Protokoll

1. Först trädde Hr Sandberg in, tillika med Hr Ribbe, Hr Sahlberg och Hr Faggot, hvilcka nu i Academien till Ledamöter skulle introduceras, och efter hållit tahl til Academien, af hvilcka Hr Ribbes och Hr Faggots, som voro skrefne, lades ad acta at förvaras, svarade Hr Höpken derpå. I samma svar betygade han Academiens fägnad öfver den tillökning hon nu bekom af vittre, lärde och skickelige män, som igenom enhälligt vahl blifvit kallade, och at Academien dervid å sido satt all afsickt på vänskap till deras personer, på det hon på et så mycket oväldugare sätt måtte kunna nyttia deras biträde till sit föresatte ändamål. Hvarföre hon ock giör sig förvissad, at ingen af dem lärer undandraga sig med oförtruten möda och flit trogit gå henne till handa, på det at denna nya inrättning må kunna blifva nyttig både för närvarande och tillkommande tider.

1. Först trädde Hr Sandberg in, tillika med Hr Ribbe, Hr Sahlberg och Hr Faggot, hvilcka nu i Academien till Ledamöter skulle introduceras, och efter hållit tahl til Academien, af hvilcka Hr Ribbes och Hr Faggots, som voro skrefne, lades ad acta at förvaras, svarade Hr Höpken derpå. I samma svar betygade han Academiens fägnad öfver den tillökning hon nu bekom af vittre, lärde och skickelige män, som igenom enhälligt vahl blifvit kallade, och at Academien dervid å sido satt all afsickt på vänskap till deras personer, på det hon på et så mycket oväldugare sätt måtte kunna nyttia deras biträde till sit föresatte ändamål. Hvarföre hon ock giör sig förvissad, at ingen af dem lärer undandraga sig med oförtruten möda och flit trogit gå henne till handa, på det at denna nya inrättning må kunna blifva nyttig både för närvarande och tillkommande tider.

5. Detta gaf tillfälle till vidare öfverläggande om det Svenska tungomålets rensning och rätta skickelse: då Hr Faggot mente, at det skulle lända Academien till heder, om den i detta ärendet jämväl låter skiönja sin otörtrutna flit för det allmenna. Och som det redan är en afgiord sak, at Academien skall på trycket låta utgå sina Acter i det svenska tungomålet, så vill deraf synas följa en oumbärlig nödvändighet at språket höfsas och i giörligaste måtto rycktas: eljest torde hända, at våra efterkommande få lika omak at förstå våra skrifter, de der nu utgifvas, som vi äga, när vi vilja läsa de forna tiders böcker och handlingar. Derföre var ock hans önskan, at Academien ville utse vissa Ledamöter, som härom kunde inkomma med deras betänckande till Academiens vidare godtfinnande och fastställande: hvilcket sedan som en välgrundad lag må kunna efterkommas i alla de Acter, som under Academiens namn framdeles af trycket blifva utgifne.

7. Derefter hemstälte Præses, at som han nu på någon tid kommer at resa härifrån, så förmodade han, at ej allenast de observationer, som Herrar Ledamöterne redan lofvat för detta första quartalet till Academien ingifva, måtte under den tiden mognas: utan ock at de nu inkomne medlemmar ville taga på sig något upbyggeligt ämne at utarbeta till den första nästkommande September? Hvartill alla i gemen gofvo deras bifall: och dermed framgofvo de nu i Academien till Ledamöter emottagne Herrar deras försäkrings skrifter, och Hr Faggot lofvade nu till en början villja i Academien upgifva en ny invention på vagnar och kärror, som ej allenast till lastdragande utan ock till prål och prydnad skola vara mera lämpelige, än de nu brukas.

Faggot mente för sin del, at de intet för ringare pris kunde läggas up än til 16 styfver. Och som alla de öfrige Herrar Ledamöter stannade i samma slut, så blef det ock aldeles faststält. Hvilcket ock så mycket giörligare syntes kunna skie, som ej allenast Herr Triwaldt åtagit sig at för detta första året kosta på kopparplåtarne vid trycket, utan Hr Sahlberg lofvade jämväl at skiuta papper til trycket för detta quartalet.

At några ledamöter skulle stiga up til honom klåckan 11 om måndagen der efter, at närmare taga hans invention i ögnasikte, på det de sedan vid nästa sammankomst skulle kunna utförligen berätta Academien härom. och beslöts. at Hr Höpken, Hr Triwaldt och Hr Faggot skulle förrätta ärendet.

Men Hr Faggot sade, at denna invention kunde så mycket mindre anses för ny, som den tilförene med växelhiul är nogsamt bekant: hvilcket senare påfund, ehuru det i vissa mål är bättre än det förra, så har det ändock sin ofulkomlighet med sig, hvilcken kommer enkannerl:n deraf, at man intet altid kan råka at köra ända fram, utan man svinckar gierna nu til höger och nu til vänster: jämte det at marcken aldrig är så jämn, at ju icke hiulen komma at stöta emot något, hvarigenom händer, at man antingen giör för fort eller för långsamt sin uträkning, och mister eller öfverstiger så mycket på vägen, som hiulet skuttar fram eller ock stöter tilbaka.

6. Hvilcket ej allenast alment beviljades, utan Hr Faggot fick ock häraf tilfälle at yrcka derpå, huru oumgängelige slika experimenter vore vid alla de måls öfvervägande, som lända til landtœconomiens upbringande i riket. Academien, sade han, kan aldrig vinna någon credit igenom sina Acter, mycket mindre kan det almenna af dem vänta någon uplysning til förkofring i en god och gagnelig näring, så framt Academien vil grunda sig på lösa förslager, och intet låter det vara sit enkannerl. ögnamärcke at utröna sådane sanningar, som igenom behörige experimenter eller försök äro granneliga upletade, dem hon sedan med så mycket större visshet kan allment till menighetens efterrättelse kunnige giöra. E. g. vid åkerbruket och des upodlande synes man böra taga vara på hvarjehanda omständigheter, som
1mo väderleken före, under och efter såningstiden.
2do. Ortens eller åkerens belägenhet vid siö, elf eller morass, på slättmarck eller i skogsbygd, på hög eller låglänt ställe, på lutande backe eller kulle, och emot hvilcket väderstreck åkeren enkannerl:n vetter sig etc.
3. Jordmonens art, antingen den är svartmylla, klappur, sand, lera, eller ock huru stor blanning han kan äga af desse eller flere slags jordmoner; när åkeren blifvit giödd och med hvad giödsell, och så vidare.
4. Säden til des art och ansning, om den varit ritorr eller ej om den blifvit stöpt förr än den såddes och på hvad sätt det skiedt, om den blifvit förd från et kallare climat eller tvert om, antingen den tilförene växt uti magrare eller fetare jord, och så ytterligare.
5. Sielfva åkerens plöjande, huru ofta och vid hvilcken tid på året det skiedt, jemte sånings sättet, om säden blifvit glest eller tätt, grunt eller diupt i jorden sådd etc.
6. Climatets synnerl. skickelse och omskiften vid alla årsens tider. Med hvad mera, som oumgängel:n tarfvas til uplysning, förr än Academien kan yttra sig något vist uti de mål, som syfta på landthushålningens bätring och förkofring. Detta hemställandet funno samtel:e Academiens Ledamöter vara mycket skiäligt och billigt.

15. Hr Höpken löste alla desse 8 ducat til sig emot 1/2 dr kmts lage och gaf dem til Hr Salvius at förvaras, så at hela denne summan stiger sig til 148 dr. Hr Faggot lofvade gifva sin ducat en annan gång.

16. Hr Höpken berättade sedan, huruledes han tillika med Hr Triwaldt och Herr Faggot varit hos Hr Brelin och sedt på hans nya invention. Och som detta var något särdeles, så hemstälte han, om icke Hr Brelin kunde nästa gång intagas til Ledamot, hvilcket öfveralt biföls.

4. Protocollet af d. 8 hujus justerades. Hvarefter Herr Faggot gaf sina 18 dr til trycket.

12. Hr Faggot lät Acad. förstå, at han på 8 dagar täncker vistas på landet.

5. Vid detta tilfället utlät sig ock Hr Faggot, det han funnit hvarjehanda omständigheter, som både borde och kunde bättras vid saltpettersiudandet, och lofvade derom framdeles inkomma til Academien med hvad som dervid torde vara at påminna och bättra.

14. Men Hr Sahlberg nekade nu som tilförene, at han ännu kunde uptäcka det: och i det stället lofvade han at nästa gång framgifva sin beskrifning så om gärdsgårdars planterande af pijlträn, som om taktegels och järnplåtars öfverstrykande på et nytt och ganska gagneligit sätt. Hvarvid Hr Faggot påminte, at Hr Sahlbergs påfund om taktegels öfverstrykande var en ting, som förut bör försökas: men Hr Sahlberg svarade, at han nogsamt derpå giordt försök, så at han aldeles intet tvekade at sätta sit namn dervid. Och på det Academien måtte aldeles vara til frids stäld, så lofvade Hr Sahlberg ännu upgifva til detta första quartalet et af honom uptänckt påfund at fördrifva vägglös utur hus och sängar. Hvilcket Academien med särdeles välbehag uptog. Och dermed slöts denna sammankomst.

5. Härvid mente Hr Faggot, det Auctoren bäst kunde vara förvissad om samma recompense, i fall han behagade upgie sin invention uti Academiens Acter; men Hr Höpken hemstälte, om icke innehållet af detta hans bref kunde föras in nästa gång uti Acten? Hvartil Hr Præsidenten svarade, at sådant så mycket mindre kunde el:r borde skie, som Academien ännu ej är förvissad om inventionens riktighet; hvarföre han ock nu hemstälte Ledamöternes godtfinnande huru och på hvad sätt Academien ville svara honom? Då Hr Triwaldt trodde för sin del, at Academien, efter giord tacksäjelse för det, at han behagat communicera detta med henne, kunde försäkra honom aldra snarast om det utsatte proemium, i fal han ville uptäcka sin invention för Academien, och den pröfvas af henne vara så riktig som vederbör. Detta biföls och slöts, at Hr Secreteraren derom skulle upsätta svar til at justeras i nästa sammankomst.

11. Derpå uplästes Hr Faggots tanckar om de experimenter och reglor, som oumgängel:n böra tagas vara på, enär något rön hädanefter skier vid åkerbruket och dess upodlande. Detta fant Academien vara så väl skrifvit, at det endräktel:n blef faststält at vid nästa quartalets Acter inryckas såsom et företal: och til näst derpå följande quartal skulle Hr Polhems yttrade tanckar om Mechaniquen på samma sätt få rum främst i Acten. Dess förinnan tog Hr Faggot sit tilbaka, at nogare öfverse det.

17. Hr Nordenberg upläste sedan et af honom til Academien ingifvit nytt påfund til kakelugnars bättrande.
Hr Præsidenten frågade 1o om detta blifvit experimenterat? Ja, svarade Hr Nordenberg, i många år. 2do om röken drager sig gierna ut? svarades: ja. 3o om någon skrifvit derom förut? Då Hr Faggot mente, at han sedt något dylikt hos en Auctor vid namn Leichman, men kunde intet vist påminna sig, om det var det samma. Hr Triwaldt sade sig hafva sedt det uti Weissenhause, fast på et annat sätt. Hvarföre det slöts, at Academien bör förut veta, om någon annan skrifvit härom, innan detta kan gifvas ut.

12. Hr Faggot mente, at flygsandens hämmande med grafvar vore et otroligt arbete, och at det på sina ställen föga skulle göra til saken: äfvenledes ville han ej eller tro, at sielfva skogen skulle kunna dämpa den, och berättade det han sielf en gång i skogen mellan Småland och Bleking varit ganska illa utsat för et slikt urväder.

14. Hr Triwaldt ingaf sedan skriftel. hvad han funnit nödigt at påminna vid det af Hr Christ. Polhem til Academien insände nya påfund at undersöka eldens grader, hvaruti han ville visa, at detta snarare tiente til [at] utforska vädrets elasticitet än eldens grader. Men när Hr Gabriel Polhem yttrade sig, at med detta nya påfundet syftas enkannerl:n på den åtskilnad i värman, som af särskilte kol åstadkommes, så svarade Hr Triwaldt, at han ej annorlunda kunnat förstå, än at påsyftet härmd endast varit at utleta eldens grader til den högsta hetan: hvilcket han, andra skäl at förbigå, mente jämväl i anseende dertil ej kunna skie igenom et slikt rön, at innan elden hunnit til sin högsta grad i heta, skulle kulan deruti aldeles smälta bort; af hvilcken mening ock Hr Faggot var. Men, sade Hr Triwaldt än ytterligare, om detta endast syftar på den åtskilnad i värma, som kommer af särskilte slags kol, så är detta et oförlikneligit påfund, som visserl:n har sin stora nytta med sig. Efter något vidare öfverläggande resolverades, at Hr Salvius skulle skrifva til Hr Polhem derom, med begäran [at] han ville utförligare gifva Academien härutinnan sin mening til känna.

Hr Brelin stämde med Hr Faggot öfverens, och lade det allenast til, at här äro sådane Ledamöter, som enskyldt äga jus censurandi. Hr Mellercreutz begaf sig aldeles til Hr Bielckes mening.

Hr Faggot mente, at Academiens ämne aldeles är skildt från det ändamål, hvartil censurerandet blifvit inrättat. Och som ingen kan få orsak at klaga på Academiens acter, så kan hon ock intet befara någon den minsta olägenhet.

Ytterligare gaf Hr Bielcke sin mening til känna härom, då han sade, at Ledamöterne, som merendels äro vistande här i Stockholm, ingalunda hafva tilfälle at härutinnan göra sådane försök som vederbör; ty härvid inlöpa alt för många omständigheter i anseende til tiden, orten, climatet, trädets el:r fröets art med mera, som kräfver en ständig och mycket granlaga varsamhet och flitig upmärcksamhet. Här förekomma ock mång gagneliga påfund, som hos fremmande brukas, men äro här så länge omöjelige i folckets tycke, som de intet blifvit af någon påbegynte och pröfvade. E: g: at Engelländarne med en synnerlig förmon pläga göda sina åkrar med ärters utsående, hvarpå de släppa svinen, hvilcka, under det de göda sig sielfva af ärtren, så göda de åkren med deras gödsel. Detta påminte han endast i den afsikt, at Academien ville vara omtänckt på sådane utvägar, hvarigenom hon kunde vinna slika observationer, som grunda sig på bepröfvade experimenter. Hvartil Hr Ribbe svarade, at Hr Faggot redan derom til Academien ingifvit sina tanckar, som nästa quartal komma at tryckas.

Hr Faggot lofvade participera med Hr Bielcke derutinnan.

2. Latinske caractererne äro redigare och tydeligare och i följe deraf läsas lättare och fortare och kosta mindre på ögonen. Hvilcket Hr Triwaldt intet kunde neka til; men ville likafult påstå, at Academiens Acter med latinske caracterer intet skulle förstås af bönder: men Hr Faggot yrckade deruppå, at de deremot ända in til bönder väl kunna förstås, de der öfver alt på sina korss öfver grafvar och märcken på hvarjehanda redskap intet annat bruka än latinske caracterer. Hr Bielcke bad, at han skulle få lof yttra än flere skäl, och sade således,

8. Men härvid förbehölt Hr Bielcke och Hr Mellercreutz at, i fal de äga lika god afsättning på bägge slagen, skulle de latinske caractererne framdeles vid Academiens tryk bli vedertagne; hvilcket öfver alt beviljades och af alla samtycktes. Men Hr Faggot ville aldeles intet samtycka til denna söndring.

Observationer inkomne under första quartalet: Bielke om Almträds planterande.
Linnæus om Vexters cultur.
Trievald 1. om Drifmachin genom ånga för plantor.
2. om Humble skiötsel.
3. om träns cultur.
Ehrensuerd om Krut.
Nordenberg om Kackelugnar.
Polheim. Christ. om Elementernes värkan. Celsius, And. om Träds förlängande i Kiöld. Tilas om Prognosi mineralium.
Ribbe om Amausi genom vomitiv curerad.
Sahlberg om Gierdsgårdar af pihl.
[Sahlberg om] om järnplåtars och taktegels öfverstrykande.
Faggot om Experimenter vid Åckerbruket.
Bredlin om clavers förbättring.
Moræus om Aconiti gifft en casus.
Wallerius om Rep.
Rosensten om Flygsand och annat i oeconomicis.

Till Membra af Wettenskaps Academien antagne:
Hr Salvius, Lars, till Protocollist, Extraordinarius i Justitiæ revision.
Baron Reuterholm, Nils. Landshöfding i Örebro.
Grefv. Cronstedt, Carl Joh. Hoffintendent.
Hr Ehrensuerd, August. Capten mechanicus.
Hr Nordenberg, And. Joh. Capten vid Fortificationen af gardiet.
Hr Polheim, Christ. Commercie Råd.
Mag. Celsius, And. Professor Astronomie i Upsala.
Hr Tilas, Dan. vice notarius i Bergs Collegio.
Hr Sandberg, Olof. Regerings Råd.
Doct. Ribbe, Evald. Lif Medicus.
Hr Sahlberg, Julius. Ammiralitets Apothekare.
Hr Faggot, Jacob. Inspector vid Lantmäterij contoiret.
Hr Stobé ... General major vid fortificationen.
Hr Scheldon ... Skepsbygmästare vid flottan.
Doct. Roberg, Lars. Professor Medicinæ i Upsala.
Hr Klingenstierna ... Professor Matheseos i Upsala.
Hr Nordenberg ... Leutenant vid Fortificationen.
Hr Pihlgren ... Major.
Mag. Brelin, Nicolaus. Theologus.
Doct. Celsius, Olaus. Theologiæ Professor primarius i Upsala.
Mag. Wallerius, Nicol. Adjunctus philosophiæ i Upsala.
Doct. Moræus, Johannes. Physicus vid Fahlun.
Hr Elfvius, Petrus. Auscult. i Bergscollegio.
Doct. Brant, Georg. Ricksverdie.
Hr Polheim, Gabr.
Hr Rosensten, And. Major.
Hr Tourelong, Joh. Supercargue.
Hr Plomgren, Thomas. Handelsman i Stockholm.
Hr Mællercreutz, Jonas. Conducteur.
Hr Rosén, Nicol. Adjunctus Medicinæ i Upsala.

97 Utgifvet till Wacktmästaren ....... 36 dlr kpmt.
Inkommit d. 6 Jun. Ahlström 300
Inkommit d. 6 Jun. Höpken 150
Inkommit d. 6 Jun. Bielke 150
Inkommit d. 20 Jun. Ribbe 108
Inkommit d. 5 Aug. Roberg 300 men ej incasserat.
Inkommit d. 5 Aug. Sahlberg 120 till papper.
Inkommit d. 8 aug. Linnæus 18
Inkommit d. 8 aug. Ribbe 18
Inkommit d. 8 aug. Höpken 18
Inkommit d. 8 aug. Ahlström 18
Inkommit d. 8 aug. Trievaldt 18
Inkommit d. 8 aug. Nordenberg 18
Inkommit d. 8 aug. Nordenberg frater 18
Inkommit d. 8 aug. Sahlberg 18
Inkommit d. 8 aug. Faggot 18
Inkommit d. 8 aug. Pihlgren 18

7. Herr Præsidenten lät Academien sedan förstå, at han i följe af sin nu mottagne sysla icke kunde underlåta at påminna Herrar Ledamöterne om de observationers skyndesamma ingifvande, som de voro sinnade at lemna til Academien för det nu instundande quartalet: och hemstälte om icke Hr Mellercreutz och Hr Faggot ville påtaga sig at utleta pendelens längd här i Stockholm;
item Hr Brelin om jukters tilvärkande;
Hr Polhem at inkomma med något nyt påfund, som han antingen sielf upfunnit el:r ok af hans Hr Fader blifvit påtänckt; Hr Sahlberg om träbalsam;
Hr Nordenberg om en ganska gagnelig invention, som han ännu intet velat låta framkomma, men at han ej skulle vara missunsam emot publicum i sådane mål.
Likaledes påminte Hr Præsidenten Hr Ahlström, Hr Linnæus och de flere, som voro närvarande, at vilja hvar för sig i tid täncka på något nyt påfund: hvilcka alla samtyckte dertil, och lofvade med det första infinna sig dermed.

Hr Faggot mente för sin del, at om vårt rike dymedelst ingen annan vinning skulle tilskyndas, så vore den viktig nog att biuda oss til at uptäcka ett sådant påfund, som rönes deruti, at skälen kommo Hr Nordenberg at skrida ifrån sin härom fattade mening, hälst igenom det, som Hr Linnæus framfördt, nembl:n at Ledum endast finnes i desse Nordiske länder.

11. Hr Faggot frågade, at som utletandet af pendelens längd här i Stockholm blifvit honom jämte Hr Mellercreutz af Academien befalt, om icke då dertil skulle göras en kula lika som på en lamina ferrea?

3. Dernäst lät Hr Höpken Academien förstå, huruledes han längesedan varit omtänckt at sammansätta et project til de reglor, hvarefter Academien framdeles ville rätta sig vid de inkommande nya röns tilbörliga öfverseende; men at han funnit dervid inlöpa så många omständigheter, at han intet kunde se, huru några vissa reglor härutinnan stode at uprätta. Ty hemstälte han, om icke det vore bäst, at Hr Præsidenten ville, så snart något nytt påfund blefve upläst, straxt gifva det til en el:r flere af Ledamöterne, som pröfvades vara mäst hemma uti samma ärende, til at noga nagelfara samma påfund, och sedan inkomma til Academien med hvad dervid vore at påminna. Detta fants vara godt, och derföre tog okså Hr Faggot nu til sig Hr Eurenii, och lofvade nästa gång inkomma med sina påminnelser dervid, på det de sedan måtte kunna af Secreteraren öfversändas til Hr Anders Celsius i Upsala, som deröfver än ytterligare må förklara sin mening.

5. Hr Præsidenten sade ytterligare, at ehuruväl han lofvat betala för kopparplåtarne i detta första året, så skulle likvist deras aftryckning af Academien bestås; och fastän det sades, at kopparstickaren nu fåt en ny press, och at han således torde gärna önska at få äga denna vinningen; så bad likvist Hr Præsidenten, at Hr Faggot skulle til nästa gång låta Academien veta, om icke det kunde låta sig göra vid Landtmäteri Contoiret, och med hvad förmån för Academien sådant bäst kunde ske. Hvilcket Hr Faggot lofvade härnäst gifva svar om.

5. Häraf tog Hr Præsidenten sig tilfälle at proponera Hr Eurenius til en Ledamot i Academien. Och som han efter Hr Faggots intygan, hvilcken uppå Hr Præsidentens befalning igenomsedt samma Hr Eurenii påfund, derutinnan vist et lyckeligt genie, så at om de grunder, dem han sätter förut, vore riktige, skulle detta hans påfund väl kunna gå för sig; altså resolverades, at detta förslaget om Hr Eurenius skulle läggas på bordet at voteras öfver efter 14 dagar.

8. Nu frågade Hr Præsidenten af Hr Faggot. huru mvcket vaktmästaren vid Landtmäteri Contoiret ville hafva för kopparstyckernes aftryckande? Hvartil han svarade, at han åstundar 3 dr och 16 sk. kmt för hvart hundra. Men kopparstickaren, hvilcken nu blef inkallad, lofvade at trycka dem til 3 dr för hvart 100, stora och små, detta quartalet, hvarföre Hr Præsidenten lemnade denna trykningen til honom. Til hvilcken ända Hr Höpken okså gaf honom en zedel uppå Hr Handelsman Schröder, at han af honom skulle undfå 42 böcker papper dertil, hvilcket papper af Hr Höpken betalas med de p:r, som han af Academien fåt under händer.

