta så skicka sig, som honom bäst höfves och tilkommer. Ty hemstälte han, om icke det kunde pröfvas för godt, at ingen borde bli Præsident, som icke igenom publique föreläsningar här i Academien uti någon vetenskap kunde göra sig värdig dertil.
9. Hr Præsidenten berättade, huruledes han hördt, at Hr Strömer haft något at påminna vid den observation, som Herr Faggot ingifvit om et bot emot renarnas brömskulori Lapmarcken. Och som hans sysla honom pålägger at, så mycket görligen ske kan, så laga, at inga rön, som icke hafva sin riktighet, komma in i Academiens Handlingar, och Academien uti des frånvaro vid sidsta sammankomsten behagat fastställa, at detta Hr Faggots påfund skulle föras in i detta quartals Handlingar, så at dermed redan så långt var kommit, at samma observation redan var under prässen; ty har han intet annorlunda kunnat göra än taga den derifrån, til des ytterligare derom varder öfverlagt. Bad ok nu, at Herr Strömer ville yttra sig hvad han dervid hade at påminna.
10. Hr Præsidenten påminte, at man intet här får föreslå något, som faller dem i minsta mål kostsamt. Då Hr Sahlberg svarade, at tiäran skulle vara hos dem dyr nog. Hr Præsidenten mente, at flugan likafult skulle kunna sticka sig under täcket och skada renen, då Herr Faggot svarade, at detta täcket kan endast derföre läggas öfver renen, at flugan intet må kunna släppa nid sit ägg på honom.
11. Hr Præsid. sade, at han mente skälspäck vara rätt godt at stryka på renarna; hvarjemte han berättade, at han hördt af några Herredagsmän under Riksdagen, at väl fodrad boskap om vinteren aldrig skal få brömskulor om sommaren, såsom ok at renkalfvarna om första året intet få några brömskulor. Men Hr Faggot mente, at smörjan faller af tillika med håren. Än utlät sig Hr Præsidenten, at renen intet transspirerar, och ville bevisa det af des täta skin, som han pröfvat et stycke ludit renskin på Antlia pneumatica; men Hr Linnæus nekade dertil, äfven som okså Hr Faggot. Men om det så vore at han transspirerar, så blir dok hela öfriga kroppen fri, fast ryggen öfvertäckes.
12. Præsidenten sade ytterligare, at som renarna lefva i 14 år, så skulle det bli dem alt för svårt at skaffa sig så många täcken, som tarfvas til deras stora myckenhet. Hr Faggot mente, at det väl intet kunde ske i en hast, men at sådant likvist kunde låta sig göra efter hand.
1739-12-19
-
Mentioned in 1 item:
§ 8,
8. Hr Faggot frågade hvad Academien tyckte derom, at som nu 2:ne slags frågor komma at gifvas ut, så kunde sålunda de skiljas åt, den som gifves up för Medaillen kallas Framsättning; men de, som eljest sättas under den tryckte acten, kallas Spörsmål. Hvilcket pröfvades för godt. Han läste nu okså up några spörsmål, som han för sin del sat up.
1739-12-22
-
Mentioned in 1 item:
§ 6,
6. Sedan lästes up et af Hr And. Celsius til Academien insändt rön eller jämförande mellan Svenskt och fremmande mått: hvilcket remitterades til Hr Faggot, at gifva Academien vid handen om dervid skulle vara något at påminna.
1739-12-24
-
Mentioned in 1 item:
§ 7,
7. Nu lästes up Hr Faggots påminnelser vid Hr Celsii observation om främmande och inhämska mått. Herr Tilas tog det til sig och lofvade sända det öfver til Hr Celsius.