Härtil svarade Hr Faggot ja, och läste det sielf up. Detta rön handlade enkannerl:n derom, huruledes trävärcke icke itändes af eld, när det tilförene sugit uti sig något Sal fixum, el:r sådant salt som af sit naturliga skik är obränligit. Detta påfund påskrefs och gillades.

9. Hr Præsidenten tilsporde sedan Hr Faggot, om han icke nu hade sin observation färdig, den han i följe af Hr Commercie Rådet Polhems sidsta gången upläste tancker om husbygnad lofvade uppsätta och til Academien ingifva?

11. Hr Præsidenten framtedde sedan en sin observation om stenkol och gaf honom til Hr Faggot at igenomses, med begäran [at] han ville jämväl nagelfara honom til Svenska tungomålet, i fal deruti torde finnas några Anglicismer. Hr Ahlström fick samma påfund til sig at genomläsa til aftonen, då Hr Faggot skal få honom til sig.

Men Hr Triwald och Hr Faggot svarade dertil, at lifvet väl åstadkommer blodens rörelse; men vi veta ännu intet hvaruti det enkannerl:n består.

3. Härvid kom Hr Faggot at tala något om uhrets riktighet, som Hr Eurenius supponerar uti sin invention. Derföre komma, sade han, enkannerligen 3 ting at taga vara på, såsom: 1. skeppets rörelse, 2. luftens ändring til köld och värma, och 3. jordens hvälfning el:r luftens tryckning, hvilcka ledsamheter efter hans mening kunna hielpas sålunda, at man justerar uhret på landet uti en slik rörelse, som i det närmaste kan svara mot skeppets gång på hafvet: at man håller et dertil giordt rum i skeppet uti en så stadig och jämn värma, som vederbör; när det sker, så mente han, at luftens tryckning intet skulle hafva stort at säja, hälst när man räknar sin meridian efter den ort, hvarifrån man sidst utseglade.

8. Och som det förut blifvit samtykt dertil, at de Ledamöter, som gifvit sin ducat til trycket, skulle få taga emot exemplar derföre, så framt de sielfva ville; så fingo nu följande Herrar Ledamöter 8 exemplar emot sin ducat, som de hvar för sig gifvit til omkostnaden vid trycket, på sätt som följer:
Exempl.
Herr Linnæus för en ducat 8.
Herr Ahlström » » 8.
Herr Cronstedt » » 8.
Herr Nordenberg för sig sielf och sin bror 2:ne ducat, hvaremot han sade sig förut fådt 3 exempl. 1. gratis för sin ingifne observation och 2:ne utom des; ty fik han nu allenast 14.
Herr Faggot för en ducat 8.
Herr Plomgren [Nb Pilgren] för en ducat 8.
_________
Sum. 54.

10. Och som Hr Christ. Polhems observation om husbygnader nu var kommen tilbaka från landet, tillika med hans svar på de af Academien dervid giorde påminnelser: desse senare uplästes nu och jämfördes, hvarpå Hr Præsidenten remitterade dem til Hr Faggots och Hr Salvii ytterligare jämkande och ompröfvande, huru vida de kunde föras in vid tryckningen.

at desse af Hr Faggot yttrade tanckar skulle tryckas i detta quartalets Handlingar, näst efter det som Hr Triwaldt om samma ärende ingifvit.

6. Vice Præsidenten Hr Alström frågade, om Hr Faggot och Hr Salvius hade igenomsedt de påminnelser, som äro giorde vid Hr Christ. Polhems observation om husbygnader? Hvartil svarades ja, och at den samma redan är under trycket.

8. Sedan läste Hr Faggot up en sin observation om brömskulors förekommande på renarna i Lapmarcken, och hemstälte til Academiens ompröfvande, om icke den samma nu kunde införas i detta quartals Handlingar efter de vackra påminnelser, som vår nu varande Præsident i samma ärende giordt.

Hr Faggot bekände rent ut, at han intet varit sinnad at framgifva desse sina tanckar i den mening, at de skulle i denna Acten införas: hvarföre han okså hemstälte Academiens ompröfvande, huruvida hon fant dem så fatte eller ej. Men sedan Academien en gång behagat fastställa, at de skulle tryckas, så vore det nu mera intet hans enskylta utan Academiens göromål at döma härom. Han viste intet, om han skulle kalla detta Academiens fastställande en hastighet. Dok ville han gerna sielf rådföra sig härom med en viss man up i Norrland; då det sedan med så mycket större tryghet kunde gifvas ut på trycket.

Herr Strömer svarade, at han intet hade annat dervidat säja, än at intet något måtte gies ut för pröfvat rön, som endast är förslagsvis upsat. Men hvad han enkannerl:n hade dervid at påminna förbehölt han sig at särskildt få tala med Hr Faggot om.

8. Herr Faggot mente, at en Præsident icke allenast bör väl förstå alla de ärender, som komma under skärskådande, utan ock vid parentationer och andra slika förrättningar veta så skicka sig, som honom bäst höfves och tilkommer. Ty hemstälte han, om icke det kunde pröfvas för godt, at ingen borde bli Præsident, som icke igenom publique föreläsningar här i Academien uti någon vetenskap kunde göra sig värdig dertil.

9. Hr Præsidenten berättade, huruledes han hördt, at Hr Strömer haft något at påminna vid den observation, som Herr Faggot ingifvit om et bot emot renarnas brömskulori Lapmarcken. Och som hans sysla honom pålägger at, så mycket görligen ske kan, så laga, at inga rön, som icke hafva sin riktighet, komma in i Academiens Handlingar, och Academien uti des frånvaro vid sidsta sammankomsten behagat fastställa, at detta Hr Faggots påfund skulle föras in i detta quartals Handlingar, så at dermed redan så långt var kommit, at samma observation redan var under prässen; ty har han intet annorlunda kunnat göra än taga den derifrån, til des ytterligare derom varder öfverlagt. Bad ok nu, at Herr Strömer ville yttra sig hvad han dervid hade at påminna.

10. Hr Præsidenten påminte, at man intet här får föreslå något, som faller dem i minsta mål kostsamt. Då Hr Sahlberg svarade, at tiäran skulle vara hos dem dyr nog. Hr Præsidenten mente, at flugan likafult skulle kunna sticka sig under täcket och skada renen, då Herr Faggot svarade, at detta täcket kan endast derföre läggas öfver renen, at flugan intet må kunna släppa nid sit ägg på honom.

11. Hr Præsid. sade, at han mente skälspäck vara rätt godt at stryka på renarna; hvarjemte han berättade, at han hördt af några Herredagsmän under Riksdagen, at väl fodrad boskap om vinteren aldrig skal få brömskulor om sommaren, såsom ok at renkalfvarna om första året intet få några brömskulor. Men Hr Faggot mente, at smörjan faller af tillika med håren. Än utlät sig Hr Præsidenten, at renen intet transspirerar, och ville bevisa det af des täta skin, som han pröfvat et stycke ludit renskin på Antlia pneumatica; men Hr Linnæus nekade dertil, äfven som okså Hr Faggot. Men om det så vore at han transspirerar, så blir dok hela öfriga kroppen fri, fast ryggen öfvertäckes.

12. Præsidenten sade ytterligare, at som renarna lefva i 14 år, så skulle det bli dem alt för svårt at skaffa sig så många täcken, som tarfvas til deras stora myckenhet. Hr Faggot mente, at det väl intet kunde ske i en hast, men at sådant likvist kunde låta sig göra efter hand.

8. Hr Faggot frågade hvad Academien tyckte derom, at som nu 2:ne slags frågor komma at gifvas ut, så kunde sålunda de skiljas åt, den som gifves up för Medaillen kallas Framsättning; men de, som eljest sättas under den tryckte acten, kallas Spörsmål. Hvilcket pröfvades för godt. Han läste nu okså up några spörsmål, som han för sin del sat up.

6. Sedan lästes up et af Hr And. Celsius til Academien insändt rön eller jämförande mellan Svenskt och fremmande mått: hvilcket remitterades til Hr Faggot, at gifva Academien vid handen om dervid skulle vara något at påminna.

7. Nu lästes up Hr Faggots påminnelser vid Hr Celsii observation om främmande och inhämska mått. Herr Tilas tog det til sig och lofvade sända det öfver til Hr Celsius.

S. d. updrog jag till H. Mellercreutz och H. Fagot at utleta pendelens lengd här i Stockholm, item H. Brelin at anställa rönet till Ryska juckters tillvärkande.

Observationer detta quartal inkomne:
1. Triewald: om Historia naturalis af stenkol.
2. item om stenvallar som afskiära stenkols floen.
3. item beskrifning af berg nafvrar och theras handlag.
4. item Huru stenkol i obrutne felt opletas.
5. item angående bot för renarnes siuka Curhma.
6. Eurenius: at opfinna Longitudo Loci.
7. Strömner: angående träns bortfrysande.
8. Christ. Polheims Tanckar om huusbygnad.
9. Faggot bestyrker at alun preserverar trä för eld.
10. Brelin: om bygnings timmers sprickande.
11. Cronstedt: om leer till tegelbruuk.
12. Heland: at mäta hastigheten af et skeps fart i hafvet.
13. Linnæus: om renarnes fluga Oestrum Rangiferinum.
14. Doct. Wallerius: om brömskuulor på boskap.
15. item angående brudbröd.
16. Faggot: förslag till at bota siukan Curhma.
17. Sahlberg: giärdsgårdar af pijhl.
18. Silvii rön angående åkerbruket i Upland.
19. Cederhielm: om giöken.
20. And. Celsii jämnförelse af Svenska foter med utländska.
21. Bref ifrån en som kallar sig Inländsk angående orthographien.
M. Triewald.
(Sigill)

Observationer detta quartal inkomne:
1. Triewald: om Historia naturalis af stenkol.
2. item om stenvallar som afskiära stenkols floen.
3. item beskrifning af berg nafvrar och theras handlag.
4. item Huru stenkol i obrutne felt opletas.
5. item angående bot för renarnes siuka Curhma.
6. Eurenius: at opfinna Longitudo Loci.
7. Strömner: angående träns bortfrysande.
8. Christ. Polheims Tanckar om huusbygnad.
9. Faggot bestyrker at alun preserverar trä för eld.
10. Brelin: om bygnings timmers sprickande.
11. Cronstedt: om leer till tegelbruuk.
12. Heland: at mäta hastigheten af et skeps fart i hafvet.
13. Linnæus: om renarnes fluga Oestrum Rangiferinum.
14. Doct. Wallerius: om brömskuulor på boskap.
15. item angående brudbröd.
16. Faggot: förslag till at bota siukan Curhma.
17. Sahlberg: giärdsgårdar af pijhl.
18. Silvii rön angående åkerbruket i Upland.
19. Cederhielm: om giöken.
20. And. Celsii jämnförelse af Svenska foter med utländska.
21. Bref ifrån en som kallar sig Inländsk angående orthographien.
M. Triewald.
(Sigill)

8. Sedan lästes upp Hr Cellsii rön, som en gång förut i Academien blifvit föredragit och til Hr Fagotts utlåtande hemstält, och handlar om en jämnförelse emellan främmande och Svenskt mått. Nu faststältes, att det i nästa quartal skulle tryckas. Hr Ahlström lofvade gifva Academien vid handen en jämnförelse emellan hvarjehanda alnmått, på det Hr Fagott måtte i anledning däraf kunna sättia upp en någorlunda jämn uträkning dem emellan.

1. Under det att protocollet af d. 9 hujus justerades, påmintes Hr Salvius att gå til Hr Ahlström och tala med honom å Academiens vägnar, att han ville ge ifrån sig til Hr Fagott den utlofvade förteckningen på hvarjehanda alnmått, innan han reser härifrån.

7. Hr Nordenberg föredrog Academien ett rön och påfund att inlägga nya syllar och stockar i väggar, enär de förre äro skämbde, hvilcket, som det med Hr Polheim och Hr Cronstedt redan varit communicerat samt ändrat efter det som den sednare erhindrat, hvarefter Hr Polheim ingen ting haft att påminna, så blef thet ock nu gillat och således åt Hr Fagott lämnat att öfverse Svenskan och de däruti förefallande terminos artis.

2. Sedan uplästes ett af Hr Linnæus ingifvit rön angående en nyl:n bekandt blefven fogel, som har namn utaf Picus pedibus tridactylis, hvilcket så väl som Hr Nordenbergs rön om sättet att förbättra ofruchtsam marck, hvilcket af Hr Fagott nu återgafs, lämnades til Svenska Classen till att öfversee Svenskan.

5. Vijdare uplästes Hr Tilas förtal til den berättelse, Hr Conducteuren Stierneld utifrån införsändt om calckbrännerie vid Bruchsals grufva i Tyskland, hvarvid Hr Fagott berättade, att vid ahlun bruket i Calmar användes och brännes thet, som öfverst ligger och är eij annat änn en svag svafvel kies, til kalck.

7. Vid detta tilfälle berättades, att Hr Capellmästaren Roman nu vore tilstädes, och som han i dag til Ledamot skulle antagas och introduceras, emottogs och infördes han af Hr Cronstedt och Hr Fagott, och sedan bemälte Herr Capellmästare dess försäkrings skrift afgifvit samt yttrat dess tacksamma sinnelag öfver den hedern honom härmedelst blifvit vederfaren, intog han dess säte. Samma Hr Romans tal och Hr Presidentens däremot hållne svar finnes ad acta.

6. Hr Presidenten sade å Hr Brelins vägnar, att Hr Brelin väl hade uti Academiens närvaro samma thess röns richtighet vijsat, så framt han icke uti dess upsåt af kölden blifvit hindrad. Tilläggandes Hr Brellin, att honom skall thet vara lijka mycket, om thetta rön blifver tryckt eller eij. Dock vill han änn framdeles, och så snart väderleken blifver någodt fogligare, sielf vijsa prof af limmets richtighet, men aldrig har han hvarcken sedt eller hördt denna sorte lim uti böcker omrördt eller af androm omtalt; och beslöts, att som Hr Brelin uti Hr Fagotts närvaro uppå dess här i Academien giorde intygan värckstält dess rön och åtskilligit sammanlimmat, så dristar Academien sig att låta det samma tryckias samt vid slutet tilläggia, att detta rön uti Academiens närvaro vore pröfvat och richtigt befunnit. Hvilcket ock Hr Brelin åtog sig att giöra.

2. Här uppå gafs vid handen, at Hr Elvius vore närvarande och åstundar sit säte uti Academien såsom sittande Ledamot intaga, och ehuru han är en af Herrar Correspondenterne, så blef han dock utaf Hr Drake och Hr Fagott införd, samt däruppå ingaf sin försäkrings skrift. Det tal, som Hr Elvius hölt, jämte Hr Presidentens svar därpå, lades ad acta. Dess namn blef uppå ledamots listan antecknadt uti de sittande Ledamöternes column under samma datum, som svaret uppå Academiens kallelse bref inkommit.

2. Sedan uplästes Hr Polheims rön i anledning af 2:dra frågan i andra quartalet om sättet at bringa säden til 40:de kornet, hvilket tilförene är inkommit och varit under öfverseende uti Oeconomiske Classen. Thet blef lämnat til Hr Fagott at författa någre förfrågningar, som til Hr Polheim komma at afgå, sedan de förut uti Academien blifvit justerade.

3. Uplästes Herr Fagotts anmärkningar angående Commercie Rådet Polheims tankar, huru säden må ständigt kunna ökas til 40:de kornet, som lades i förvar til vidare.

2. Hr Faggott berättade, hurusom en pastor i Padesjärfvi sochn i Finland ingifvit til Kongl. Cammar Collegium ett förslag til riors förbättrande, hvaraf Cammar Collegium tagit sig anledning at efterfråga af hvad egenskaper samme man vore. Och som bemälte pastor skal äga mycken förfarenhet i naturen, så föreslog Hr Faggott honom til Ledamot.

3. Upl:s Hr Fagotts tankar om hvarjehanda metallers och träslags ändring uti storlek af luftens köld och värma, lämpade til åtsilligt gagn i hushåldning, vetenskaper och slögder. Och härmed slöts denna sammankomsten.

4. I anledning af en författad förtekning uppå de Herrar Ledamöter, som äro i stånd vid detta tilfälle til Candidater at föreslås, anteknades följande Herrars namn uppå zedlar, vid hvilkas upläsande befants, at 7 röster fallit på Hr Bielke, på Hr Cronstedt 8, Hr Ehrenswerd 6, Hr Nordenberg 4, Hr Drake 12, Hr Ahlström 5, Hr Stobée 13, Hr Faggott 3, Hr Triewaldt 1, och på Hr Sandberg äfven ett votum. Och emedan de fläste rösterne fallit på Hr Stobée, Hr Drake, Hr Cronstedt och Hr Bielke, lottades emellan desse 4 Herrar Candidater hvilken af dem skulle blifva President, på samma sätt som vid förra Presidents vahlet skiedde. Enär Hr Ehrenswerd öpnat den zedell Hr Cronstedt bort taga, befants, at President sysslan Hr Cronstedt var tildelt. Vid detta tilfälle hölt äfven Hr Höpken protocollet, som til alla delar är likt med det, som nu uti Herrarnes närvaro justeras.

Sedan detta bref var upläst, lofvade Herr Faggott uppå Academiens begäran anmoda bemälte Hr Kyrkioherde ofvannämnde machine jämte nogare beskrifning på hvad sätt den skal brukas til Academien at öfverlämna.

2. Häruppå upl:e Hr Faggott ett til sig ankommit bref ifrån en kyrkioherde vid namn Westbeck, hvaruti förmäles, at som gödningen uppå åkern ganska mycket befordrar sädens växt, så har bemälte kyrkioherde varit ganska mycket omtänkt at finna på någodt tiänligit värktyg at kunna blanda och så säden tillika med gödslen, på thet at ej någon gödsell efter vanligheten måtte förspillas. Och som kyrkioherden funnit på ett sådant tienligit och nyttigt redskap, så rådfrågar han sig hos Hr Faggott, om icke det samma vore värt Academiens ompröfvande at underställa samt uti Handlingarne lämna det allmänna del därutaf, hälst som det samma är så litet kostsamt, så at dess förfärdigande ej fordrar större utgift änn til det högsta 6 dr koppmt, och är redan så färdigt, at det vid påfordran kan Academien öfverlämnas och uti detta quartals Handling införas.

2. Hvarefter upl:s det Capittel uti Grundreglorne, som handlar om Presidents vahl, och lämnades til gemensamt genomseende en lista på dem, som vid detta tilfälle til Candidater kunna föreslås; och som Hr Ahlström äfven på samma zedel blifvit nämnd, anhölt han at ej til Candidat blifva föreslagen, i anseende til de många så väl Riksdags som andre sysslor, hvarmed han denne tiden är öfverhopad. Sedan zedlarne blifvit samblade och om hvarannan blandade, befants vid deras upläsande 10 röster fallit på Hr Drake, Hr Stobé 13, Hr Cederholm 12, Hr DeGeer 11, Hr Faggott 2, Hr Nordenberg 2, Hr Ahlström 3, Hr Linnæus 3, Hr Triewaldt 1, Hr Bielke 2 och på Hr Cederhielm 1 votum. Och som de fläste rösterne fallit på Hr Drake, Hr Stobé, Hr Cederholm och Hr DeGeer, lottades emellan desse 4 Hrr Candidater, och vid den zedelns öpnande, som Hr Benzelius tog för Hr Cederholm, befants att lotten att blifva President för detta fierndels år bemälte Herre tilfallit. Hr Cederhielm och Hr Stobée höllo äfven vid detta tilfälle protocollet, som til alla delar är likt med det, som nu uti Herrarnes närvaro justeras.

8. Slutel:n anmodade Hr Höpken, at Hr Triewaldt, Hr Linnæus och Hr Faggott ville på någodt ställe sig infinna och öfverläggia om någre Academiens oeconomiske ärender, samt sedermera deras göromåhl til Academiens ompröfvande hemställa.

4. Häruppå berättade Hr Presidenten, det han tillika med Hr Cronstedt, Hr Linnæus, Hr Triewaldt, Hr Höpken och Hr Faggott sammanträdt och öfverlagt angående någre ärender, som röra Academiens enskylta hushåldning, isynnerhet hvad de trykte Handlingarnes format, caracterer med mera angår, på det at, i fal någon ändring pröfvades nödig, sådant nu i början af detta året kunde skie, och Academien ej blifva föranlåten att framdeles giöra den ena quartals Handlingen på någodt sätt den andra olik; til hvilken ända ett författat betänkande blef upläst, innehållande det som vid samma tilfälle blifvit öfverlagt, och hemstältes til Herrar Ledamöternes gemensamma bepröfvande at sig nu däröfver utlåta.

14. En vid namn Hörstadius har införsändt en liten repstump, som stadfäster Hr Wallerii tilförene ingifne rön om ett beqvämligit sätt att förfärdiga rep, hvilken blef lämnad til Hr Brellin at den samma til Hr Faggott lefverera.

1. Sedan det vid sidsta sammankomsten hållne protocoll var justerat, berättade Hr Presidenten, at då han af ett tilfälle kom att upgå uti Ständernes Cammar och Oeconomie Deputation, har han utaf ett oeconomie utskott blifvit anmodad att såsom Præses uti Wetenskaps Academien framdeles låta utskottet veta, hvad Academien uti landthushåldningens uphielpande redan tilgiordt, och på hvad sätt den bättre hädanefter kunde skiötas och förbättras. Hvilket Hr Presidenten härmedelst Academien föredraga velat, samt hemställer, om icke Academien en gång kunde sammanträda och detta ärende sig särskilt företaga hvarefter faststält blef at nästa sammankomst skulle skie nästkommande Onsdag, då Academien isynnerhet vil genomgå Hr Faggotts betänckiande om landthushåldningens uphielpande, samt tilse om icke det samma kan lända til ett svar uppå den underrättelse, Oeconomie Deputations Utskottet af Academien äskar.

Och så snart detta för sig gådt, vill Academien låta någre af sine Ledamöter träda tilsammans och det ytterligare genomläsa, samt tillika anmärka de ställen, som på någodt sätt kunna för nära röra den allmänna hushåldningen i riket. Hvartil nu i början föreslogs Hr Benzelius, Hr Benzellstierna och Hr Ehrenswerd, hvarvid Hr Faggott såsom Auctor sielf lofvade vara tilstädes.

Uppå Academiens begäran emottogs detta betänckande af Hr Cronstedt, som lofvade låta det samma, så snart Hr Cederhielm det förut genomsedt, uti Riksens Ständers Cammar och Oeconomie Deputations Cammar Utskott upläsa, och tillika berätta, uppå Hr Faggotts gorde förbehåld, at det utaf en Obekant blifvit til Academien insändt, och väl upläst men ej ännu skiärskådat.

1. Til följe af den vid sidsta sammankomsten gorde öfverenskommelse blef ej annat denna gången företagit, utan upl:s allenast Hr Faggotts ingifne tankar, uti frågor författade, huru och på hvad sätt hvar och en må blifva underrättad om den allmänna hushåldningen samt handledas at sielf kunna finna hvilka de orsaker äro, som den försvaga, och därigenom äga tilfälle at tänka på utvägar den samma at förbättra.

4. Hr Elvius berättade, at han tillika med Hr Ehrenswerd och Hr Faggott besedt de tröskmachiner, om hvilka vid förra sammankomsten taltes och uti rådsförmaket blifvit dem viste: gifvandes sitt omdömme därom til protocollet således som följer:

1. Sedan protocollet var justerat, uplästes nu åter Hr Faggotts betänckande, huru och på hvad sätt hvar och en må lära at känna Sverigie, samt huru man vid alla tilfällen må kunna göra observationer uti Oeconomien, hvilket, emedan alt det blifvit ändrat och til en del uteslutit, som kan för nära röra Collegierne och deras inrättningar, kommer det samma som ett förtal uti denna quartals Handling i Academiens egit namn at tryckas.

2. Hr Linnæus upläste ett ifrån Hr Reuterholm til en af Academiens Ledamöter skrifvit bref, hvaruti han anhåller, at Hr Faggotts ofvannämnde betänckande måtte sådant som det är, och utan någon ändring, det allmänna meddelas, på det at så väl embetsmänn som andra uti riket måtte få öpna ögon och kunna se, hvaruti deras skyldigheter bestå, och huru okunnoge de om sitt egit fädernesland äro.

9. Hr Cederhielm föredrog häruppå, hurusom ett utskott af Riksens Ständers Oeconomie Deputation anmodat Academien at ingifva ett förslag til hushåldningens uphielpande i Sverigie, som är på ganska svaga fötter. Och på det Academien åtminstone ville visa sin beredvillighet at efterkomma Ständernes befallning, så hemstälte han til Academiens ompröfvande, om icke nu snart ett svar borde afgå af det innehåld, at ehuru Academien varit omtänkt på alla medell och utvägar at gifva det allmänna tilkänna, på hvad sätt hushåldningen i riket kunde förbättras, men så är hon så mycket mindre i stånd denna sin åstundan at värkställa på annat sätt, änn redan uti de utgångne Handlingar är skedt, som hon ej äger en tilräckelig kundskap om alla de i Sverigie liggande provincier, deras belägenhet med mera, denna inrättning äfvenväl vid dess början ej haft någodt annat förlag, änn det enskylta personer til dess nödvändiga utgifter sammanskutit, och således i anseende til dess ringa medell ej kunnat kosta uppå någon privat person at resa landet igenom och insambla de nödige underrättelser, Academien utaf hvart lähn skulle önska at kunna inhämta. Vid slutet af detta svar kunde en påminnelse göras, om icke Riksens Ständer ville pålägga embetsmännerne i riket at gifva noga achtning uppå det, som uti hvar quartals Handling utkommer och til hushåldningens uphielpande kan lända, samt låta det samma i hvarje landsort värkställas. Detta svar lofvade Hr Faggott upsättia och det sedan i Academien justera.

3. Hvarefter upl:s det betänckande, som Hr Faggott författat och til Cammar och Oeconomie Deputation kommer at afgå, såsom svar uppå Deputationens af Academien äskade underrättelse, huru och på hvad sätt den invärtes hushåldningen uti riket kunde förbättras och uphielpas. Under hvilkets upläsande Hr Triewaldt berättade, det han läsit uti en bok, at Kejsaren uti China skal sielf plöja uti sin åker och det endast för den orsaken, at därigenom så mycket mer upmuntra sina undersåtare til åkerbrukets idkande. Och det som ännu är märkvärdigare, at bem:te Kejsare vid hvart års slut låter infordra en berättelse, hvilka som uti hvarje ort mäst vinlagt sig om at skiöta deras åkrar, och den, som då befinnes vara den bästa landtman, blifver med någon besynnerlig belöning ihogkommen. Hvilket senare Hr Faggott uppå begäran i ofvannämnde svar til Deputationen lofvade införa.

4. Hr Linnæus frågade, om Academien ej skulle pröfva nödigt, att 100 exempl:r af Hr Faggotts författade förtal til denna quartals Handling kunde särskilt tryckas, isynnerhet som sådane lösa exempl. äro beqvämlige att föra med sig för dem, som resa landet igenom, och hvarigenom man vid sådant tilfälle äger lättare tilgång at efterse, hvad och huru man skal observera. Hvartil af samtel:e Herrar Ledamöterne samtyktes.

6. Til följe af Academiens för detta gorde löfte lämnades til Hr Linnæus 10 exempl:r löse af Hr Faggotts författade och uti detta quartal trykte förtal.

4. Upl:s ett af Hr Scheldon jämte bref inkommit rön om skeppens hastiga fart i hafvet, hvilket remitterades til Hr Triewaldts, Hr Faggotts och Hr Elvii genomseende.

3. Häruppå lefvererades färdigt klipte zedlar til Hrr Ledamöterne at antekna fyra namn uppå af dem, som hvar och en til Candidat kan föreslå. Sedan desse zedlar påskrifne voro återgifne och om hvarannan blandade, blefvo de af Hr Presidenten upläste, och befants, at 19 röster fallit på Hr Benzelius, på Hr Ehrenswerd 12, Hr Drake 22, Hr Stobée 16, Hr Benzellstierna 7, Hr Nordenberg 1, Hr Faggott 4, Hr Sandberg 1, Hr Ahlström 2 och på Hr Linnæus 1 votum. Och som de fläste röster fallit på Hr Benzelius, Hr Ehrenswerd, Hr Drake och Hr Stobé, altså skulle emellan desse 4 Herrar lottas, hvilken af dem skulle blifva President. Ehuru Hr Benzelius och Hr Ehrenswerd anhöllo at denna gången lottningen undangå, togo de dock uppå Academiens begäran hvar sin lottzedel. Emedan Hr Drake ej var närvarande, tog Hr Höpken en zedel, och Hr Triewaldt för Hr Stobé. Enär zedlarne öpnades, befants, at Presidentsysslan Hr Drake tilfallit, då vachtmästaren blef anbefalt at honom upkalla. Vid detta tilfälle hölt äfven Hr Höpken, Hr Cronstedt och Hr Ehrenswerd protocollet, som til alla delar är likt med det, som nu justeras.

9. Slutel:n anmodade Hr Presid. at någre af Herrar Ledamöterne ville sammanträda och af de gillade rön utse hvilka i denna Handling böra tryckas, samt uti hvad ordning de skola införas. I anledning hvaraf Hr Höpken, Hr Linnæus, Hr Triewaldt, Hr Faggott och Hr Nordenberg detta å sig togo at besörja.

4. Hr Triewaldt återgaf det med honom communicerade och af Hr Ahlström ingifne rön om mält- och torkhus, och tycker Hr Triewaldt för sin del, at dessa mälthus äro ej allenast kostsammare änn de, som hit in tils varit brukelige, utan ock at man genom dem ingen besynnerlig förmon kan vinna. Det emottogs til genomseende af Hr Faggott.

11. Upl:s tvänne af Hr Elvius ingifne rön, det ena om vattnets hastighet, som remitterades til Mathematiska Classen och emottogs af Hr Faggott.

8. Denne Hr Höpkens föreställning blef af samtelige Herrar Ledamöterne gillad, och skreds nu til votering öfver Hr Professoren Hasselboms antagande. Vid balloterings [lådans] öpnande befants, at alla rösterne, en undantagandes, til dess inlåtande uti Academien bifallit. Hr Faggott lofvade uppå Hr Presidentens begäran honom härom sondera.

6. Sedan hvar och en af de närvarande Hrr Ledamöterne på det vanliga sättet genom sedlars ingifvande utnämdt 4 til Candidater, blefvo desse sedlar, sedan de om hvarannan blifvit blandade, af Hr Præside upläste, hvarvid befants, at 11 röster fallit på Hr Faggot, på Hr Ankarcrona 4, Hr Polheim 5, Hr Von Otter 6, Hr Degeer 5, Hr Ahlström 5, Hr Nordenberg , Hr Brandt 4, på Hr Sandberg 1 och på Hr Cronstedt äfven ett votum. Och som på Hr Faggot och Hr Von Otter de fläste röster fallit, blefvo de först til Candidater utnämde. Innan til Præsidis lottning kunde skridas, blef förut lottat emellan Hr Nordenberg, Hr Ahlström, Hr Polheim och Hr Degeer, som hade och således lika vota hvardera, hvilken af dem skulle blifva Candidater, som skiedde på det sättet, at sedlar lemnades til desse 4 herrar, 2:ne voro blanke, och uppå 2:ne var Candidat skrifvit. Hvilka senare sedlar tilföllo Hr Nordenberg och Hr Polheim, så at således vid detta tilfället blefvo Hr Faggot, Hr Von Otter, Hr Polheim och Hr Nordenberg til Candidater utsedde. Efter skiedd lottning emellan desse 4 Herrar befants, at Presidents sysslan Hr Nordenberg för detta quartal tilfallit.

6. Sedan hvar och en af de närvarande Hrr Ledamöterne på det vanliga sättet genom sedlars ingifvande utnämdt 4 til Candidater, blefvo desse sedlar, sedan de om hvarannan blifvit blandade, af Hr Præside upläste, hvarvid befants, at 11 röster fallit på Hr Faggot, på Hr Ankarcrona 4, Hr Polheim 5, Hr Von Otter 6, Hr Degeer 5, Hr Ahlström 5, Hr Nordenberg , Hr Brandt 4, på Hr Sandberg 1 och på Hr Cronstedt äfven ett votum. Och som på Hr Faggot och Hr Von Otter de fläste röster fallit, blefvo de först til Candidater utnämde. Innan til Præsidis lottning kunde skridas, blef förut lottat emellan Hr Nordenberg, Hr Ahlström, Hr Polheim och Hr Degeer, som hade och således lika vota hvardera, hvilken af dem skulle blifva Candidater, som skiedde på det sättet, at sedlar lemnades til desse 4 herrar, 2:ne voro blanke, och uppå 2:ne var Candidat skrifvit. Hvilka senare sedlar tilföllo Hr Nordenberg och Hr Polheim, så at således vid detta tilfället blefvo Hr Faggot, Hr Von Otter, Hr Polheim och Hr Nordenberg til Candidater utsedde. Efter skiedd lottning emellan desse 4 Herrar befants, at Presidents sysslan Hr Nordenberg för detta quartal tilfallit.

10. Hr Triewald ingaf til Kongl. Academien och upläste 1:mo en beskrifning öfver en uti Engeland brukad machine, förmedelst hvilken en karl kan hugga ut flere sågblad på en dag, än tio karlar kunna fila; 2:o Et rön om 40 års gamla melonkärnor, som hos honom upvuxit, och 3:o En berättelse om nyttan, som i Engeland giöres af ormbunke gräsets aska til tvättning, hvilka alla Hr Faggot nu til öfverseende emottog, sedan allenast det blifvit påmint, at väl flere vegetabiliers aska torde giöra lika nytta med ormbunkens.

12. Kyrkoherden Olof Strands ingifne 2:ne försök: at fördrifva mullvadar och at ränsa hvete ifrån kohl, emottogos af Hr Faggot til öfverseende.

6. Assessor Pihls anmärkningar vid förberörde berättelser voro för vidlyftige at upläsa: Hr Faggot, som dem genomsedt, berättade åtskilligt vara uti dem, som kunde förtiena sammandragas och komma uti Handlingarna, men ville icke åtaga sig det at giöra. Hrr Triewaldt, Swab, Meldercreutz, Benzelstierna och Malmer lofvade til näste Academiens sammankomst dem genomläsa och då deröfver sig yttra.

12. Hr Benzelstierna tog Hr Triewalds beskrifning på Engelska machinen at hugga ut sågblad, hvilken Hr Faggot återstäldt, til vidare öfverseende.

5. Uplästes et ifrån Låtta Triewen ankommit bref, jemte beskrifning och ritning uppå den ändring hon giordt vid Hr Kyrkoherden Westbecks sånings machine, så at i det stället han uti sin beskrifning säger, at den bör skiutas af en karl, berättas uti denna, at machinen äfven kan kiöras med häst. Denna beskrifning blef med Hr Faggot communicerad, och kommer et bref til Låtta Triewen at afgå, hvaruti Academien vil häremot betyga sin tacksamhet.

2. Däruppå berättade Hr Faggott, at han uppå Academiens befallning förändrat i anseende til ordningen Hr Tisselii rön om maskars fördrifvande genom granträd, hvilket nu åter blef upläst och til trycket remitterat.

Vid sedlarnes upläsande befants at 8 röster fallit på Hr AnkarCrona, på Hr von Otter 13, på Hr Tilas 9, Hr Elvius 9, Hr Meijer 3, Hr Polhem 2, Hr Strömmer 3, Hr Ahlström 2 och Hr Faggott 3 vota. Hr Triewaldt, Hr Ribe och Hr Drake hade hvardera ett votum.

Däruppå berättade Hr Praeses, huru stor möda han haft under det förflutna quartalet, i synnerhet vid Handlingarnes correctur, utom mycket annat arbete, som dess företrädare låtit Academiens betienter för detta göra, hvilken förmon Hr Praeses under sin tid måst sakna, sedan lönerne för dem blifvit indragne. I anledning hvaraf något blef discurrerat, om en ständig betiänts antagande då Hr Ehrenmalm antyddes at taga afträde, och sedan öfverläggningarne vore slutne, stannade Academien i det enhälliga slut, at Hr Ehrenmalm på et års tid skulle antagas äfven til Archivarius, utom det, at han så hädanefter, som tilförene Notarie sysslan förrättar, samt at derjämte draga försorg om Handlingarnes correctur, hvarvid han med Academiens Secreterare skulle taga råd om ortographien. Emot et sådant besvär ville Academien bestå Hr Ehrenmalm åttahundrade D:r kopp:mt, för detta året 1742. Sådant blef Hr Ehrenmalm förestält, då han inkallades; Och som han deröfver förklarade sitt nöje, så blef det denna gången sålunda faststält.

Sedan Hr Faggott upläst det tredie Capitlet af grundreglorne, som handlar om Praeside dess vahl och sysslor, skreds til votering öfver en ny Praesidis antagande på det vanliga sättet.

Sedan Praeses Hr Tilas tilträdt Praesidis stolen hölt han et litet tal, som af Hr Faggott muntel:n besvarades.

Däruppå hölt den afträdande Praeses ett tal, huru ungdom må kunna genom Mathesins lärende ledes til en skarpsinnig eftertanka. hvilket af Hr Nordenberg togs tilbaka, at ytterligare genomses: aflefvererandes däruppå, de under dess tid hållne protocoller: Ett kort utdrag af de angelägnaste ärender, som blifvit förehafde och afgorde: De under dess quartal gillade och under arbete varande rön: Academiens skrifter och lösa papper inhäftade och uti sin behöriga ordning: Ett Cassa förslag, som utvisar, at Academiens conterete medel bestige sig til 3291 D:r 29 /: kopp:mt, och för oafsålde Handlingar en summa af 1385 D:r 27 /: kopparmynt, hvaruppå. Hr Nordenberg steg ifrån Praesident stolen. Det af Hr Faggott vid detta tilfälle hållne tal finnes ad acta.

Däruppå berättade Hr Praeses, huru stor möda han haft under det förflutna quartalet, i synnerhet vid Handlingarnes correctur, utom mycket annat arbete, som dess företrädare låtit Academiens betienter för detta göra, hvilken förmon Hr Praeses under sin tid måst sakna, sedan lönerne för dem blifvit indragne. I anledning hvaraf något blef discurrerat, om en ständig betiänts antagande då Hr Ehrenmalm antyddes at taga afträde, och sedan öfverläggningarne vore slutne, stannade Academien i det enhälliga slut, at Hr Ehrenmalm på et års tid skulle antagas äfven til Archivarius, utom det, at han så hädanefter, som tilförene Notarie sysslan förrättar, samt at derjämte draga försorg om Handlingarnes correctur, hvarvid han med Academiens Secreterare skulle taga råd om ortographien. Emot et sådant besvär ville Academien bestå Hr Ehrenmalm åttahundrade D:r kopp:mt, för detta året 1742. Sådant blef Hr Ehrenmalm förestält, då han inkallades; Och som han deröfver förklarade sitt nöje, så blef det denna gången sålunda faststält.

Sedan Hr Faggott upläst det tredie Capitlet af grundreglorne, som handlar om Praeside dess vahl och sysslor, skreds til votering öfver en ny Praesidis antagande på det vanliga sättet.

Hr Faggott upviste et af Hr Elvius författat arbete, om vattudrifter, det han väl varit sinnad, at låta för egen räkning på trycket utgå, men hemställer likväl förut, om ej Acedemien behagade uppå sin omkostnad låta det samma tryckas, då Hr Elvius ej vil taga någon del uti vinsten, utan skiänker sitt arbete til Kongl. Academien.

Genom Vachtmästaren anmältes det Instrumentmakaren Ekström vore upkommen och ville sitt säte uti Academien intaga, han blef til den ändan af Hr Elvius och Hr Wallerius emottagen samt införd. Hvarefter han ingaf efter vanligheten försäkrings skriften och hölt sitt tal, som af Hr Faggott besvarades, och finnes ibland de öfrige Handlingarne uti förvar.

Herr Salander introducerades, ingaf sin försäkringsskrift, hölt ett tal, som af Hr Faggott besvarades.

Vid sedlarnes upläsande befants at 12 röster fallit på Hr Sandberg, på Hr von Otter 15, på Hr AnkarCrona 15, på Hr MelderCreutz 10, på Hr Svedenborg 5, på Hr Brandt 3 ock på Hr Cronstedt et votum. Och som Hr Sandberg, Hr von Otter och Hr AnkarCrona ej voro tilstädes, så tog Hr Praeses, Hr Cronstedt ock Hr Faggott å deras vägnar hvar sin sedel. Efter den skedde lottningen öpnades sedlarne,
då den sedel Hr von Otter tilfallit, uppå hvilken Praeses var skrefvit.

Hr Faggott besvarade det af Hr Tilas hållne tal, hvarefter Hr von Otter Praesidis stolen tilträdde, som mot Academiens vid detta tilfälle för honom betygade förtroende förklarade sin erkäntsla och fulkomliga tecksamhet, önskandes, at kunna efter sin åstundan och goda vilja vårda Academiens angelägenheter.

Sedan Hr Faggott upläst det tredie Capitlet af grundreglorne begyntes med ett nytt Praesidis vahl på det vanliga sättet.

And. Cellsii om tvänne beständiga grader på en thermometer, communicerat med Hr Drake och Faggot.

Faggotts svarat brevet.

Faggotts svar.

Quaestio
Om ej sådane saker af ledamöterne måge få uti tal omtalas. Faggott om ej det må äfven vara för de andre efterlatit.

Detta Hr Riksrådets tal besvarades af Secreteraren Hr Faggott, hvilket svar uti Handlingarne finnes förvarat.

Herr Secreteraren Faggott begynte väl at upläsa dess upsatte projecterade betänkande, angående den af Hr Triewald påfundne väderväxlings machins nytta ock brukbara värkställande enligit de ledamöters tankar, som varit Deputerade af Academien jemte åtskillige Defensions Deputations ledamöter at besichtiga förberörde machine uppå skeppet Friedericus Rex, hverest anbefalt blifvit at dess nytta skulle utrönas, men som ej någre af de ledamöter voro tilsammans, som machinen besigtigat så upskiöts med detta ärende til nästa sammankomst, då samtelige Hrr ledamöterne genom vachtmästaren skulle tilsäjas enhälligt at sammankomma.

Hr Secreteraren Faggott justerade dess upsatte betänkande angående det försök åtskillige af Academiens ledamöter i följe med någre af Riksens Höglofl:e Ständers Defensions Deputations medlemmar anstält til at til at utröna den nytta Hr Triewalds upfundne väderväxlingsmachine kan göra til at föra ut den elaka luften utur skeppet ock i det ställe införa bättre ock renare luft.

Sluteligen förestälte Wrede om icke Kongl. Academien vore benägen at täncka på något-sätt, hvar-igenom Academiens secreterare Hr Faggot, för thess, nu länge redan, härvid hafde besvär, erviste oförtrutenhet, samt betygade nijt för Academiens bästa, kunde komma at niuta någon douceur och hugnad, samt således erhålla prof theraf, at Kongl. Academien, en sådan thess goda handräckning och ofärgade ömsinnighet, med nöje och välbehag upptagit. Och sedan Kl. Academiens nu närvarande Herrar Ledamöter, för sin del förklarat, huru skiäligit sådant vore, samt derföre häröfver åtskilligt discourerat, så väl, om then saknad Academien hafva skulle, i fall bemälte thess nuvarande Secreterare såsom för Academien omistelig, och then man fördenskuld önskade thervid blifva perpetuus, til äfventyrs nu skulle förtröttas, at längre gå Academien til handa; som angående Academiens egne medels närvarande tilstånd, theras ömma förvarande, samt ett och annat sätt til sames vidare förkofring: hvarjemte äfven frågat blef, om och huruvida Academiens Handlingar ännu kunde bära sig sielfve? med mera, Så förklarade Wrede sig vara redebogen at till ofvanberörde ändemål, för sin del erlägga fem ducater: hvarefter, Praeses äfven, ther til yttrade sig gärna vilja lemna 100  k:mnt. Blifvande häriämte beslutit, at i fall, sedan the öfrige Kl. Academiens så när- som frånvarande Hrr Ledamöter, hvilcka härom vidare hos sig torde öfverlägga, äfven, efter förmodan, behagat för sine delar thertill sammanskiuta, sådant doch icke skulle syas vara nog tillräckeligit, bristen då, af Academiens egne medel kommer at fyllas, så långt, at en silfver-skåhl om 100:de lod, til  förenemde behof, och at tymedelst uppmuntra Hr Fagot til vidare fortfarande uti thess, för Academien altid betygade uppricktiga ömhet, må kunna med någon tiänlig inscription förfärdigad blifva. Och påtog sig Hr Bro- wallius at om värckställigheten häraf draga behörig försorg.

Sluteligen förestälte Wrede om icke Kongl. Academien vore benägen at täncka på något-sätt, hvar-igenom Academiens secreterare Hr Faggot, för thess, nu länge redan, härvid hafde besvär, erviste oförtrutenhet, samt betygade nijt för Academiens bästa, kunde komma at niuta någon douceur och hugnad, samt således erhålla prof theraf, at Kongl. Academien, en sådan thess goda handräckning och ofärgade ömsinnighet, med nöje och välbehag upptagit. Och sedan Kl. Academiens nu närvarande Herrar Ledamöter, för sin del förklarat, huru skiäligit sådant vore, samt derföre häröfver åtskilligt discourerat, så väl, om then saknad Academien hafva skulle, i fall bemälte thess nuvarande Secreterare såsom för Academien omistelig, och then man fördenskuld önskade thervid blifva perpetuus, til äfventyrs nu skulle förtröttas, at längre gå Academien til handa; som angående Academiens egne medels närvarande tilstånd, theras ömma förvarande, samt ett och annat sätt til sames vidare förkofring: hvarjemte äfven frågat blef, om och huruvida Academiens Handlingar ännu kunde bära sig sielfve? med mera, Så förklarade Wrede sig vara redebogen at till ofvanberörde ändemål, för sin del erlägga fem ducater: hvarefter, Praeses äfven, ther til yttrade sig gärna vilja lemna 100  k:mnt. Blifvande häriämte beslutit, at i fall, sedan the öfrige Kl. Academiens så när- som frånvarande Hrr Ledamöter, hvilcka härom vidare hos sig torde öfverlägga, äfven, efter förmodan, behagat för sine delar thertill sammanskiuta, sådant doch icke skulle syas vara nog tillräckeligit, bristen då, af Academiens egne medel kommer at fyllas, så långt, at en silfver-skåhl om 100:de lod, til  förenemde behof, och at tymedelst uppmuntra Hr Fagot til vidare fortfarande uti thess, för Academien altid betygade uppricktiga ömhet, må kunna med någon tiänlig inscription förfärdigad blifva. Och påtog sig Hr Bro- wallius at om värckställigheten häraf draga behörig försorg.

Herr Faggot uppläste ytterligare, ett, af Hr Salberg anstäldt Prof, at forska ut järnets närvaro uti ett svagt martialiskt vattn, som eljest på vanligit sätt svårligen kan utrönas.

Herr Faggot upläste vidare en, af Profess. And. Celsius giord Observation om Longetuden af Torneå Öster om Uppsala meridian.

Upplästes en kortt förteckning på hvarje dels inne håld, utaf thett värck, som Hr Swedenborg om Anathomien, sammanskrifvit, och nu vore sinnad at igenom trycket låta allmänt göras, bestående af 4 Tomer; Hvaröfver Kongl. Academien betygade sit välbehag, säker, att thett allänna tymedelst mycken nytta lärer tillfalla. Herr Faggot anmälte, huru som Philosophiae Adjuncten vid Academien i Åbo, Magister Mennander, till Kongl. Academien insändt, en, af honom giord Jämförelse emellan landtbrukarenas antal i Sverige, och sielfva landets rymt och vidd; Hvilcken nu äfven uplästes; och sedan Kl. Academien theröfver något discourerat, så fants godt, at berörde Jämförelse skulle af Academiens ledamöter än vidare särskildt öfversees och skiärskådas.

2:o. Uplästes sal. H. Rosenstens anmärkningar om kummins aflande och tillwärkande, hwilket Herr Roman ingifwit och remitterades til H:r Triewalds och H:r Faggots öfwerseende.

Återkom H:r Rosenstens anmärkning (see d. 25 Aug. Art 2.) med H:r Triewalds ock H:r Faggots approbation at tryckas.

2:o. Förrättades voteringen för Presidents Candidater, och befants för H:r Horleman 6 Vota, för H:r Grefwe Ekeblad 8, H:r Palmstierna 13, H:r Baron Höpken 6, H:r Baron Funck 5, H:r Faggot 5, H:r Psilanderhielm 4, H:r Salander 1, H:r Salberg 5, H:r Dalin1, H:r Bentzelstierna 3, H:r Triewald 1, H:r Brandt 2, H:r Ehrenswerd 2, H:r Meldercreutz 1, H:r Mejer 1. I anledning härutaf borde H:r Horleman, Ekeblad, Palmstierna, och Höpken, lotta, såsom igenom Pluraliteten walda Candidater, men H:r Baron Höpken ursäktade sig efter hans syslor ei tillät honom nu at förrätta denna syslan, och hafwer dessutan haft den twänne gånger förut, men lofwade tiena Academien wid tilfällen såsom Vice Praeses. Derföre borde emellan H:rar Funck, Faggot och Salberg lottas til en Candidat, hafwandes alla 3 lika många Vota, men H:r Faggot ursäktade sig: blef altså H:r Funck igenom lottning den fiärde Candidaten, och af de fyra Candidaterne föll lotten uppå H:r Grefwe Ekeblad, ock efter han ei wid denne sammankomsten war närwarande,  kommer Secreteraren at berätta honom detta Academiens slut.

2:o. Förrättades voteringen för Presidents Candidater, och befants för H:r Horleman 6 Vota, för H:r Grefwe Ekeblad 8, H:r Palmstierna 13, H:r Baron Höpken 6, H:r Baron Funck 5, H:r Faggot 5, H:r Psilanderhielm 4, H:r Salander 1, H:r Salberg 5, H:r Dalin1, H:r Bentzelstierna 3, H:r Triewald 1, H:r Brandt 2, H:r Ehrenswerd 2, H:r Meldercreutz 1, H:r Mejer 1. I anledning härutaf borde H:r Horleman, Ekeblad, Palmstierna, och Höpken, lotta, såsom igenom Pluraliteten walda Candidater, men H:r Baron Höpken ursäktade sig efter hans syslor ei tillät honom nu at förrätta denna syslan, och hafwer dessutan haft den twänne gånger förut, men lofwade tiena Academien wid tilfällen såsom Vice Praeses. Derföre borde emellan H:rar Funck, Faggot och Salberg lottas til en Candidat, hafwandes alla 3 lika många Vota, men H:r Faggot ursäktade sig: blef altså H:r Funck igenom lottning den fiärde Candidaten, och af de fyra Candidaterne föll lotten uppå H:r Grefwe Ekeblad, ock efter han ei wid denne sammankomsten war närwarande,  kommer Secreteraren at berätta honom detta Academiens slut.

8:o. åtogo sig H:r Baron Höpken ock H:r Faggot at på Kungl. Academiens wägnar aflägga dess tacksägelse hos H:r Commercie Rådet Polhem för dess hafda möda wid Praesidii förwaltande.

2:o. taltes om parentation öfwer sal. Doctor Eric Bentzelius och som Baron Bielke ei inkommit med swar uppå brefwet som afgeck d. 28 Sept så i anledning af d. 26 Sept. anmodades H:r Faggot at åtaga sig denna sysslan, hwilken han också efter någon enskyllan påtog sig. Detta bör berättas för Baron Bielke, när man får säkrare kundskap hwar han wistas.

3:o. berättade Praeses at H:r Dalin wore nyligen kommen i staden och således kund Kungl. Academien anmoda honom at göra parentation öfwer sal. Presidenten Drake men uppå H:r Faggots begäran anförtrodde Kungl. Academien honom at göra denna parentation, och H:r Dalin skulle däremot anmodas at parentera öfwer sal D:r Eric Benzelius, hwartil H:r Faggot förut war utsedd, härom skall med det första talas med H:r Dalin.

4:o. Uplästes försöket angående sånings Machinen (se d. 10 Nov.) som remiterades til Herr Faggot och Meldercreutz.

11:o. Herr Faggot berättade at han hade färdig parentation öfwer Sahl H:r Presidenten Drake, och beslöts at den på wanligit ställe skulle gå för sig nästkommande Onsdag som är den 12 December.

War Kungl. Academien tilsammans at afhöra parentation öfwer Sal. H:r Drake.

3:o. Beslöts at H:r Faggots parentation öfwer H:r Presidenten Drake skulle tryckas.

2:o. föreslogs voteringen för Candidater til Praesidium och när voterings sedlarna uptogs, som woro 18 stycken, för de närwarande ledamöterna 17 ock en upsänd af H:r Baron von Otter, befants för H:r Palmstierna 7, H:r Malmerfelt 9, H:r Mejer 5, H:r Salberg 9, H:r Faggot 11, H:r Dalin 3, H:r Psilanderhielm 6, H:r Brandt l, H:r Wrangel 5, H:r Ahlström 7, H:r Cronstedt 1, H:r Grill 1, H:r Polhem 3, H:r  Strömer 1, H:r Plomgren 1. H:r Salander 1, Secreteraren 1. Summan 72 efter 18 sedlar. H:r Palmstierna och H:r Alström som således hade lika många vota lottade sins emellan, som utslog för H:r Ahlström til Candidat, och af dessa fyra Candidater, H:r Malmerfelt, H:r Salberg, Hr Faggot och H:r Ahlström föll lotten äfwen til Praeses på H:r Ahlström, som då också emottog Praesidium af Hr Grefwe Ekeblad.

2:o. föreslogs voteringen för Candidater til Praesidium och när voterings sedlarna uptogs, som woro 18 stycken, för de närwarande ledamöterna 17 ock en upsänd af H:r Baron von Otter, befants för H:r Palmstierna 7, H:r Malmerfelt 9, H:r Mejer 5, H:r Salberg 9, H:r Faggot 11, H:r Dalin 3, H:r Psilanderhielm 6, H:r Brandt l, H:r Wrangel 5, H:r Ahlström 7, H:r Cronstedt 1, H:r Grill 1, H:r Polhem 3, H:r  Strömer 1, H:r Plomgren 1. H:r Salander 1, Secreteraren 1. Summan 72 efter 18 sedlar. H:r Palmstierna och H:r Alström som således hade lika många vota lottade sins emellan, som utslog för H:r Ahlström til Candidat, och af dessa fyra Candidater, H:r Malmerfelt, H:r Salberg, Hr Faggot och H:r Ahlström föll lotten äfwen til Praeses på H:r Ahlström, som då också emottog Praesidium af Hr Grefwe Ekeblad.

2:o. Uplästes H:r Assessor Hesselii 2ne bref til Herrar Linnaeus och Tilas angående tisteldun, hwarwid profwen också blefwo upwiste, och beslöts at därutur skulle komma et utdrag eller berättelse at tryckas i detta Quartal. H:r Mejer tog prof utaf dunen til at wisa Momma om icke däraf skulle kunna tilwärkas papper som H:r Hesselius tror. H:r Praeses tog också prof utaf dessa tisteldun at låta Sweitzarena försöka at göra silkeswadd därutaf. H:r Faggot berättade at i Roslagen hafwer han sedt H:r Westbecks bomull brukas med mycken nytta til stoppning i sängtäcken och andra kläder.

8:o. Uplästes H:r Brandts anmärkningar öfwer Grufbrytningar, som remiterades til H:r Tilas och Faggot.

6:o. wid det at H:r Praeses giorde sig underrättad af närwarande Ledamöter om några Academiens Oeconomiske mål, i synnerhet huruledes betiänings staten war inrättad och huru mycket som därtil war at utbetala, så berättade H:r Faggot at där nu ingen stat war at betala mer än för Notarie syslan 200 d:r Kop:mt hwart quartal, hwilken han upburit som jämte Secreterare- förrättade Notarie syslan sedan Ehrenmalms bortresa. Praeses frågade alt så den  nuwarande Secreteraren om han sedan dess anträde til syslan åtniutit samma lön, hwarpå han swarade ännu ei däraf upburit, och at det ei därom warit något omtalt, förestältes altså de närwarande Ledamöter om icke Secreteraren Elvius bör undfå Notarie lönen för de twänne sist förflutne quartalen som han har förrättat Notariesyslan, och sedan framgent så länge han den jämte Secreterare sysslan förrättar, hwilket blef enhälligt bewiljat, och at Praeses kunde den på Academiens Cassa hos Gref Cronstedt utassignera.

6:o. H:r Tilas berättade det han låtit H:r Hezzelius weta Academiens slut hwarigenom han blifwit antagen til ledamot, och hwarmed han war myket wäl nögd, wid hwilket tilfälle H:r Tilas frågade om icke det borde gå til honom formelt kallelsebref som warit brukeligit: men H:r Faggot berättade at sådana  formella kallelsebref ei blifwit utfärdade på 3 års tid, utan man har därmed med flit innehållit. H:r Baron Höpken hölt också före at därmed ei borde fortfaras, emedan det wore et steg giort med sådana kallelsebref som wore emot Academiens inrättning, i anseende til den frihet man borde hafwa med ledamöternas uteslutande efter grundreglorne: men som det fants wara en af de Oeconomiska lagarna som detta stadgade, så beslöts at angående denna ändring skulle Academiens ledamöter allmänt sammankallas at öfwerlägga.

2:o. H:r Westbeck anhölt at få låna modellen af H:r Helströms såningsmachin (se d. 17 nov.) som han sedt hos H:r Faggot och fant wara myoket god, lofwade också at däröfwer fatta beskrifning och lämna sina tankar, hwarföre Modellen också blef tilstält til H:r Westbeck.

3:o. Uplästes en handling af H:r Westbeck om Löf eller trädemossa som remiterades til H:rar Faggot ock Brandt.

9:o. I anledning af den Quaestion som nästa sammankomst kommer at företagas, angående kallelse bref, frågade H:r Praeses, om de Oeconomiska lagarna woro faststälde af Academien: hwartil swarades af H:rar Triewald och Faggot at de allenast warit ansedda som et utkast, och därföre ei widare blifwit efterlefda än de funnits lämpliga efter de i Academien antagna bruk och sedwanor.

l:o. H:r Faggot berättade at han igenomsedt bokstafwen S. af det i Academien den 9 Martii omtalte Swenske Lexicon, men finner at gamla obrukeliga ord intaga största delen därutaf, hwaröfwer man redan hafwer et Lexicon af D:r Spegel: hwarföre han råder Academien at ei befatta sig därmed.

3:o. Föredrog H:r Faggot en anhållan af H:r Salvius at få 10 Exemplar af Handl. ifrån början, hwilka han wil utbyta emot Danska böcker: detta lämnades til H:r Gref Cronstedts besörjande, såsom rörande Cassans förwaltning.

3. Häruppå företogs Praesidii valet. til candidater hade H:rar Salberg 9 vota, Faggot 10, Malmerfelt 6, Palmstierna 17, Brandt 5, Polhem 1, H:s Excl. Gr. Tessin 5, H:s Ex. Baron Wrangel 10, H. Dalin 4, Bar. von Otter 1, Hr Gril 1, Gr. Cronst. 1, Hr Meldercreutz 2, H. Mejer 1, H. Psilanderhielm 1, Gr. Stromberg 1, Hr Anckarcrona 1. I anledning här utaf borde H:s Exl. Baron Wrangel, Hr Salberg, Hr Faggot och Hr Palmstierna lotta, men H:s Excl. och Hr Palmstierna ursäktade sig genom en bortresa på Landet under detta quart. det Hr Malmerfelt och Hr Brandt äfven giorde som hade derefter de mästa rösterna. Äfven berättades H:ns Excl. Gr. Tessins ursäkt, altså blef Hr Dalin den tridie, men för den fierde kom man  öfverens at nämna upå en allenast hvartil Hr G. Polhem blef nämnd igenom 7 röster. Utaf desse fyra  candidater H:rar Salberg, Faggot, Polhem och Dalin föll lotten uppå Hr Salberg til Praeses.

3. Häruppå företogs Praesidii valet. til candidater hade H:rar Salberg 9 vota, Faggot 10, Malmerfelt 6, Palmstierna 17, Brandt 5, Polhem 1, H:s Excl. Gr. Tessin 5, H:s Ex. Baron Wrangel 10, H. Dalin 4, Bar. von Otter 1, Hr Gril 1, Gr. Cronst. 1, Hr Meldercreutz 2, H. Mejer 1, H. Psilanderhielm 1, Gr. Stromberg 1, Hr Anckarcrona 1. I anledning här utaf borde H:s Exl. Baron Wrangel, Hr Salberg, Hr Faggot och Hr Palmstierna lotta, men H:s Excl. och Hr Palmstierna ursäktade sig genom en bortresa på Landet under detta quart. det Hr Malmerfelt och Hr Brandt äfven giorde som hade derefter de mästa rösterna. Äfven berättades H:ns Excl. Gr. Tessins ursäkt, altså blef Hr Dalin den tridie, men för den fierde kom man  öfverens at nämna upå en allenast hvartil Hr G. Polhem blef nämnd igenom 7 röster. Utaf desse fyra  candidater H:rar Salberg, Faggot, Polhem och Dalin föll lotten uppå Hr Salberg til Praeses.

3. uplästes Hr Baron Palmquists til academien ingifne solution på et problem at finna kortesta vägen emellan trenne puncter, hvilken remiterades til Herrar Feggot och Meldercreutz.

4. Hr Triewald upläste sin andra fortsätning af rå silkes afvelen uti Svea Rike som remiterades til Hrr Faggot och Salander.

6. Uplästes nogra Rön och försök til Landtbrukets förbättrande framgifne af Sam. Schultze som remiterades til Hrr Faggot och Selander.

5. företogs Praesidii valet. Til Candidater hade Hr Trievald 1 votum, Hr Faggot 4, Hr Brandt 5, Hr  Meldercreutz 1, Hr Polhem 5, Hr Mejer 2, H. E. Grefve Tessin 2, Grefve Ekeblad 1, Hr Psilanderhielm 1, Hr Horleman 6. Candidater blefvo altså Hrr Faggot, Brandt, Polhem och Horleman ibland hvilka lotten föll på Hr Polhem.

5. företogs Praesidii valet. Til Candidater hade Hr Trievald 1 votum, Hr Faggot 4, Hr Brandt 5, Hr  Meldercreutz 1, Hr Polhem 5, Hr Mejer 2, H. E. Grefve Tessin 2, Grefve Ekeblad 1, Hr Psilanderhielm 1, Hr Horleman 6. Candidater blefvo altså Hrr Faggot, Brandt, Polhem och Horleman ibland hvilka lotten föll på Hr Polhem.

7. Hr Baron Bielke anhölt at en eller annan af Kongl. Vetenskaps Academiens ledamöter ville göra sig den mödan at vara honom följacktig til Löfstad straxt vid Upsala, at der bese de försök han giort med åtskilliga gräslags culturer, dels utländska dels svänska som lända at förbättra våra ängar, och nu ju för ju heldre innan samma gräs förfalna. för hvilken inventation Kongl. Acadomien tackade och giorde sig et nöje af at blifva här om underrättad, och åtogo sig altså Hrr Alström, Triewald och Faggot at jemte Secreteraren göra denna resan. och skulle man äfven anmoda Hr Professor Linnaeus at också vid samma tilfälle infinna sig på Löfstad.

4. Uplästes Hr Strömers handling om Barometerns ändringar af köld och hetta, som lämnades til Hr Faggot.

2. Återgaf Hr C. Polhem den til honom lämnade berättelsen om Iskällare tillika med nogra Physikaliska anmärkningar som han skrifteligen upsatt. Hr Faggot berättade här vid det han giort sig underrättad hurusom en man här i staden lagt Iis i sin källare om våren til drickats  conservation, men funnit at vatnet hvartil Isen omsider blifvit förvandlad, har giort grunden mycken skada, och hölt derföre betänkeligit at för Academien at utgifva denna handling, åtminstone borde varning der vid göras at man borde förse samma källare med en recevoir at hindra vatnet at til murarna, eller gifva det et godt utlop med trumma. Eljest skola sådana källare med dubla väggar til Isens conservation vara mycket brukliga i Rysland och Finland. Hr Horleman berättade också huru han försedt et hvalf uti slottet med Iis som är lagd uti lårar hvarifrån det  smälta vatnet hafver behörigt utlop, men under tunbänkarna gå rör etc. Hr Horleman lofvade lämna til academien skriftel. berättelse här om.

6. Hr Faggot berättade huru som han blifvit upkallad uti Stats Contoiret, angånde et slags maskar som skola förtära en myckenhet säd uti magazin på Skepsholmen. hvaröfver Stats Contoiret anmodar Hr Faggot at inhämta Kongl. Academiens tankar huru den kunde förekommas. hvilket man hölt före ej kunna ske på annat sätt än igenom en tienlig magazins bygnad som vore väl försedd med drag omkring väggarna och golfvet men rummen bordevore täpte at ej nogra fiärillar komme in at der sätta sina frön. Dessein til en sådan magazin lofvade också Hr Horleman at lämna in til Kongl. Academien.

7. uplästes et papper utan underskrift som Hr Faggot inlämnade om svindelns bruk och nytta, och det i synnerhet til drika hvilket skall blifva rätt klart och godt och svindeln skall vara en fördelacktig säd at sköta i anseende til des ymniga växt. detta skulle academiens Ledamöter som vore åkerbrukare anmodas at försöka såsom Hr Trievald oh Hr Schulze, hvars försök sedan kunna lämnas det almänna til tienst jemte denna berättelse.

2. Hr Triewald berättade huru som en Mecklenburgisk secreterare vid namn Köpen infunnit sig hos honom efter Grefvinnan Grefnitz anvisning hvilken gaf sig ut före vara innehafvare af många konster och vetenskaper uti chymien, hvaraf han erböd sig at visa prof för Academien af en som han hölt ibland de ringaste hvilken var at hämta bränvin utaf säd til en dubbel quantitet af det som nu vanligen fås, och det til samma styrka, detta prof at göra kunde Academien ej vägra honom at göra, man kom öfverens at det kunde göras hos Hr Salberg i Hrr Trievalds, Faggots och Brandts närvaro.

5. Ingafs et Geometriskt Theorem at diagonaler uti et inskrifvit och omskrifvit Quadrilaterum af en Cirkel skära hvarandra uti en punct, af Pehr Elvius, hvilket remiterades til Herrar Faggot och Meldercreutz.

2. Företogs voteringen till Candidater för praesidium då det befants för Hrr Faggot och Horleman 13 röster, för H:s Exl. Grefve Tessin 11, för Hr Mejer 7, Hr Brandt 6, Hrr Meldercreutz och Psilanderhielm 4, Hr Palmstierna 3, Hr Triewald och Cronstedt 2, Hr Alström Bielke och  Benzelstierna 1. som göra til sammans 68 Namn för de 17 närvarande Ledamöterna. utaf de 4 Candidaterna föll lotten at vara Praeses uppå Hans Exell. Grefve Tessin, och efter han ej var närvarande kommer Baron Höpken och Secreteraren at förkunna honom detta Academiens val.

4. Hr Baron Cederhielm berättade at han väl vore färdig med parentation öfver sal. Hr Wasenberg men han understälte Academiens bepröfvande huruvida man borde göra sådana parentationer öfver de Ledamöter som ej på nogot sätt visat sig i Academien med nogon handling eller annan tienst, och derföre i ansende til Grundreglorna vore sina rum förlustiga, men Academien beslöt at parentation öfver Hr Vasenberg skulle hållas. emedlertid ville Hr Ledamöterna betäncka sig på den generela question. Hr Bar. Cederhielm begärte at Academien ville utnämna 2:ne af Ledamöt. at förut öfverse des tal, som blefvo Hr Faggot och Gr. Ekeblad och faststältes at denna sed altid skulle tagas i ackt hädanefter.

5. Hs Exelense utlät sig at hvarföre han anmodat Kongl. Academien at komma tilsammans i dag vore det, at man kunde utsätta dag til Praesidii ombyte, Academien mente at om H:s W:l. så behagade kunde det straxt gå för sig, hvarföre voteringen skedde. då man vid sedlars öpnande fant för Hr Palmstierna 26. namn, för Hr Horleman 25. Hr Rosen 19. Hr Faggot 17. Hr Mejer 10. Hrr Brandt och Malmerfelt 3. Hr Meldercreutz 2. Hrr Höpken, Cederhielm och Rudenschöld 1 hvardera. gör tilsammans 108 Namn för 27 sedlar. af de fyra Candidaterna Hrr Palmstierna, Horleman, Rosén och Faggot som alla voro närvarande, föll lotten på på Hr Rosén.

5. Hs Exelense utlät sig at hvarföre han anmodat Kongl. Academien at komma tilsammans i dag vore det, at man kunde utsätta dag til Praesidii ombyte, Academien mente at om H:s W:l. så behagade kunde det straxt gå för sig, hvarföre voteringen skedde. då man vid sedlars öpnande fant för Hr Palmstierna 26. namn, för Hr Horleman 25. Hr Rosen 19. Hr Faggot 17. Hr Mejer 10. Hrr Brandt och Malmerfelt 3. Hr Meldercreutz 2. Hrr Höpken, Cederhielm och Rudenschöld 1 hvardera. gör tilsammans 108 Namn för 27 sedlar. af de fyra Candidaterna Hrr Palmstierna, Horleman, Rosén och Faggot som alla voro närvarande, föll lotten på på Hr Rosén.

3. Skreds til votering för ny Praeses, då H. Hårleman hade dertil 19 vota, H. Brandt 10, H. Faggot 9, H.H. Meldercreutz, Mejer och Dalin 8 hvardera, H. Palmstierna 6, H. Rudenscöld 5, H.H. Baeck och Psilanderhielm 2, H.H. Triewald, Tilas, Benzelstierna, Malmerfelt, Ekström och Salander 1. hvilka göra tilsammans 83.för 21 sedlar innehållandessedel allenast 3 namn. H.H. Brandt och Faggot ursäktade sig straxt för nogon bortresas skull. och allså utaf de 4 Candidaterna H.H. Horleman, Meldercreutz, Mejer och Dalin föll lotten uppå H. Horleman.

3. Skreds til votering för ny Praeses, då H. Hårleman hade dertil 19 vota, H. Brandt 10, H. Faggot 9, H.H. Meldercreutz, Mejer och Dalin 8 hvardera, H. Palmstierna 6, H. Rudenscöld 5, H.H. Baeck och Psilanderhielm 2, H.H. Triewald, Tilas, Benzelstierna, Malmerfelt, Ekström och Salander 1. hvilka göra tilsammans 83.för 21 sedlar innehållandessedel allenast 3 namn. H.H. Brandt och Faggot ursäktade sig straxt för nogon bortresas skull. och allså utaf de 4 Candidaterna H.H. Horleman, Meldercreutz, Mejer och Dalin föll lotten uppå H. Horleman.

4. H. Palmstierna inlämnade en underrättelse om Linsäde utaf Hr Carl von Ehrenclou. hvilken H. Faggot redan igenomläst och funit vara god, hverföre academien samtyckte at införa den ibland sina handlingar.

5. Upvistes prof af beredt och blekt lin ifrån Ångermanland och Helsingland som en Landtmätare der ifrån vid namn Edman öfversändt til H. Faggot dock utan beskrifning om beredningssättet, hvilket altså H. Faggot lofvade at af honom infordra.

5. H. Praeses föreslog General Majoren Lantingshusen til Ledamot. H. Faggot anhölt hos H. Praeses det han vid voteringen, som han ej kommer at bivista för sin resa til Vestergötland och Småland i en förrätning, vile lämna sit votum för bemelte Candidat, hvilket H:s Ecll. R.R. Ehrenpreus äfven giorde, och derjemte för H. Grefve Piper. efter voteringen lärer ske under des vistande vid viksbergs brun.

5. Uplästes H. Professor Berchs jemförelse emellan det Svänska Victualie skålpundet och nogra utländska vigter. som remiterades til H. Faggot.

1. Uplästes en berättelse om et åskeslag uti Västergötland af H. Kalm hvilken remiterades til HH.. Cronstedt och Fagot. Vid hvilket tilfälle Gr. Cronstedt berättade at han til 500 al:rs distance ifrån åskans nedslag i Vesmanland i denna sommar hade innom et fönster haft känning deraf ej olikt et electriskt stingn.

2. Baron Cederhielm upläste tvänne arcana som han tilhandlat sig at göra lin miukt, hvilka skulle försökas tillika med det at tilreda blår såsom bomull H. Faggot åtog sig at vara närvarande vid detta tilfället.

3. Uplästes Rön och anmärkningar angående åtskilnaden emellan Soda och Potaska af H. Brandt som remiterades til H. H. Faggot, Rudenscöld och Blixenstierna.

5. H. Faggot upläste sin relation om hvad D:r Blackveld uträttat til oeconomiens förbättrande här i Riket på den nu fågne Konungsgården i Wenersborgs län hvilket var ganska ringa.

6. Sedan Ledamöterna giort sig färdiga til votering befants efter sedlarnes öpnande Doct. Browaldius äga 19 vota, H. Palmstierna 15, HH. Faggot, Stobée och Mejer 14, H. Dalin 6, H. Meldercreutz 5, H. Rudenscöld 4, H. Malmerfelt 3, H. Brandt 2, HH. Svedenborg, Psilanderhielm, Wrede och Benzelstierna 1. emellan de trenne Herrarne som hade lika vota lottades och blefvo Faggot och Mejer candidater och de fyra Candidaterna. föll lotten på H. Mejer.

6. Sedan Ledamöterna giort sig färdiga til votering befants efter sedlarnes öpnande Doct. Browaldius äga 19 vota, H. Palmstierna 15, HH. Faggot, Stobée och Mejer 14, H. Dalin 6, H. Meldercreutz 5, H. Rudenscöld 4, H. Malmerfelt 3, H. Brandt 2, HH. Svedenborg, Psilanderhielm, Wrede och Benzelstierna 1. emellan de trenne Herrarne som hade lika vota lottades och blefvo Faggot och Mejer candidater och de fyra Candidaterna. föll lotten på H. Mejer.

1. Uplästes en handling af H. Professor Berch om sädens förspillande under bergningen som remiterades til H.H. Bielke, Triewald och Faggot.

7. B. Bielke och H. Faggot återlämnade H. Berohs handling om sädens förspilning, med beröm förklarandes at den vore värdig at komma ibland handlingarna. hvilket Academien också beslöt.

1. Uplästes et sätt hvarefter Spanmålens pris kan utsättas i anledning af des vigt, upsat af Secreteraren i anledning af H. Amiralen Ankarcronas åstundan. detta remiterades til H. Praeses, H. Faggot och H. Leyonankar.

5. företogs voteringen til Candidater för valet af en ny Praeses, då det vid sedlarnas öpnande befants för Dr Browaldius 25 röster, H. El. Palmstierna 24, H. Faggot 19, H. Brandt 13, H. H. Löfvenhielm och Stockenström 5, H. H. Rudensköld, Leyonankar och H:s El. Ehrenpreus 4, H. Dalin 3, H. H. Malmorfelt, Ekstrom, Stobé, Meldercreutz och B. Cederhielm 1. af de fyra förstnämde utvaldes D. Browaldius.

1. Uplästes H. Gislers anledning at finna hafvets affall för vissa år, innehållandes derjemte huru han funnit Barometerns ändringar rätta sig efter hafvets, således at då hafvet stiger, faller Barometern, och tvärt emot. Denna handling remiterades til H. Praeses, H. Faggot och H. Rudenscöld.

Art. 2. Omsorgen at stadga et vist stafnings sätt, som i Academiens skrifter sedan kommer at i acktagas updrogs följande af des Herrar Ledamöter, H. E. R. Höpken, H. Reuterholm, Sandberg, Ribe, Faggot, Dr Celsius, Roman, H. E. gr. Ekeblad, H. Benzelstierna, Dr Browalius, H. Rudenscöld, H. E. gr. Tessin, H. Dalin, H. E:e Ehrenpreus, D. Benzelius och H. Celsius.

2. Som Svenska språkets upodlande är et af Acadeniens göremål så blof öfverenskommit at göra en början med utarbetande af et vist stafnings sätt, hvilket Academien altid ville bruka i sina skrifter, och det således der igenom på et vist sätt stadga och autoricera då andra som ej vore ensinte hade nogot at trygga sig vid fast ingen vore förbunden det at följa. Til den ändan anmodades följande af Academiens Ledamöter at träda tilsammans, näml. H:s Ell:ce Baron Höpken, H. Reutorholm, Faggot, Sandberg, Ribe, Pihlgren, Doct. Celsius, Roman, Benzelstierna, Rudenscöld, Dalin, H:s E:ll Gref Tessin, Doct. Brovallius, H:s El. Riksrådet Ehrenpreus, Stiernman, Carleson, Doct. Benzelius, Olof Celsius ok Lauraeus, Baron Lehusen kommer at biträda Secreteraren uti dessa göremål.

2. H. Tunberg, mechanices studiosus, upviste för Academien en af honom påfunnen och förfärdigad sånings machin. I anledning af des construction fant man det säden derigenom skulle blifva ej alenast jämnt sådd, och det så tunt eller tiockt man behagade, utan ock väl och så diupt som åstundades, nedmyllad. Hvad det sennare vidkommer så bekräftades det också af et prof som dermed giordes den 21 April sistl. på en åker vid Rålambs hof i Herrar Faggot, Schulzes och min närvaro, i det at hvart ock et korn befants vara väl och temmeligen diupt nermyllat, men man fant sederera at åkern blifvit nästan för tätt sådd det at men hvad det förra vidkommer så skall der om göras för Academien berättelse så snart som brådden upkommit, och sedan huru gifvande den varit, i anseende til den som af samma slag blef utsåd der brede vid på samma åker, skall likaledes gifvas vid handen efter giord bärgning.

5. Här uppå hölt H. Faggot et tal som innehölt Svenska Geographiens historia, hvilket Academien åstundade måtte tryckas, hvartil H. Faggot också samtyckte.

5. Här uppå hölt H. Faggot et tal som innehölt Svenska Geographiens historia, hvilket Academien åstundade måtte tryckas, hvartil H. Faggot också samtyckte.

6. H. Faggot lämnade til Academien på Kongl. Landtmäteri Contoirets vägnar följande Chartor som blifvit der utarbetade och utgifna. 1. Chartan öfver Mälaren, 2. Finska viken, 3. Stockholms stads belägenhet, 4. Tabel öfver miltalen, 5. Charta öfver Svea och Götha Rike, 6. öfver Finland och Norland bägge til vägvisaren hörige, 7. Charta öfver Upland, 8. Södermanland, 9. Westmanland, 10. Nerike, 11. General charta öfver hela riket.

1. Uplästes et utdrag utur protocollet hållit i Råd Cammaren den 13 Iulii 1747, hvaruti Hans Kongl. Maj:t åstundar Academiens underdånige yttrande huru spanmåls magaziner måga anläggas at säden deraf hvarken må af hetta eller fuktighet skämmas eller vara underkastad fara af ohyra och otrogen vård. Detta blef remiterat til H. Hårleman, Faggot och Eliander, at gifva härom til Academien sina tankar, och om det vore nogot redan at tagas i ackt vid det H. Hårleman anfört i Academiens handlingar för 1745.

5. Uplästes H. Renroots sätt at få godt malt och dricka, som H. Faggot emottog at derom oonferera med nogon förståndig hushållerska.

6. Uplästes H. Hwalströms påfund at förbättra spisar, så at de måga göra samma gagn som kakelugnar, hvilket han äfven sedermera försökt såsom academien åstundade då han detta påfund första gången angaf 1741. Detta remiterades til Grefve Cronstedt och H. Faggot.

5. Uplästes 2:dra o 3:die afhandlingen af Herr Professor Wallerii rön angånde utdunstningar som remiterades til Herrar Faggot och Klingenstierna.

2. Uplästes et utdrag utur protocollet hållit i Riksens ständers secrete utskåts defensions deputation af den 8 Aug. sistledne, hvaruti deputation åstundar academiens utlåtande om åtskilliga puncter rörande skepsbyggeriet. 1. om det är så god bidevinds seglare, när Centrum gravitatis kommer mera mitskeps in för. 2. om icke det då kostar mindre på förbindningarna och rider bättre för ankar. 3. om ike et diupt gående skep också är bätter bidevinds seglare och styfvare, och 4:o arbetar makligare genom vatnet. 5. om icke ihålige och trubbige lineer gifva mera motstånd mot vatnet än spetsige och räta. Af alt detta skulle Herrar Polhem, Faggot, och Klingenstierna få del at de måtte deröfver lämna Academien sina tankar.

5. Upläste H. Grefve Cronstedt sin beskrifning på sädesmagazinet uti Florence, sådant som han det der sielf beset, hvilken remiterades til Herrar Faggot och Hårleman.

2. Sedan förmiddagen samma dag hos H:s Exl. R.. Höpken af Academiens Herrar Ledamöter H:s E:lle R.R. Ehrenpreus, H. Ribe, H. Faggot, H. Rudenscöld, H. Roman, Doct. Benzelius jemte Secret. Elvius varit tilsammans med H. Professor Laurel at höra des tankar om svenska språkets reglerande, giorde H:s Exel. R.R. Ehrenpreus som i Academien ver närvarande sin berättelse om bem:te H. Laurels project, och som man fant at han det samma mycket granskat, sedan det upvistes förra gången i Academien och Doct. Browallius och H. Rudenscöld då gofvo sina betänkande så anmodades bem:te Herrar at lämna til Academien deras tankar deröfver skrifteligen.

5. Prosten Oedman uti Tanum i Bohus län har stält under academiens ompröfvande en tillägning til de arcana uti oeconomien som han år 1744 i April månad insinuerade, samt uplösning af de uti vetenskaps Academien i Bourdeaux framstälte frågor år 1745. Det ta remiterades til Herrar Faggot, Baeck och Malmerfelt.

7. Upvistes en tractat skrifven af H. Schisler under tittel Helsinga hushåldning, som han ställer under Academiens gillande innan han vederbörl. anmäler den at tryckas. Kommer derföre at igenomläsas af Herrar Faggot, Malmerfelt och Berch.

3. H. Kielberg vice Actuarius uti Commercie Collegio har i år 1747 låtit utgå förstn flocken af rön och försök till Landthushåldningens och handaslögders uphielpende, hafvandes anhållit uti bemelte collegio om tryckomkostnaden til detta värk, men Kongl. Collegium her funnit för godt det Kielberg måtte underkasta detta sit arbete Academiens censur, hvilket också H. Kielberg nu giorde igenom et memorial af denne 17 Oct. Altså remiterades nu denna förste flocken til Herrar Bielke, Faggot och Baeck.

3. Uplästes en Kongl. Vetenskaps Academien gifven försäkran af Herr General Auditeuren Svaroz at betala til henne 24000 d:r Kopm:tt der igenom Academiens bearbetande den fordran blefve betald som det Grefl. Torstensonska stärbhuset eller des räts innehafvare, som är H. Svarez, hafver hos Cronan, gifven Stockholm den 4 Dec. 1746. H. Faggot som hade inlämnat denna revers berättade at H. Svaretz ytterligare hade utlåtit sig det han vore sinnad at updraga Acadenien hela fordrings summan som är 25000 plåtar. Man fant at detta med större eftertryck kunde påyrkas om fordran således transporterades på Academien såsom et publiqut värk. H. Faggot anmodades altså at härom öfverlägga med H. Svarez.

4. Anmältes et memorial af H. Dalman som är ämnesvän uti academien at blifva ihogkommen och recomenderad hos det OstIndiske compegniet til nogon sysla vid de nu utgående skeppen och som detta memorial innehölt nogot som b rde hållas tyst så ville Academ. anmoda Deras Exellencer Riks Råderna Tessin, Höpken och Palmstierna med följende af Ledamöterna Herrar Alström, Faggot, De Geer, Grill och Ankarcrona at rådgöra härom, hvilken sammankomst utsattes til den 26 Octob.

6. H. Hårleman upläste des tenkar öfver trävärkets förvarande, som lämnades til Com.R. Polhems, H. Ehrensverds, Fagots, DeGeers och Elianders öfverseende.

H. Öfver Directeuren Faggot och Assessor Bäck hafva varit nämde at igenomläsa H. vice Actuarien Kielbergs Arbete, kallat Rön och försök angående Landthushållningen och handaslögdernes uphielpande och förbätrande, som K. M. och Ä. Commercie Collegiumlbehagat skiuta til Academiens censur. I anledning af det utlåtande som dessa Herrar derom gifvit finner academien at om detta H. Kelbergs arbete, som han efter hand ärnar flockvis utgifva, skall svara emot des berömliga upsåt, hvaruti han tyckes böra upmuntras, så bör han så bör han sorgfälligare söka at undvika sådana vilkorliga satser och oriktiga slut som det upgifne profvet uti första flocken på et och annat ställe är behäftat med, och i des ställe mera beflita sig at anställa tillförlåteliga rön och försök. Stockh. d. 11 Nov. 1747.

4. H. Prosten Westbeck berättade l:o för acedemien om et källare hvalf som han låtit göra af smed kåhl och som Academien fant detta påfund värdt at publiceras i des handlinger så lofvade han at der med inkomma. 2:o viste han up torkade blad af örten Symphitum som kokat som the gaf en god smak. 3:o en så kallad jord som han förmente vara märg som dragit sig ut utur döde Creaturs ben. Han lofvade här uppå lämna en utförlig beskrifning. 5. H. Öfver Directeuren Faggot och H. Assessor Baech som blifvit nämde af Academien at igenomläsa H. Vice Actuarien Kelbergs rön och försök angående Landthushållningens och manufacturernas uphielpande och förbättrande som K. M:t och R. Commercie Collegium behagat skiuta til Academiens censur, hafva inkommit med deras utlåtelse. I anledning hveraf Academien finner at om detta H. Kelbergs arbete som hen ärnar efter hand flockvis utgifva, skall svara emot des berömliga upsåt, så måste det å den ena sidan vara grundat på egne eller tillförlåteliga rön och försök och ej på nogra vilkorliga eller mindre oriktige satser som det upgifne profvet af. den första flocken är på et och annat ställe behäftat med.

6. Uplästes en handling af H. Eliander om masugns slaggens nytta at deraf formeras mursten som brukas i Engeland. Detta remiterades til Gr. Cronstedt och H. Faggot.

4. Likaledes insändes af bemelte H. Lundgren et pro memoria angående en man som skolat upfunnit et pumpvärk hvilket han förmente sig kunna drifva i stillastående vatn åstundandes vetta vatnets tyngd emot des rymd, för detta pumpvärks uträkningar i anseende til effectens determinerande. Denna underrättelse finner han fulkomligast uti H. Faggots tractat om rymdemätning hvilket kommer at gifvas honom til svars men desutan at råda den mannen at använda sina tankar på nyttigare ämnen än detta som strider emot mechaniska grunder.

1. Uplästes en berättelse som H. Liungquist upsatt om en flottö uti en siö Rulången benämd uti Småland, Jönköpings län, Norra Vedbo härad och Marbecks socken belägen. Beskrifningen fant Academien märkvärdig men den anförde orsaken hvarföre denna öö stundom ligger vid botn och stundom flyter uppe fant Academien sig ej vid. Emedlertid kommer denna handling at lämnas til H.H. Faggots och Klingenstiernas öfverseende.

4. Uplästes nogre rön i Landthushåldningen ef H. Brukspatron Linfors insände til K. Academien hvilka remiterades til H.. Faggot och Schulze samt Baron Biellke.

1. Kongl. Krigs Collegium hade jemte bref til Academien insändt nogra försök angånde Saltpetter tilvärkningen giorde i Lindköping uti det der anlagde saltpetter värket af Stads Notarien Carl Fredr. Lund. Detta remiterades til Herrar Brandt och Faggot.

4. Uplästes en mathemtisk jemnförelse emellan Thonernas naturliga förhållande emot hvrannan uti musiquen, som H. Scheffer upsat och insändt til Academien. hvilken remiterades til Herrar Faggot och Palmquist.

2. H. Assessor Rudenscöld lämnade å Kongl. Commercie Collegii vägnar H. Baron Funcks tractat om tiäruugnar, hveröfver Collegium åstundar Academiens censur. remiterades derföre til Herrar Faggot och Strömer.

7. H. Öfversten och GränsCommissarien Klinkowström hade fådt H. M:t befalning at underställa Academien den Instruction han upsatt för observatorn vid Norska gränsmätningen H. Anders Hellant, som han fördenskull hade tilsändt Academien hvarvid ej nogot annat var at tillägga än den påminnelsen H. Faggot giorde at man borde söka at binda gräns linean om möjeligit vore med den mätningen som giordes af de Franske mathematici 1735, men för öfrigit fant Academien nödigt at sända en afskrift af den projecterade instruction för Lapprästerna.

2. Uplästes en berättelse angående sätt at uträkna et fartygs dräktighet som var upsatt af Skepsbygmästaren Harald Solberg. och först lämnad til Kl. Commercie Collegio. som det insändt til Academien at förnimma des utlåtande. Den remiterades fördenskull til Herrar Faggot och Klingenstierna.

3. Uplästes trägårdsmästarens Bohnsac (et) memorial til Riksens ständer vid förra Riksdag, men som H. Baron Ungern då varande Landtmarskalk funnit höra mera Academien til än ständerna och derföre det ditsändt. Det inhölt sätt som bemelte trägårdsmästare sielf försökt at plantera Ekar. lämnades til H. Faggot och H. Baron Cronstedt at öfverses. samt H. Baron Lehusen at correspondera med Bonsach om de af dessa Herrar giorde påminnelser

H. Faggot var för sin del af den tanckan, at man kunde mycket kort införa den uti Posttidningarne, men vidlftigare ock til alla sina omständigheter uti lärda Tidningarne. Detta Herr Fagots förslag blef bifallit, ock befaltes archivarien at draga försorg om värckställigheten häraf.

H. Faggot var för sin del af den tanckan, at man kunde mycket kort införa den uti Posttidningarne, men vidlftigare ock til alla sina omständigheter uti lärda Tidningarne. Detta Herr Fagots förslag blef bifallit, ock befaltes archivarien at draga försorg om värckställigheten häraf.

8. Uplästes en af Friherre Lövenhielm til Kongl. Academien ingifven beskrifning om utväg at med stor nytta föröka giödselen til landtbrukets förbättring, som remitterades til Herr Fagott.

10. Uplästes beskrifning uppå en för Eldsvåda säker Ria, som därjemte kan tiena til Kölna ock Torckhus, jemte bifogad berättelse om halmtakens täckande i Småland, hvilcken remitterades til Herr Fagott.

1. Uplästes en ytterligare berättelse om den utaf H. Liungquist tilförene beskrefne flottön. belägen i en siö uti Jönköpings län, upsat af Häradshöfdingen H. Baron Fredr. Otto Wrangel som åt samma trackt är boendes, vid denna berättelse äro åtskilliga utdrag utur kyrkoboken bifogade införde när denna ö tilförende blifvit synt. Denna berättelse remiterades til Herrar Faggot och Klingenstierna som den förra he fva öfverset, på det af dessa bägge en fullkomlig berättelse måtte kunna sammensättas och i handlingarna införas.

2. Uplästes nogra anmärkningar af en obekant autor angånde Alfs vandling i matjord. Remiterades til Herrar Alström och Faggot.

3. Uplästes en handling angånde Skogars plantering som H. Linnaeus uti bref til H. Baron Hårleman och på des begäran öfversändt, hvilken remiterades til Herrar Faggot och Rudenscöld.

2. Secreteraren af Academ. föredrog H. Major Pilgrens tractat som innehåller et jämförande af Svenska climatet med Ryska eller det Siberiska visandes igenom observationer hålne under des fångenskap huru mycket kallare detta sennare är fast det ligger under samma polhögd hvartil H. Pilgren söker at gifva Physikaliske skäl. Ändamålet är at betaga utläningar det omilda omdömet om Sveriges svåra climat hvaruti vissa Geographici satt dem såsom i synnerhet Hybner fader och son. Detta remiterades til Herrar Faggot och Strömer.

3. Vidare uplästes H. ÖfversteLieutenants Materns observationer uppå åtskilliga Polhögder i Siberien. som också remiterades til H.H. Faggot och Strömer.

5. H. Elvius upläste en handling om belägenheten af Götheborg som han funnit af astronomiska observationer förleden sommar. Remiterades til H.H. Faggot och Strömer.

2. Fru Grefvinnan Ekeblad, Riksrådinnan har nu under des vistande uppå des gård Stäket här vid Stockholm giort åtskilliga nya försök at nytja Potatos i synnerhet til stärkelse och puder hvaruppå prof insändes jämte beskrifning om sättet, äfven och at blanda det med hafran såsom den flodaste säd til brd. At bränna bränvin af Potatos är äfven försök giort och til Kongl. Vetenskaps Academien insändt. Detta remiterades til H.H. Alströms och Faggots utlåtande.

3. H. Faggot upläste en Jämförelse emellan torfs och veds värknn vid kokning. som han igenom mång anförde försök annstält och utrönt. Denna handling remiterades til H. Alström.

4. Uplästes en beskrifning om tätmiölkens tillagning af H. Gisler. Remiterades til H.H. Faggotoch Baeck.

1. H. ÖfverDirecteurens Faggots son Jacob Faggot anmälte sig igenom en väl upsatt skrift at blifva ämnesvän i Kongl. Vetsk. Acdemien i synnerhet i sådana stycken som röra Landtbruks vetenskapen i gemen hvilken ansökning beviljades och den unga H. Fagot inläts i Academiens sammankomst.

3. Af tillfälle at H.H. Alström och Faggot såsom sensorer återlämnade berättelsen om fru Grefvinnan Ekeblads försök angåede potatos, med mycket loford, förestälte H. E. Baron Palmstierna om icke Academien kunde kalla til Ledamöter vittra fruntimmer, hvilket ej skall vera obrukeligit i utländsk societeter såsom Marquise de Chastelet uti Bolongiska Academien, föreslog fordenskull fru Grefvinnan Ekeblad, som i anledning af den synnerliga hog hon hefver för försöks anställande ej skulle underlåta at ytterligare gifva hvarjehanda nyttiga rön vid handen om Academien på nogot sådant sätt deremot viste sin erkänsla och högaktning, hvilket också skulle upmuntra hela könet, at närmare vara upmrksamme uti hvarjehanda hushåldsväsendet rörande.

4. Uplästes påminnelser om Resmils kolning skrifven af en bruksförvaltare i Vester i Bergslagen och inlämnad af H. Preses. Remiteras til Herrar Faggot, Stockenström och Scheffer.

6. H. Elvius upläste et sätt at updraga växande Latituds grader uppå siöcharta hvarefter han hade construerat en sådan charta öfver Cattegat som han rättat efter observationen i Götheborg. hafvandes äfven giort en tillökning til den förra handlingen angånde Götheborgs belägenhet i anseende til åtskilliga felacktigheter som så väl H. Strömcronas nya siöcharta som H. Geddas gamla uti denna ortens utsättande begå, denna handling remiterades äfven til H.H. Faggot och Strömer.

1. Uplästes en handling om ängsskötseln i Vestergötland och et nytt påfund af plog eller skyffel at taga bort mossan uppå ängar. upsatt af H. Lectorn Sven Hof uti Skara. samt insänd af H. Landshöfdingen Baron Falkenberg ifrån Mariestad. Remiterades til H.H. Linnaeus, Faggot och Schulze.

2. H. Tilas anmälte huru som han hade författat en berättelse öfver Herjedalen efter det i handlingna för 1741 af H. Faggot föreskrefne sättet hvilken han ville comunicera med Häradsfogden der i orten hvad han dervid kunde hafva at erhindra anhållandes om at få sända detta på Academiens fripost, hvilket beviljades således at Secreteraren af Acedemien kunde honom det under sit couvert å Acadomiens vägnar tilsända.

5. Uplästes H. Assessor Adelheims bref angånde måssars cultur som remiterades til herrar Linnaeus och Faggot.

1. Uplästes en af Herr Anders Berch ingifven rättelse uti en af honom til Kongl. Academien förut upgifven proportion emellan Svenska och Danska Wigterne, som remitterades til Herr Fagott.

10. Upvistes en af Herr Pipping ifrån Åbo ingifven så kallad genväg at bruka vid multiplication och division i Sorter, med mera. Denna genväg anmodades Herrar Almqvist, Klingenstierna och Faggot at ingifva sit betänkande om.

11. H. Camereraren Starbusses memorial, med anhållan om Academiens handräckning til utgifvnde af en förbättrad Arithmetique, uplästes, och lemnades Herrar Palmqvist, Strömmer och Faggot at utlåta sig der öfver.

9. H. Mennanders berättelse, om Råg, som kommit sig före å nyo af roten, sedan den af kiöld blifvit skadd som tilförene redan hade gått i ax. Remitterades til Herrar Faggot, Schultze och B. Bielke.

12:o. H. Baron Brauners ingifne beskrifning på des påfund, at giöra trästockar och andra Åker-redskap af jern i stället för trä, uplästes. Remitt. til H. Faggot och Schultze.

8. H. Tunbergs beskrifning på Sånings machinen, blef gillad at tryckas, allenast H. Faggot först der uppå något jämnkat.

9. Upvistes Herrar Auréns och Ekebergs ingifna underrättelser, huru Ekar beqvämligast och med största fördel kunna planteras och til vidare trefnad skjötas. Dessa både Handlingar, tillika med Herr Tourséns redan den 18 Novembris sistledne ingifne rön i samma ämne, anmodades Herr Faggot at upvisa för H. Alström, och sedan de dem skärskådat, samfäldt der öfver til Academien inkomma med sina betänkande.

9. Räkenskaperna för Academiens inkomster och utgifter för år 1749 upvistes, underskrefne af Academiens Skattmästare Grefve Cronstedt, och befants der af, at Academien nu vore i stånd at på sin skuld hos H. Grill betala Sjutusende Kopparmynt, hvaremot H. Grill lofvade, at nästa sommar åter gå i förskott til Academiens förnödenheter, hvaremot Academien betygade Des fullkomliga ärkänsla. För öfrigt anmodades Herrar Faggot och Rudenschiöld at å Academiens vägnar igenomse dessa räkenskaper.

2. Uplästes Herrar Klingenstiernas, Strömers och Hiorters betänkande på Manufactur Contoirets til dem remitterade bref, angående Instrument-makaren Westbergs ansökning. Se Dagboken för den 13 Januarii innevarande år, art. 2. Och emedan Herrar Faggot och Mejer jämväl voro af samma tankar, och hela Academien dem nu biföll, så kommer, i stöd der af, svar til Manuf. Cont. at afå.

6. Herr Häradshöfdingen Brenners ingifna rön i Landhushållningen, remitterades til Herrar Fagot, Schultze och Berch.

4. Uplästes H. Ekströms beskrifning på et nytt af honom uptänkt och förfärdigat Geographiskt instrument, hvilkon, ef ter igenomseende af H. Faggot och Secreteraren, kommer at i detta qvartals handlingar tryckas.

7. Upläste Secreteraren sina på magnet-nålens missvisningar nyligen giorde anmärkningar, hvilka remitt. til Herrar Hiorter och Faggot.

2. Uplästes Kyrkoherden Justi beskrifning om Ria med kiölnad. Lemnades til Herrar Faggots och Schultzes genomseende.

4. Uplästes en af H. Klinckowström ingifvon beskrifning om Rior, med vackra ritningar. R. til Herrar Faggot, Schultze och Eliander.

1. Uplästes Friherren Bielkes beskrifning på åtskilliga slag af Bohvete, besynnerligen det Siebriska. Remitt. til Hrr Linnaeus och Faggot,

10. Uplästes et försökt sätt, at af Ek-ållon tilreda miöl och bröd. Detta rön, som inlemnades af Herr Grefve Piper, och hvar til Kyrkoherden Jacob Torslund sades vara uphofsman, lemnades til Hrr Linneus, Faggot och Rudenschöld. at skiärskådas.

11. Uplästes H. Fagots Handling om svedjande, samt förslag til hushållning med skogarna. Remitt. til Herr Doctor Wallerius.

2. Ulästes beskrifning på en af H. Capit. Winblad upsatt Ria, som skal vara fri för eldsvåda, samt derjämte tjäna til kiölna, samt tork och Rökhus. Remit. til Hr Polhem, Faggot och Eliander.

5. H. A. Berchs beskrifning om den Chinesiska vigten. Remitterades til Herrar Faggot och Ekström, som gillade den, at införas i Handlingarna.

2. Uplästes Herrar Faggots och Schultzes utlåtelser öfver H. Tourséns påminnelser emot H. Baron Wolfs utgifne rön, om sädens underbara förökelse: och gick deras betänkande derpå ut, at vidare ön af flera borde anställas, innan man kunde tiltro sig at bestrida H. Wolfs rön, som så allmänt vunnit bifall.

6. Herr Faggot upläste en til Landtmäteri-Contoiret inkommen, och af Kongl. Mätnings-Conmissionen i Finland författad fullständig beskrifning öfver Perno Sokn i Finland. Academien anmodade Herr Faggot at der af giöra et utdrag, hvilket hon med fägnad ville införa i Handlingarna, hvilket han ock låfvade.

3. Documenterna om Direct. Hedmans påfundne sätt at bleka fina lerfter, upvistes nu af Secreteraren, som efter Academiens honom i sista sammankomst meddelta befallning blifvit upsökte. På Academiens anmodan togo Herrar Carleson, Rudenschöld, Faggot och Scheffer dem til sig, at uti en sammankomst rådgiöra, hvad svar Academien der om til Manufactur-Contoiret bör gifva.

5. Cammarherren och Academiens Ämnesvän, Herr Falkenberg, inlemnade en kort berättelse, om en holme uti Nimmern, en insiö i Östergiöthland, som vissa år flyter upp, men åter sjunker efter några dagar. Remitt. til Herr Klingenstierna och Faggot.

7. Kyrkoherden Tiburtii bepröfvade sätt at utrota Land-hafran utur kornåkrarna, uplästes, och remitterades til Herrar Faggot och Schultze, som det sedermera gillade.

9. Upläste Herr Faggot det utdrag han på Academiens anmodan giordt, af beskrifningen öfver Perno Sokn i Finland, hvilken Academien med mycket nöje afhörde, och gillade at införa i detta qvartals Handlingar.

Under Praesidis opasslighet, förde Herr Faggot ordet i Academien.

10. Upvistes et Malm-Cabinett, hvilket H. Excellence, Friherre von Höpken, likmätigt des afledne Broders Öfverste von Höpkens förklarade yttersta vilja, lemnat til Academien. Herr Praeses blef anmodad at hos H. E. derföre aflägga tacksejelse, och Herrar Scheffer och Lejel, at giöra, tillika med Secreteraren och Archivarien en förtekning på de der uti befintlige Metall- och berg-arter. 11. Efter giord påminnelse af Secreteraren, at sådant de förra åren skedt, utnämndes Herrar Nordenberg och Faggot at å Academiens vägnar besöka Herr Commerce-Rådet Polhem, lyckönska Honom til det nya året, och gifva Academien kundskap om denne des Värdeste Ledamots tilstånd på des höga ålderdom.

3. Herr Grefve Cronstedt upviste Academiens Capital Conto och almanachs räkningar, afslutne och med bifogade verificationer bestyrkte, för år 1750. Hvar af ses, at Academiens Saldo eller behållning nu är 9279 daler 21 kopparmynt: at almanachorna för år 1750 kastat af sig en ren vinst af 8509 daler, och observatorium här tils kostat 48895 daler, hvar af allenast 7009 äro betalte, de öfrige 41886 är Academien skyldig til Herr Grill, som behagat gå i förskått. Herr Grefven låfvade at nu af Academiens Saldo betala til Herr Grill 8000 Daler kopparmynt. Academien aflade för öfrigt hos Herr Grefven Des skyldigste tacksejelse, för den myckna flit han behagar använda, at hålla Academiens räkenskaper uti tydeligt och godt skick, samt uti alla mål bevaka Academiens interesse. Til dessa räkenskapers reviderande utnämndes nu af Academien Herrar Faggot och Schultze.

6. Gjordes början at upläsa Gislers vidlyftiga och vigtiga berättelse och anmärkningar om Lax-fisket i de Norrländska älfverna. Första stycket, som tycktes vara lagomt til et rön, angående sielfva älfverna, och hvad vid dem är at i agt taga, såsom deras is-läggning, med mera, Remitt. til Herrar Faggot, Klingenstierna och Strömer.

1. Uplästes H. Carlesons ingifne beskrifning, om de Orientaliske Folk-slagens trösknings sätt, jämte berättelse om de försök som här i landet äro der med lyckligen giorde, (se dagboken för år 1750, d. 22 Sept.). Remitt. til Herrar Faggot och Schultze.

2. Herr Gadolins afvägninger af Åbo gamla slott, til at utröna des högd öfver vattubrynet, och i följe der af förnimma, om vatnet på några hundrade år så märkeligen aftagit, som af andra Observationer omkring Östersjön tyckes med skiäl kunns slutas. Remitt. til herrar Faggot och Strömer.

5. Academiens ämneswän, H. Stenhagen, ingaf en väl utarbetad recension af en förledit år utkommen Tysk bok, kallad åkerbruks Gåta, hvars syftemål är at visa, det man skal kunna beså sin åker alla år, och han likafult skal hvart annat år hvila. R. til H. Faggot, Berch och Schultze.

3. Upvistes en af Doctor Hagström författad beskrifning om Jämtland, efter den anledning H. Faggot gifvit, huru et Land bör beskrifvas. Några ställen der af uplästes, hvar öfver Academien förklarade sit nöje. Men emedan D. Hagström giordt resan til Jemtland på H. Professor Berchs och Archiater Linnaei tilstyrkande, och på Academiens i Upsala kostnad, pröfvade Academien för godt at, jämte sin approbetion, skicka Manuscriptet til Upsala, at låta det af Herrar Linnaeus och Berch Censureras.

3. Herr Faggot upgaf Academiens Räkenskaper för 1750, hvilka han tillika med H. Schultze öfversedt och funnit riktiga.

8. Uplästes H. Bruks-Patron Rothofs rön, angående Fåra-skjötsel. Remitt. til Herrar Alström och Fagot.

10. Uplästes Herr Assessor Adelheims bref til Secreteraren, hvar uti nämnes om några af honom försökte rön: såsom i synnerhet, huru man kan så Lars-Messo-Råg midt uti vinteren och på snön, med mera. Remitt. til Herrar Faggot och Schultze.

7. Uplästes en af H. Eric Lundgren, Handelsman uti Norrköping, ingifven berättelse om Bi-skötsel, på egna rön grundad. Remitt. til H. Faggot.

1. Uplästes H. Kalms bref til H. Faggot så väl som til Secreteraren, skrefne i Upsala, hvar uti han berättar at ehuruväl Des Följeslagare under Americanske resan, Trägårds-drängen Joungström, här tils ei vist sig ohugad at antaga det fördelagtiga tilbud at mot vissa förmåner få sätta sig neder i LandsCrona, til at der inrätta plantager af allhanda nyttiga träd och växter, hvilket tilbud Academien, genom Des Ledamots Herr Grefve Liewens bearbetande hos Hans Kongl. Majestet, för Jungström utvärkat, se Dagboken för den 2 Martii innevarande år, så har dock samme Jungström sedermera ändrat sig, och skal nu på intet sätt stå at öfvertala at begifva sig til Skåne, utan vil blifva boende i sin Födelse ort, Upland. H. Kalm föreställer derföre, om ingen utväg skulle finnas at skaffa Jungström någon tjänlig plats här i Upland föreslåendes der til någon gård vid Ekholmsunds kungsgård. Herr Faggot yttrade sig, at han kunde gifva et godt förslag til denna sakens afhielpande, vid Ekholmsund, och rådde derföre Academien at i underdånighet hemställa detta Hans Kongl. Majestet: hvilket af Academien fants godt, och beslöts at ofördröjeligen skl afgå til H. K. M. en böneskrift här om, med underdånig anhållan, at H. K. M. täckes höra det förslag, som H. Faggot der på vil giöra.

2. Uplästes beskrifningen på en ny Tröskmachine, hvilken tillika med Modellet der på, blef upskickad af en som kallat sig I. A. Remitterades til Herrar Faggot och Carleson.

3. H. Excell. Frih. Palmstjerna proponerade Öfversten Eggers til Ledamot, i anseende til des allmänt bekante witterhet och synnerliga förfarenhet uti krigs vetenskapen. Academien fant sig här vid, men beklagade, at uti Ledamöternas stadgade antal af 100, fattades nu ei mer än en, hvar til redan fyra voro föreslagne, samt at Academien ei gerna ville öfverskrida det faststälde antalet. Då förestälde H. Faggot, om icke H. Eggers kunde, tils vidare, antagas ibland de utländske, emedan han, fast än född Svensk, dock är uti Saxisk tjänst, och ständigt lärer blifva boende i Saxen. Academien förbehölt sig at framdeles få utlåta sig här öfver.

4. Upvistes en af Friherren Brauner författad handskrefven Tractat, om Ängs-skötsel, hvilken han begiärde, at Academien ville uti Des Namn utgifva. Academien lemnade Boken til Herrar Bielke, Faggot och Schultze at genomläsa: och om de den gilla, vill Academien gerna utgifva Boken, hälst ämnet är et af de angelägnaste.

6. Uplästes H. Getes märkvärdiga berättelse, om sjöCompassens sällsamma förhållande på et ställe i Finska skiären. Til H. Tilas såsom Mineralogus och H. Faggot så som Geograph.

2. Academiens ämnesväns H. Sam. Schröders, under des resor i Tyskland samlade underrättelser, om den ömhet hvar med skogarna der vårdas, uplästes til Academiens stora nöje. Beskrifningen på et insect, som de sista åren giordt stor skada på granskogarna i Hannover, tyckte Academien förtjäna rum i Handlingarna. Det öfriga önskade hon at det kunde särskildt tryckas. I medlertid lemnades det til H. Faggot.

2. Uplästes Lectorens vid Gymnasium i Scara, H. Hofs, berättelse, om tvänne karlar, som, år 1735, genom en förgiftig Ånga, måst tilsätta lifvet. R:s til H. Faggot.

3. Upl. H. Liffmans, Borgares i Hernösand, berättelse, om de ämnen som i Norrland pläga i hungers nöd tilgripas at uppehålla lifvet med. I synnerhet vises, at af Drank kan bakas et smakeligt och hälso-samt bröd. R:s til H. Faggot.

5. Upl. Hans Kongl. Majestets Nådigste befallning, at undersöka en af Prästmannen Alexander Holmqvist upgifven ny sågningsmachine, samt sedan inkomma med Academiens underdåniga betänkande der om. Herrar Cronstedt, Nordenberg, Faggot och Ljunqvist blefvo anmodade, at inan nästa sammankomst se på machinen.

7. Upvistes H. Capit. Winblads tractat, om Ladu-gårdar, som han underställer Academiens Censure at utgifvas. Herrar Bielke och Faggot anmodades at se den igenom.

4. Der på skreds til Votering om en ny Praeses, då H. Scheffer fick 16 röster, Herrar Strandberg och Psilanderhielm hvarsina 15, Herr Plomgren 9, Herrar Malmerfelt och Ljungqvist 6, Dr Benzelius, Salander och Palmqvist 5, etc. Af de fyra, som hade högsta rösterna föll Lotten på Herr Strandberg, som derföre blef förklarad för Academiens Praeses för nästa qvartal: hvar om, efter han nu ei var tilstädes, Herrar Faggot, Ekström och Secreteraren blefvo utnämnde at gifva honom underrättelse.

4. Uplästes Hans Kongl. Majest:s allernådigste befallning til Academien, at inkomma med Des betänkande, huru vida det af Bruks Smeden Hans Nyman upgifne nya giutnings sätt af jern-Canoner, på kalla jern stift, kan, efter physiska grundreglor och Principier, äga den nytta, at blåsor under gjutningen, hvar af gallror pläga förorsakas, der med stå til at förekomma. Academien utnämnde Herrar Ehrenswerd, Faggot, Tilas, Meijer, Swab och Secreteraren, at någon dag i nästa vecka träda tilsamman, förekalla Smeden Nyman, och undersöka denna saken, samt til nästa sammankomst inkomma med deras Tankar.

1. Inlemnade H. Faggot et vidlyftigt, och om det finnes giltigt, ganska vigtigt rön, om et nytt och säkert sätt at probera kruts styrka. Auctoren har ei velat gifva sitt namn til känna, innan han genom H. Faggot, får veta Academiens tankar här om. det uplästes och Remitterades til Herrar Faggot, Ljungqvist, Strömer, Scheffer och Meijer.

3. Berättade H. Faggot, at han nyligen varit i Upsala och med förundran sedt hvad härliga Curer H. Strömer der denna sommar giordt med Electriciteten, på åtskilliga förlamade menniskior: at han öfvertalt en student vid namn Zetsel, som varit H. Strömer behielpelig der uti, at komma hit til Stockholm, at här giöra dylika försök, hvar til han föreslog, det Academiens af Gref Cronstedt skänkta Electricitets machine kunde honom lemnas til låns. Academien tyckte mycket om detta förslag, och samtyckte gerna, at låta H. Zetsel få bruka Machinen, hvilken skal på Academiens kostnad sättas i brukbart stånd.

Sedan Archivarien Friherre Seth hade dagen där uppå råkat följande Herrar Ledamöter neml. Grefve Cronstedt, Friherre Hårleman, Fagott, Ekström, Bäck ock Acrell, ock samma Herrar Ledamöter funnit, det ingen ting vore billigare, än at bmte Vaktmästare borde hugnas med den föreslagne summan, i synnerhet som han denna svåra siukdom uti Academiens tienst vid Observatorii Byggnaden sig ådragit, så aflämnades i anledning häraf Utdrag af Dagboken til H. Grefve Cronstedt. 

10. Upvistes en af samma Stenii son, studiosus Stenius inskickad Tractat om Ladugårdars inrättning och sättet at öka gödselen, som lemnades til Herrar Faggots och Schultzes öfverseende.

6. Skreds til Votering om en Ny Praeses, då vid sedlarnas öppnande befans, at H. Berch hade 18 röster H. Excell. von Höpken 15
H. Schutzer 14
H. Faggot 12
Frih. Palmqvist 6
Gr. Cronstedt 4 etc.

5. Vid samma tilfälle yttrade sig Herrar Faggot, Polhem, Meijer, Ekström och Lehnberg, som tillika med Secreteraren, på Academiens anmodan, och likmätigt hans Kongl. Majestets Academien gifne allernådigste befallning (se Dagboken för den 10 Martii innevarande år) besiktigat en så kallad vädervexlings Machine, inrättad på Pråmen Hercules vid Skepsholmen, sådan som i Carlscrona skal vara påfunnen och med fördel brukad på krigs skeppen derstädes, af Varfs-Majoren Psilanderschöld. Den bestod här uti trä-trummor, som gingo in igenom hvar sin stycke-port, och medelst knä, nästan til angulos rectos bögdt, med andra ändan stucke ned uti en af öppningarna på det undre däcket. En sådan trumma sat på hvardera skeps-bordet. Meningen är, at på hvad sida vädret blåser, skal det altid af endera trumman, som var vidare vid öfre öppningen, emottagas och föras ned under skeps-däcket, samt sedan gå ut igenom andra trumman, och såmedelst förorsaka drag igenom hela skeppet, när trummorna äro långt ifrån hvar andra. Afsigten är, at allenast bruka sådana, när skeppen ligga i hamn, i freds-tider, aftaklade. Herrar deputerade berättade, at ehuru det vid besiktningen något blåste, befans dock ei det minsta drag uti någondera röret. Deras me ning var, at ehuru der igenom vid stark storm, kunde upväckas något drag, hälst om fyra sådana trummor, tvänne på hvardera bordet, fram och ackter i skeppet, såsom i CarlsCrona skal vara skedt, inrättades, så syntes dock detta medel ei tilräckeligt at hålla skadelig fucktighet ute utur skeppen, om icke tillika någondera af de förr brukeliga sätten applicerades. Dock såsom Secreteraren upläste Bref ifrån Carlscrona, hvar uti berättades, at H. Psilanderschölds method, efter rätt och noga anstälde försök, der skal hafva funnits göra god värkan, och detta är en sak, som förnämligast kan afgöras genom försök, ty beslöt Academien at låta afgå underdånigt betänkande här om til Hans Kongl. Majestet, i anledning af hvad här är berättadt, samt i lika underdånighet underställa, om icke H. K. Majestet skulle täckas inkalla Protocoller och ransakningar ifrån Carlscrona, om hvad der, under upfinnarens egen handläggning, är funnit och utrönt.

3. Discourerades, huru man skulle kunna, til Prästerskapets underrättelse och upmuntran, få ut på Svenska någon Bok, angående nyttan och rättaste sättet at inrätta de så kallade Mortalitets-listorna, emedan Academien förspordt så stor okunnighet, treskhet och vårdslöshet hos somliga af Prästerskapet i detta mål, hvilken til större delen skulle kunna häfvas, om någon väl skrefven Bok uti detta ämne skulle komma i allas händer. Secreteraren föreslog här til en Tysk Auctor, vid namn Süssmilch, som skal vara väl skrefven och begripelig för alla, samt anföra många exempel af dessa Listors stora nytta, jämväl uti Theologiska qvaestioner. Han mente at H. Salvius skulle lätteligen kunna öfvertelas at låta öfversätta denna Bok på Svenska, samt trycka henne: då Academien kunde genom et underdånigt Memorial hos Hans Majestet hemställa, om icke et exemplar af samma Bok kunde på Cronans bekostnad skickas til hvart Consistorium ock hvart Probsteri i Riket, hvilket förmodeligen skulle hafva ganska god värkan. Academien tyckte om dette förslag, men efter Boken, hvilken Secreteraren upviste, tycktes vara något vidlöftig, anmodades Herr Faggot, at se igenom Henne och utmärka, om något kunde utan skada uteslutas, eller om allenast et utdrag der af kunde göra tilfyllest.

6. Företogs votering til nya Ledamöter, och blefvo Herrar Hoof och Tiburtius, som länge varit proponerade, genom stor pluralitet utvoterade. Der emot blef H. Sven Rinman, Öfvermasmästare och Bergs-inspector, genom en pluralitet af 21 röster emot 7, antagen til inländsk Ledamot, och Herr Bose, Physicus Professor i Wittemberg [sic], genom pluralitet af 24 emot 3, antagen til utländsk Ledamot. De öfrige proponerade, neml. Herrar Elff, Nordencrantz, Adelcrantz, Grise, Rosenadler och Torpadius, spardes til en annan gång. Med H. Rinman, som nu antogs, äro nu 99 inländske Ledamöter.
7. Sist voterades til ny Praeses, då rösterna, vid sedlarnas öppnande, voro mycket skingrade, och hade Herr Psilanderhielm 17 röster.
Herr De Geer 10
Friherre von Seth 10
H. Schützer 9
H. Malmerfeldt 8
H. Urlander 8
Hans Exc. Ehrenpraus 7
H. Faggot 7
Doctor Celsius 7
H. Tilas 5
etc.
8. Herrar Psilanderhielm, De Geer, von Seth och Schutzer, som hade högsta rösterna, lottade, då lotten föll på Herr De Geer, som Academien med största fägnad nu andra gången antog til Des Praeses.
9. Till honom afträdde Hans Excellence Friherre von Höpken des til Academiens största heder och förmån nu tredje gången förda Praesidium, och aflade Secreteraren, å Academiens vägnar, hos hans Excellence, Academiens tacksegelse, för all den öma vård, hägn och ynnest Hans Excellence haft ospard för Academien, ifrån Des första inrättning, til närvarande stund.

4. Talades om Projectet til Praemierna, hvilket i gemen aldeles gillades, men för några små omständigheters justerande och reglerande, anmodades Hans Exc. Friherre Scheffer, at taga Secreterarens der om ingifne Memorial til sig, och, i samråd med Herrar De Geer, Faggot, Bäck och Scheffer, sätta up sielfva Reglementet, hvar efter Academien kommer at rätta sig, så vid urskillningen som annat.

3. Upl. af en obekant inlemnade tvänne Rön. 1:o huru man kan rensa det hvete som ärnas til utsäde, ifrån Råg, neml. man låter hvetet stå uti et täpt käril någon tid, då Rågen ornar och sedan ei gror, men hvetet, som långt mera tål, bibehåller sin frucktbarhet. 2:o at til utsäde blanda ny och gammal Råg, då altid någondera står sig väl, ehurudan väderleken och årgången må blifva. Rem. til H. Faggot.

2. Upl. Probsten Westbäcks ingifna Rön, huru man kan koka olja af den eljest odugeliga fisken, gemenligen kallad sköt-spigg, samt huru denne fisk kan lätteligen och til stor ömnoghet fångas. H. Faggot berättade, det han hördt sådant brukas i England, och lofvade Academien underrättelse der om.

4. Grefve Cronstedt upvisade Academiens Räkenskaper för år 1752. Herr Faggot lofvade, at tillika med H. Clason, gå dem igenom, och se, om något der vid är at påminna. Academiens vinst af almanachorna för det året, besteg sig til 9546 dr. 12 kopparmynt. Saldo vid räkningens slut för hela året, var 8198 dr. % kmt. På Observatorii byggnad hade Academien det året, utom hvad Herr Grill förskutit, af egna penningar påkostat 3945 dr. Hela Herr Grills förskott på denna byggnad, ifrån början til slutet, har varit 8069 dr. kmt. var på, til 1752 års slut, ei mera var afbetalt än 21009 dr., så at Academiens skuld då ännu var 59684 dr. Af de små almanachorna blefvo för det året tryckte 191000 exemplar, hvar af allenast 177238 exemplar blefvo sålde. De öfrige blefvo til maculatur. 

2. Uplästes K. Majestets remiss til Academien, med befallning at inkomma med utlåtelse öfver den konst en främmande Man, vid namn Wesouteine, tilbudit sig emot 50000 Riksdalers belöning, at uptäcka, huru eld vid vådeldar kan i hast, samt med ringa möda och kostnad utsläckas. Alla bifogade acter och redan af Brand-försäkrings Contoiret aflemnade utlåtelser, blefvo först upläste. Sedan berättade H. Faggot, at emedan om denna mannens tilbud redan några månader varit mycket talat, och man jämväl tämmeligen redan utspanat, hvaruti des föregifna hemlighet består, hade en viss Man upsatt en berättelse angående alla hit tils bekanta sätt at släcka eld, jämte tankar, huru vida hvart och et gör den åstundade värkan vid stora elds-vådor. Hvar på han i synnerhet gör aplication til Wesouteins förmenta påfund, som skal bestå uti et med vissa Salibus saturerat vatten, hvilket med spräng-käril eller på annat sätt utspridt eller påöst i elden, skal släcka bättre än vatten allena. Detta sätt bevises vara icke allenast länge sedan bekant, och et Svänskt påfund, som blifvit med fördel brukat vid sista Stetinska belägringen, utan ock otilräckeligt vid de flästa tilfällen, då vådeldar oförmodeligen upkomma. Herr Faggot, som hade denna skrift med sig, upläste den samma, til Academiens fullkomliga nöje, så at Academien beslöt, at icke allenast i anledning der af aflåta Des underdåniga yttrande til K. Majestet, utan och låta sielfva memorialet, mutatis mutandis, inflyta uti detta qvartals Handlingar, i stället för den vanliga vetenskaps Historien. H. Scheffer anmodades allenast, at taga det til sig, och jämka några utlåtelser, som kunde vara mindre enlige med de här tils giorde Chymiske försök.

4. Uplästes en af unga H. Patrik Alströmer ingifven beskrifning på en Landtmanna Jord-båhr. Remitt. til H. Faggot.

5. Justerades det svar, som ifrån Academien kommer at afgå til Hans Kongl. Majestet, angående Wesouteins tilbudne nya konst at släcka eld vid elds-vådor. Se Dag-boken för d. 9 Febr. innevarande år. Det Memorial, som den gången, angående eld-släckning, uplästes, och som H. Scheffer gillat, berättade H. Faggot nu, at det var upsatt af Academiens Ledamot Herr Meijer.

3. Sedan voterades til ny Praeses, då rösterna föllo, såsom följer.
Hans Exc. R.R. Frih. von Scheffer 18.
Herr Salander 14.
Herr Schutzer 14.
Herr Faggot 12.
Herr Stiernman 12.
Herr Psilanderhielm 9
Friherre von Seth 7 etc.

Emedan Herrar Faggot och Stiernman hade lika röster, lottades dem emellan, då H. Faggot blef Candidat. Af de fyra som fått högsta rösterna, föll Lotten på Herr Salander, som altså, fast än frånvarande, ärkändes för Praeses.

Emedan Herrar Faggot och Stiernman hade lika röster, lottades dem emellan, då H. Faggot blef Candidat. Af de fyra som fått högsta rösterna, föll Lotten på Herr Salander, som altså, fast än frånvarande, ärkändes för Praeses.

5. Herr Faggot upviste en siö-växt, funnen här i Skärgården af Herr Holmerus, som satt på en sten och ei tycktes hafva någon rot. Det var säkert et af de i andra haf nog vanliga Litophytis.

6. Herr Faggot upviste ock en liten fisk, förvarad i Spiritu vini, som blifvit skickad ifrån Baron Reuterholm, emedan ingen kände honom eller mins någon dylik til förene i Hiälmaren vara fångad. Den skal upvisas för Herr Linnaeus vid Des hitkomst.

6. Herr Faggot framgaf en af Lieutenanten Stiernhielm til honom lemnad kort berättelse, om et beqvämligt sätt at plantera Potates, hvilket Acad. fant värdigt at nämnas i utdraget af Dag-boken för innevarande Quartal.

3. Upl. kyrkoh. i Kräklinge i Nerike, Herr G. Hedins Aeconomiska beskrifning på Kräklinge Sokn, efter den föreskrift Academien gifvit til slika beskrifningar. Herr Faggot tog den hem til sig, at öfverse.

5. Herrar Faggot och Meijer föreslogo Öfverste-Lieutenanten vid Artilleriet, Herr Cuningham til Ledamot.

5. Företogs omröstningen til en ny Praeses, då vota föllo mycket endrägteligen på 
Herr Palmqvist, som hade 9 röster.
Herr von Stjernman 8
Herr Faggot 7
Herr Lehnberg 6
Hans Exc. Scheffer 3
Herr Polhem 2 etc.
Af de fyra, som fått högsta rösterna föll Lotten på Friherre Palmqvist, som altså nu blef Praeses för Månaderna Jul. Aug. Sept. innevarande år.
5. Herr Salander afträdde då Praesidium, och hölt et kort Tal om slögder, som på Academiens begäran utlemnades, at aftryckas.

2. H. Öfverste Lieutenanten Cuninghams hos Kongl. KrigsCollegium ingifne berättelse, angående den undersökning och de försök han på hög befallning giordt med Nymans nya sätt at gjuta Kulor, Bomber och Järn-Canoner, hafver efter Kongl. Majestets nådiga befallning, blifvit Academien tilstäld. Herrar Faggot och Meijer togo den hem til genomläsande. Men emedan Herr Cuninghame nu hafver för händer at anställa nya försök i detta ämne, beslöt Academien at spara med des underdåniga utlåtande, til des Academien jämväl af de utslag som ännu af de til anställande försök väntas, må hinna blifva delagtig.

6. Upl. Herr Kämpenschölds memorial, jämte des beskrifning på krubbor, som skola förekomma, at fodret ei förspillas i stall och fähus. remitterades til Herrar Faggot och Schultze.

2. Herr Faggot anmälte, huruledes General Auditeuren Swaretz, som år 1747 giordt Academien tilbud, at i fall K. Academien ville på det kraftigaste bistå honom och pådrifva det Han må utfå en gammal förment fordran af Cronan, bestigande sig til 80000 dr. kopparmynt (hvilka framledne Fältmarskalken Grefve Torstenson skal hafva försträkt, och Grefve Thure Bielke, eller Des rätte innehafvare, Herr Svaretz uti K. Cammar Collegio blifvit til återbetalande afslagen) skulle Academien få hälften der af nu, sedan samma fordran jämväl hos hans Kongl. Majestet blifvit definitivt afslagen, begärer få igen sin Revers, som han, Svaretz, år 1746, d. 3 Decemb. der om aflemnat. Nu ehuruväl Herr Faggot, som varit Academiens fullmägtig i denna sak, jämväl vittnade, at ingen förhoppning mera vore, at Cronan skulle betala något af denna förmenta skuldfordran, dock som saken är af mycken vigt, och de öfrige närvarande Herrar Ledamöter ei hade sig det ringaste bekant om samma sak, beslöts, at der om skal rådgöras vid nästa allmänna sammankomst, och at Secreteraren i medlertid bör på Academiens vägnar underrätta sig hos Deras Excellentier, som äro Academiens Ledamöter, om icke ännu kunde vara någon förhoppning at utfå någon del af ofvanbemälte fordran.

3. Upl. Herr Faggots utdrag och utlåtelse öfver Herr Kurtz's, under N. 21 i detta år ingifne förslag til åkerbrukets uphielpande i Skåne, hvilket Academien hölt för så grundeligt, at det beslöts böra få rum uti utdraget af Dagboken för detta Quartal.

1. Först föredrogs frågan, om General-Auditeuren Svaretz skal få sin revers tilbaka, se Dagboken, d. 21 Septemb. Secreteraren berättade sig, å befallning, hafva efterfrågat uti Den Expedition, hvarest saken skal hafva varit expedierad hos Hans Majestet, och fått svar, at ännu ei alt vore liqviderat emellan Cronan och Torstensonska sterbhusets rätts innehafvare, Herr Swaretz. Herr Faggot berättade, at Herr Svaretz föregifver, det vara en helt annan fordran, som ännu ei är deciderad, än den han velat göra Academien delagtig uti, hvilken aldeles skal vara afslagen. Academien beslöt at anmoda Herr Svaretz, at ingifva et extract af Hans Kongl. Majestets utslag i denna sak, eller åtminstone hafva tålamod, til des Academien kan göra sig fullkomligen underrättad om sammanhanget, då Academien, i fall intet hopp vore öfrigt at af Cronan ärhålla något på förbemälte förmenta fordran, ville ovedersägeligen, och med skyldig tacksägelse för Herr Svaretz's välmenta tilbud, återställa honom reversen.

1. Academien anmodade Herrar Ehrensverd, Faggot, Ekström och Scheffer, at tillika med Herr Meijer och Secreteraren sammanträda någon dag i nästa vecka, at undersöka Brukssmeden Nymans upgifna nya sätt at gjuta järn-Canoner och Bomber etc. på det Academien i anledning der af, må låta afgå Des underdåniga betänkande der om til Hans Majestet, enligt nådig befallning. Se d. 31 Aug.

4. Upl. Manufactur-Contoirets bref, hvar uti anhålles, at Academien ville undersöka och pröfva Manufacturisten Sethelii upgifna påfund at så bereda läder, at det ei må taga något vattn til sig. Sethelius hade företräde. Herrar Faggot, Clason och Scheffer utnämndes, at göra dessa försök, och gifva Academien del der af.

Novemb. d. 30.
Närvarande: Praeses, Herr Psilanderhielm, Deras Exc. Gref Tessin och Frih. Scheffer samt Gref Bonde, Herrar Faggot, Polhem, Ekström, Salander, Berch och Secreteraren.samt Herr Dangeul.

2. H. Öfverste Lieut. Cunninghames betänkande uplästes, angående Nymans Påfund at gjuta Järn-Canoner och Bomber. det går der på ut, at ännu flera försök projecteras, och som detta var enligt med det betänkande, som et utskott af några K. Academiens Ledamöter, neml. Ehrensverd, Faggot, Meijer, Ekström och Secret. redan der om gifvit, ty beslöts, at underdånigt svar til hans K. Majest. der om skal afgå, med utlåtelse, at Nymans påfund ei är aldeles til föraktande, men at ännu flera försök, neml. dem H. Cunninghame föreslagit, behöfva anställas.

2. Uplästes Secreterarens fortsättning af Anmärkningarna öfver Förtekningarna på Födde och döde, som af Academien gillades at införas i Fjärde Quartalet af Acad. Handlingar för nästledit år.
3. Upl. Herr Stridsbergs ingifne beskrifning på Des Väder-Rior och Trösk-logar, hvilken redan af Herrar Faggot och Clason var öfversedd och gillad.

4. Upl. Herr Faggots å egna och de öfriga Deputerades vägnar författade utlåtelse öfver H. Zethelii påfund at bereda läder, se Dagboken för d. 16 Nov. 1754, hvar uti Academien styrkes, i anledning af en myckenhet både med Zethelii och annat vanligt garfvare- och tran-läder giorde försök, at hos Riksens ständers Manufactur Contoir anmäla Zethelius til det bästa, emedan des läder tager til sig långt mindre vattn, mindre krymper, och efter många blötningar och torkningar ei blir så styft, som det vanliga.

2. I anledning Af Academiens, förledit år, d. 21 Januarii fattade beslut, at af Grefve Fredr. Sparres Testamentes interesse årligen gifva tvänne Praemier, och til följe af de samma gång för samma Premiers utdelning faststälde grund-reglor, som nu uplästes, utnämndes genom Votering, Herrar Faggot, Meijer, Bäck, Clason och Scheffer, at genomläsa det förflutna årets tryckte Handlingar, och ibland de der införde Rön urskilja tvänne, som i anledning af förbemälte Reglor och vilkor hälst synas hafva giordt sig förtjänte til någon belöning och heder. Secreteraren fick befallning at lemna dessa Herrar hvar sin afskrift af Raglorna, och de lofvade inom en Månad lemna Academien deras samfälta betänkande.

2. Upl. Adjunctens i Kumbla i Nerike, Herr Magister Södergrens ingifna, på rön grundade bevis, at et och samma slags sätt at bruka åkeren ei alla År lyckas på samma Jordmån. Remitterades til Herr Westbeck, Faggot och Schultze.

5. Sedan Herr Linnaeus tagit afträde, berättade Herrar Faggot, Meijer, Bäck, Clason och Scheffer, at de, enligt Academiens anmodan, genomläsit förra årets tryckta Handlingar, och funnit, at ibland de Auctorer, som ingifvit Rön i Oeconomiska ämnen, har Herr Stridsberg i synnerhet giordt sig berättigad til et af de Sparriska Praemierna, för des nya Rön om Hummelgårdar. Det andra Praemium hafva de tildömt Herr Linnaeus, för des ingifna nyttiga och vackra anledning, at bättre nyttja vissa i våra Fiäll vildt växande växter, än här tils skedt, och at på Fiällen plantera några andra nyttiga träd och växter, som växa på utländska Fiäll, och derföre förmodeligen lika lätt kunde komma fort på våra. Des utom Proponerade de, om icke K. Academien skulle behaga gifva Kyrkoherden Hedin en Jetton af silfver, til någon heders betygelse för des ingifna mogna oeconomiska beskrifning öfver Kräklinge soken i Nerike, til at der med upmuntra andra, at på samma sätt beskrifva vissa soknar och orter? Sist proponerades, om icke Acad. ville visa sin ärkänsla för Herr Lidbeck, som ingifvit et vackert Rön, om Mulbärs-trädens skötsel, i det K. Academien antoge honom til Ledamot? Hvilket alt af K. Academien med största nöje och fägnad gillades. Herr Praeses tackade Herrar deputerade på Academiens vägnar, som så oväldugt och enhälligt afgiordt detta målet.

2. Herr Faggots grundeliga afhandling om sättet at utröna, huru mycket salpeter finnes i et färdigt giordt krut, samt anmärkningar om krut-värket i allmänhet.

Hans Excell. RiksR. Frih. Scheffer hafva fått 16 röster Herr Adjutanten Lehnberg 13.
Herr Cancellie Rådet von Stiernman 12.
Herr Hof-Cancellern Gref Gyllenborg 9.
Herr Secreteraren Rosenadler 7.
Herr Faggot 6.
Friherre von Seth 6 etc.
Af de fyra, som hade flästa rösterna, föll lotten på Hans Exc. Friherre Scheffer, hvilken til Acad. fägnad emottog Praesidium.
7. Herr Schutzer tog afsked med et Tal, om Chirurgiens nu varande tilstånd. Manuscr. begärdes.

2. Secreteraren upläste den Disposition, som sal. Herr Ekström uti sin sista siukdom inför vittnen dicterat, hvar igenom Han lemnade sin värkstad, med alt hvad der til hörer, värktyg, Materialier, påbegynta Instrumenter, Böcker, m. m. at framgent stå under Kongl. Academiens vård och tilsyn, som har at besörja, det värket aldrig må förskingras eller förstöras, utan blifva tilhopa och nyttjas af dem, som Kongl. Vet. Academien finner skickeliga at Mathematiska Instrumentmakeriet förestå: hvar til sal. H. Directeuren Ekström nu sielf til en början utnämndt tvänne af sina älsta Lärlingar, Johan Ahl och Zacharias Steinholtz. Til at fullgöra denna H. Ekströms yttersta vilja och bevaka Academiens rätt samt värkstadens bästa, utnämndes såsom Academiens fullmägtige, Herrar Faggott, Friherre von Seth och Secreteraren.

1. Uplästes et bref ifrån Riksens Ständers Manufactur Contoir, af innehåll, at som K. Vet. Acad. genom Des Ledamots H. Faggots munteligen giorda föreställning, förklarat sig önska, at Manufactur Contoiret ville inlösa sal. Directeuren Ekströms värkstad hvartil Academien jämväl på vissa hvilkor updragit Contoiret al Des genom Ekströms Disposition förvärfvade rätt, så har Manufactur Contoiret nu kommit öfver ens med arfvingarna här om, och blifvit ägare af samma värkstad, med alt hvad efter sal. H. Ekströms yttersta vilja der til borde lyda: och updrager nu Manufactur Contoiret åt Kongl. Academien, vården och omsorgen om samma värk, samt at utnämna den eller dem, som honom, hädan efter skola förestå och nyttja. Kongl. Academien var ganska nögd med detta steg, emedan Ändamålet vinnes, som är konstens fortplantande och Ekströmska Lärlingarnas bibehållande, samt slipper en redan börjad kostsam och äfventyrlig Process med arfvingarna, angående ägande rätten som ei varit Academien til någon förmån, så vida värket ändock aldrig kan kasta något af sig. En enda Punct var uti Manufactur-Contoirets bref, som Academien önskade få ändrad: den var, at Contoiret begärde säkerhet eller Caution af den, som Academien vil lemna fabriqven i händer. Ty emedan det kunde hända, at den skickeligaste vore fattig och ei kunde skaffa borgen, blefve man der igenom nödsakad at gå honom förbi och antaga en sämre, aldeles emot ändamålet och det der under beroende allmännas tjänst. Derföre beslöts, at föreställning skal göras, om icke uti den Puncten ändring kan ärhållas.

1. Uplästes et af Herrar Fagot och Schultze ingifvit Memorial, angående Academiens Räkenskaper för år 1752, hvar uti hemställes, om icke Academiens inkomster eller upbörd, här efter, uti Räkenskapernas afslutande, böra så väl med säkra verificationer biläggas, som utgifterna: om icke Bokhållaren bör årligen låta inventera ifrån sig hvart års öfverblefna Almanachor, som säljas såsom Maculaturer, emedan eljest stort underslef der med kunde förelöpa, i det Bokhållaren allenast upförde för Maculatur, hvad såsom Almanachor blifvit såldt, Academien til stor mistning. 3:o om icke viss tid borde Bokhållaren föreläggas til Räkenskapernas ingifvande, på det ei der med så långt må utdraga, til hela 3 eller fyra år, som nu skedt. Alla Dessa puncter blefvo gillade och beslöts, at Bokhållaren genom utdrag af Dag-boken skal alfvarligen tilsägas, 1:o at hädan efter verificera så väl Credit som Debet-summorna. 2:o at nu strax, höst inom sex veckor, göra behörig redo före och låta ifrån sig inventera de förflutna årens öfverblefna Almanachor eller Maculaturer. 3:o at hädan efter, vid hårdt ansvar, aldrig sälja något års öfverblefne Almanachor såsom Maculaturer, innan de blifvit ifrån honom noga inventerade, hvilket bör ske vid hvart års slut af der til deputerade Ledamöter. 4:o at han högst inom tre månader skal upvisa Academiens Räkenskaper för år 1753, samt sedan hvar tredje månad eller förr fortfara med de följande årens räkenskaper, til des han kan komma i ordning at hädan efter altid inkomma med näst föregående årets Räkenskaper, til det sista, tre månader efter samma års slut.

1. De Herrar, som d. 24 sistledne Januarii blifvit utnämnde at urskilja, hvilka af de förledit år ingifne Rön, hafva i synnerhet förtjänt Praemium, berättade nu, at de funnit Herr Faggot och Herr Lidbeck mäst der til berättigade: den förra för des Rön, om sättet at probera krut: den senare för des ingifna beskrifning om krappens Plantering. Academien var mycket nögd med detta val, och befalte Secreteraren draga försorg om Jettonernas tilredande til nästa Praesidii ombyte.

5. Upl. Bataillons Predikanten Magister Thurings vidlöftiga beskrifning om Askers soken i Nerike, hvilken Herr Faggot åtog sig at något sammandraga.

6. Herr Faggot fick sin Gull-Jetton, enligt hvad d. 3 April var beslutit. Herr Lidbeck hade redan fått sin, förr än han afreste til Skåne.

1. Upvistes et exemplar af Academiens Handlingar för sistledne tre Månader, och utnämndes Herrar Faggot, Swab, Bäck, Clason och Carleson, at af förledit års tryckta Handlingar urskilja tvänne Rön, hvilkas Auctorer tyckas der med hafva giordt sig förtjänte til de Sparriske Premie-Jettonerne.

3. Upl. Mäklaren Hiärpes memorial, om des förmenta nya påfund af spanmåls-profvare, lämpad til Svenskt mål och vigt, som Kongl. Majestet til Academiens underdåniga utlåtande allernådigst remitterat. Academien fant strax, hvad stor möda han sig uti god välmening giordt, at tjäna det allmänna uti detta stycke, och at han der med i många år varit sysselsatt, förr än framledne Directeuren Ekström utgaf sin spanmåls-profvare. Men at Hiärpe likväl felat om rätta grunderna til sit ämne, samt at Ekströms, uti Academiens Handlingar för år 1753, beskrefne spanmåls profvare äro långt säkrare, beqvämligare i bruket och fördelaktigare, än denne Herr Hiärpes. Til närmare skärskådande aflemnades memorialet til Herrar Faggot och Schultze, at med deras betänkande der om inkomma.

2. Upl. Bokhållaren Norbergs insända Rön, om några örte-fröns uthärdande i Jorden, utan at gro, förr än efter flera års förlopp: af hvilka Herr Faggot anmodades at utdraga, hvad som kunde tjäna at införa i Handlingarna.

4. Herr Praeses förestälde angelägenheten at pådrifva det Academiens räkenskaper må komma uti rätt skick, til hvilken ända han alfvarligen antydt Academiens bokhållare at inom nästa Session inkomma med Räkningarna för år 1755, samt strax der efter, så fort mögeligit är, med 1756 och innevarande års Böcker. Kongl. Academien kunde ei annat än der öfver betyga et särdeles nöje och beslöt, at derest Bokhållaren ock denna gången treskas och ei fullgör hvad honom befalles, skal han utan förskoning och upskof afsättas ifrån des tjänst, hälst Academien äfven i andra mål funnit honom försumelig och uti des upförande vidlyftig. At öfverlägga om de mått, som vid detta högst angelägna och granlaga ärende äro nödiga at taga samt at öfverse de inkommande räkenskaperna och föreskrifva lag och reglor om sielfva Bokhållnings sättet, utnämndes Herr Praeses til biträde, Herrar Faggot, Grill, Schultze, Clason och Berch.

3. Upl. et stycke af Comministern Jöns Hornaei ingifne berättelse om Des Sochne boers i Ytterlänäs soken i Ångermanland, hushållning. Det var qvickt skrifvit och visar hvad grufveliga missbruk uti Landthushållningen förelöpa på den orten: men der uti var föga nyttigt at lära för andra, hvarföre ock Academien ei fant denna berättelse tjänlig at införas i Handlingarna. Dock anmodades Herr Faggot, Clason och Schultze at inkomma der öfver med närmare betänkande.

1. Upl. Herrar Schultzes, Faggots och Runebergs betänkande om den af mäklaren Hierpe påfund[n]e spanmåls profvaren, se Dagboken för d. 12 Febr. innevarande år. Herr Schultze visar samma profvares godhet, äfven, efter des tanka framför den af framledne Directeuren Ekström(s) påfundne och uti Academiens Handlingar för år 1753 beskrefne spanmåls profvaren: Hvar emot Herrar Faggot och Runeberg ådaga lade, at Hiärpes profvare väl icke grundar sig på riktiga Principier, men at han dock igenom mångfaldiga tentamina och jämkningar synes hafva brakt honom til den godhet, at man med honom kan tämmeligen väl och noga pröfva spanmåls halt: men at, såsom Principierna ei äro riktige, så kan ei hvar och en sielf förfärdiga sig en dylik och aldeles säker profvare, hvilket likväl efter Ekströms rena grunder, kan ske. 2:o. Är Hiärpes profvare mycket mera componerad och kostsam än Ekströms, samt ovigare at nyttja och bära med sig til torgs. 3:o är Ekströms profvare redan af höga vederbörande til almänt bruk antagen och påbuden. Derföre stadnade Academien i det slut at i underdånighet afgifva til Kongl. Majestet des betänkande der om, af innehåll: at Mäklaren Hiärpes välmening visserligen varit och är beröm-värd: at de af honom giorde och nyttjade spanmåls-profvare äfven kunna göra nöjaktig tjänst för dem som sig deraf lärdt betjäna: men at de uti intet hufvudsakeligt mål äga företräde för Ekströms, utan tvärt om i vissa omständigheter äro sämre. Hiärpes största merit består der uti, at han såsom med spanmåls handlare och flera som umgås med spanmål, väl bekant, öfvertygat dem om sådana profvares nödvändighet och stora nytta, samt öfvertalt dem at sig mera der af betjäna, än här tils skedt.

3. Uplästes Herr Westbecks på Academiens anmodan giorde berättelse om des mångåriga försök at til Åker och Äng upodla Kärr, Måssar och sänkmark. Remitterades til Herrar Faggots, Clasons och Schultzes utlåtande.

4. Upl. Herr Faggots betänkande öfver Herr Westbecks afhandling om sänk-markers upodling. Des nedlagda otrötteliga flit och möda vid detta angelägna ämne, des der använda eftertanka och myckna kostnad, berömdes tilbörligen: men visades tillika, at Herr Probsten torde hafva giordt ännu bättre, om han vid sänkmarkers upodlande brukat eldas tilhielp något sparsammare. Eld och svedande eller kyttande kunna så lätt missbrukas, at Academien, ehuru hon medgifver at de vid vissa tilfällen kunna göra nytta, häldre råder at umbära den, än at genom något slags tilstyrkande uti des egna handlingar eller uti någon under des gillande utkommande skrift, gifva minsta anledning til deras så fördärfveliga som redan alt för mycket inrotade missbruk: hälst Academien redan med fasta skäl visat och altid påyrkat deras skadelighet, och allmänheten redan börjat finna sig samt Regeringen sökt förekomma de lands-fördärfveliga påfölgder, som eldens missbruk vid Landtskötselen här tils åstadkommit. Herr Faggot styrkte derföre Academien at amoda Herr Westbeck, det ville, sedan han upriktigt berättat, hvad sätt han sielf brukat vid sänkmarkers uptagande, råda sina läsare at det minsta någonsin mögeligt är eller ock aldeles intet nyttja eldens åtgiärd, utan i det stället på andra sätt, som Herr Probsten äfven grundeligen och utförligen utstakat, söka göra sänkmarker bördiga och nyttiga. Sedan Herr Probsten det giordt, kunde Academien göra sig heder af at til efterfölgd hos allmänheten anmäla Herr Westbeks skrift. Academien instämde med Herr Faggot uti detta mål, och efter någon ordväxling, återtog Herr Probsten sin skrift, med löfte at der på göra nödiga ändringar och förklaringar.

4. Herr Praeses påminde Academien, at nu efter vanligheten utnämna några af Ledamöterna, til at af de förledit år tryckte Handlingar urskilja dem, hvilkas Auctorer hafva giordt sig förtjänte til de Sparriska Praemie-Jettonerna. Herrar Faggot, Bäck, Clason och Kryger åtogo sig detta, på Academiens anmodan.

5. Upl. Herr Faggots ingifna förbättring på den art af Spanmåls-Magaziner, som framledne ÖfverIntendenten Hårleman år 1746 i Academiens Handlingar beskrifvit.

Majus. d. 25.
Som det förspordes, at Camereraren Myrman blifvit sjuk och nu mera drog i betänkande, om han ville sig åtaga den honom updragne sysla, råkade Herrar Deputerade öfver denna oförmodade händelse i största oro, och kommo tilsamman på Observatorio at öfverlägga här om, Herrar Faggot, Clason, Schultze, Friherre von Seth och Secreteraren.

3. Hpl. Herr Grefve Cronstedts påminnelser vid Herr Faggots af trycket utgifna Beskrifning öfver en Magazins byggnad (se d. 11 Martii). Som Herr Faggots Beskrifning ei influtit eller kommer i Academiens Handlingar, utan är särskildt tryckt, undanbad sig Academien at taga del uti denna tvist.

6. Voterades til ny Praeses, då
Herr von Stiernman fick 11 röster.
Herr C. Carleson 10.
Herr Faggot 6.
Herr Runeberg 6.
Herr Pålhem 5. etc.
Ibland de fyra, som hade flästa rösterna, föll låtten på Herr von Stjernman.

1. Uplästes utdrag af Protocollet, hållit i Kongl. Majestets RådCammare, hvar uti befalles Academien at besiktiga den af LifMedicus Doctor Hallman på Ladugårdslandet här i staden anlagde Mulbärs Plantage. Herr Praeses berättade, at Han, tillika med Herrar Faggot, Rudenschöld, Salander, Bäck, Strandberg, Acrel, Bergius och Academiens Secreterare, redan varit och besedt samma Plantering: Och som de fläste af desse Herrar deputerade nu voro tilstädes, blef Secreteraren updragit, at i anledning af deras yttrande därom nu i Academien, upsätta et underdånigt utlåtande, at til nästa sammankomst närmare justeras.

7. Voterades til ny Praeses, och fingo följande Herrar Ledamöter röster. 
Herr Stats-Secreteraren och Ridd. Carl Carleson 23 röster.
Herr Capitaine Knutberg 18.
Herr Ryttmästaren Jennings 15.
Herr ÖfverDirecteuren Faggot 14.
Herr Carl Lehnberg 9.
Herr Malmerfelt 8.
Herr Edw. Runeberg 6. etc. 
Ibland de fyra, som hade flästa rösterna, och alle voro närvarande, föll Lotten på Herr Carleson, som emottog lyckönskningar.

3. Secreteraren berättade, det Kongl. Cammar-Collegium hade mundteligen anmodat honom at i K. Academien upvisa en ny af Mäklaren Hiärpe upgifven art af spanmåls profvare, samt låta K. Cammar Collegium få veta Academiens tankar där om. Herrar Faggot och Runeberg anmodades, at där öfver afgifva deras yttrande.

5. Herr Faggot upläste des Rön och anmärkningar om Svensk rafinerad Pot-aska, och viste den vara bättre, än den utländska, fast än den af färgare och andra ratas.

1. Herr Faggot yttrade sig angående spanmåls-profvaren, se d. 17 Februarii, at den vore på falsk grund bygd, opålitelig och skadelig i anseende där til, at et godt Besman därmed skulle skämmas, om man efter des justering skulle, såsom Mäklaren Hierpe nu på det upvista Besmanet giordt, utsticka en stor hop märken tjänande til spanmåls pröfning. Herr Faggot lofvade i öfrigit sig vilja, såsom den, hvilken en sådan sak å ämbetets vägnar tilhörer, til Kongl. CammarCollegium ingifva Des betänkande där om i eget namn.

4. Herr Praeses, som tilika med Herrar Faggot och Kryger öfversedt Herr Fischerströms förledit år insände anmärkningar öfver Landthushållningen i Södra Halland, tilstyrkte, at den under Academiens approbation må uti ensärskild Tractat utgifvas af trycket, emedan de äro för vidlyftige at inrymas i Handlingarna.

10. Sedan alt detta til hela Academiens synnerliga nöje och i största vänlighet var afgiordt, skred man til ny Praesidis val, då
Herr Ed. Runeberg fick 20 röster.
Herr Knutberg 16.
Herr Faggot 14.
Herr Malmerfelt 12.
Herr Alströmer 8.
Herr C. Lehnberg 7. etc.
utom 10 andra, som hade 2 à 3 röster til Mans.

1. Herr Praeses framgaf til Herr v. Swab den honom tildömda Sparriska premie Jettonen af Gull, samt aflemnade den Directeuren Runeberg tilhöriga, åt Des svärfader, Herr Faggot. Secreteraren fick befallning at skicka Rinmans med Posten.

9. Sist anmodades Herr Klingenstierna, at i samråd med Herrar Faggot, P. Lehnberg och Secreteraren, utarbeta en Instruction, hvar efter Herr Wilcke kommer at rätta sig uti Föreläsningarna.

1. Herr Faggot anmälde, at han för många orsaker funnit rådeligt, at särskildt samt hel och hållen af trycket utgifva den Beskrifning öfver Laihela socken i Österbotn, hvaraf et utdrag blef infördt i K. Academiens Handlingar för nästledit år, hvar til Han upsatt et vackert företal, som uplästes. K. Academien gillade detta upsåt, och samtyckte, at bemälte Företal må uti Academiens namn och såsom des approbation ditsättas, så at Boken ei behöfver undergå någon annan censure.

10. Därpå företogs Votering til en ny Praeses, och fick Herr Knutberg 12 röster.
Herr Runeberg 11.
Herr Alströmer 7.
Herr Faggot 6.
Herr C. Lehnberg 6.
Herr Rosen 5.
Herr Bergius 4 etc.

Emedan Herrar Faggot och Lehnberg hade lika röster, lottades dem imellan, hvilken skulle blifva Candidat, då Lotten föll på Herr Lehnberg. Ändteligen Lottades imellan Herr Knutberg, Runeberg, Alströmer och Lehnberg, hvilken skulle blifva Praeses, då Lotten föll på Herr Alströmer, til Academiens stora fägnad.

7. Omröstningen til ny Praeses, utföll så at Herr Runeberg fick 13 röster
Herr Knutberg 12.
Herr Bergius 8.
H. C. Lehnberg 7.
Herr Faggot 6.

2. Upl. Herr Faggots försök med salt käll-vattn.

2. Herr Polhems tilläggning til Herr Faggots d. 7 huius ingifna försök om brunnarnas sälta här i Stockholm, samt om sättet at förekomma denna och andra af Upsiö förorsakade olägenheter.

2. Upl. Legations Secreteraren Silens under des resa til Constantinopel giorde anmärkningar öfver åkerbruket i Polen. i synnerhet, huru de där beqvämligen så lägga åkrarna, at nästan ingen [dikning] behöfves. Academien pröfvade nyttigt, at låta införa detta i Handlingarna, dock anmodades Herr Faggot, at göra därvid en liten anmärkning, at ei late åkerbrukare må taga sig alt för stor frihet at försuma dikning.

9. Herr Faggot föredrog uti des afträdes Tal, Svenska Landtmäteriet[s] Historia, sedan år 1747.

3. Herr Praeses förestälde, om icke K. Academien ville gifva 2000 Daler i förskott, til upläggningen af den förträffeliga Beskrifning öfver Laihela sokn i Österbotn, hvar af et utdrag är infördt i K. V. Academiens Handlingar för år 1758, men som Academien pröfvat värd at in extenso tryckas. Academien samtyckte så mycket häldre där til, som Boken ei annat kan än blifva både nyttig och begärlig.

11. Anmäldes, at Fru RiksRådinnan Ehrenpreus behagat skänka til K. Academiens Boksamling Det stora allgemeines Lexicon, bestående af 62 Tomer in Folio, för hvilken hederliga Gåfva Hans Excellence R.R. Palmstierna tillika med Praeses Herr Faggot och Secreteraren, å Academiens vägnar redan aflagt vederbörlig tacksägelse.

3. Herr Faggot förestälde, om icke vore nödigt at göra någon ändring uti det här tils brukliga sättet at proponera nya Ledamöter, til at förekomma, det ei så månge promiscue må föreslås, som här tils skedt. Academien fan denna saken öm, och ville hafva betänke tid. Imedlertid upskiöts nu med votering om dem, som nu äro föreslagne.

1. Upl. Kongl. Majestets Nådiga befallning til Academien at ingifva des utlåtande öfver några Probsten Westbecks inventioner, hvar på han nu ingifvit beskrifning och Ritningar. De uplästes, och utnämndes Herrar Faggot, Meijer, Clason, Knutberg och Runeberg at derom afgifva deras betänkande.

1. Uplästes Herrar Faggots, Polhems och Knutbergs betänkande öfver Probsten Westbecks hos K. M. angifna nya påfund af Torkhus, hvar uti ingen eldning behöfves, utan värme nog ärhålles genom Rör ifrån andra eld-städer. m. m. som af K. M. blifvit Academiens utlåtande underkastad. Deputerade yttrade sig, at Inventionen ingalunda är ny, men at det är väl, at Probsten Westbeck gifvit andra en eftersyn til dylika nyttiga inrättningar hos oss, hälst uti den tiltagande vedbristen.

1. Upl. Herr Capitaine Winblads beskrifning på en förbättrad inrättning af Tegel-ugnar, hvarigenom mycken ved kan besparas, öfver hvilken Hans K. Majestet befalt Academien at inkomma med des underdåniga yttrande. Herrar Gr. Cronstedt, Faggot, Polhem och Liungqvist, som redan hade fått communication af denna Beskrifning och nu voro närvarande, utläto sig, at de til alla delar gillade denna inrättning af Tegel-ugnar, och styrkte Academien at med loford befordra Beskrifningens utgifvande af Trycket.

3. Herr Praeses berättade, at Han, tillika med Herrar Faggot, Bäck, Swab och Wargentin, haft sammanträde och öfverlagt, hvilke synas hafva giordt sig mäst förtjänte til de Sparriska praemie-Jettoner, för sistledit år, samt at de stadnat i det slut, at Herrar Klingenstierna och Rosen tycktes vara sielftagne, i anseende til de vackra och väl utarbetade Rön, som de ingifvit, den ene om Lius-strålars brytning, den andre, om BinnikeMasken: men at de desutom funnit et af framledne Directeuren Scheffer ingifvit, om Pinschbacks Metallens tilredning, af den vit och beskaffenhet, at det ei heller borde lemnas obelönt. Kongl. Academien biföll, at desse tre må få hvar sin Jetton af Guld, med förbehåll, at här efter ei mer än tvänne Jettoner Årligen må utdelas för frivilligt åtagne ämnen: hälst Academien här efter vil utgifva tvänne andra, för vissa determinerade ämnen, hvilka såsom frågor blifva framstälde emot löfte om Praemium.

April. d. 22.
Närvarande Praeses, Herr Doctor Gadolin, samt 9 af Herrar Ledamöter.
1. Her Praeses anmälde, det han, tillika med Herrar Faggot, Bäck, Swab och Secreteraren,som varit anmodade

Sedan således första Hufvud-frågan, om Ledamöternes antal, var afgiord, företogs den andra, om sättet och ordningen at föreslå och välja nya Ledamöter. Och ehuruväl Herr Kryger några sådana Reglor föreslagit, pröfvade dock Academien bäst, at utnämna några Deputerade, at vidare öfverlägga om den saken, och utarbeta et project til Lag härutinnan, hvilket sedan kommer under hela Academiens närmare skärskådande. Herrar Tilas, Faggot, Frih. v. Seth, Gadolin, Kryger och Eph. Runeberg anmodades, at med Herr Praeses och Secreteraren sammanträda, och upsätta et skrifteligt utkast til det åstundande Reglementet.

2. Uplästes Herrar Carlesons och Faggots betänkande öfver Probsten Stenii ingifna afhandling om Mossars upodling: neml. at det vore bäst, om Auctoren ginge därmed til Censor och läte denna Afhandling särskildt trycka, emedan Academien ei kan bifalla des method at upbränna i stälet för at upodla Mossar.

1. Herr Jennings framgaf en af Probsten Knut Lenaeus upsatt utförlig Beskrifning öfver Delsbo Soken i Helsingland, och anmälde Auctorens åstundan, at få Academiens approbation eller censure därpå. Manuscriptet Remitterades til Herrar Faggot och Schultze.

3. Upl. någre af de inkomna svaren, om Mossens utrotande af ängar, och som Academien ei mer i detta år lärer komma tilhopa, beslöts, at til tidens vinnande nu strax remittera de inkomna svaren til följande Herrar Ledamöter. Hr Nordenschöld,
Faggot,
Clason,
Schultze,
Carleson.

1. Uplästes det utkast til Förklaring öfver K. Academiens Grund-Reglor, uti de mål som röra Ledamöters val, hvilket Herrar Tilas, Faggot, Wargentin, Frih. von Seth, Gadolin, Kryger och Runeberg, på K. Academiens anmodan d. 23 Maji sistledet år, utarbetat. Och som det, efter mogen öfverläggning, stadnade i det beslut, at berörde förklaring och project skal, til prof, på tre år, antagas och oryggeligen följas såsom Lag: med förbehåll, at Academien efter tre års förlopp kan antingen förbättra dessa Reglor, eller låta dem stå flera år på prof, eller ock förvandla dem til beständig lag: så varda de här ord ifrån ord införde.
1. Ei må antalet af Inländske Ledamöter vara större än 100, men väl mindre.
2. Ledamots val må ei företagas mer än en gång om Året, neml. vid första Praesidii ombytet, som gemenligen sker i Januarii Månad.
3. Ämnen til nya Ledamöter må ei föreslås oftare, än vid de fyra vanliga Praesidii ombyten. 4. Den som vil föreslå någon til Ledamot, bör sielf vara åtminstone 3 års gammal Ledamot i Academien, samt under den tiden hafva visat prof, igenom Röns ingifvande, eller flitig närvarelse vid sammankomsterne, eller genom andra vedermälen, at Han älskar Academien.
5. Vil någon Ledamot föreslå, göre det skrifteligen, och anföre, hvad prof den föreslagne visat af insigt uti någon af de Vetenskaper, som Academien odlar, eller hvad tjänster Han giordt Academien, eller här efter göra kan. Denna skrift upläse den, som gör Propositionen, in för sittande Academie, sedan Han sig där til anmält, och fått lof af Herr Praeses. Men om Han ei är i staden närvarande, upläses den egenhändigt underskrifna skriften, af Academiens Secreterare.
6. Ingen föreslagen komme til omröstning at blifva Candidat, som icke åtminstone 3 Månader förut varit föreslagen.
7. Förtekningen på de föreslagne, med år och dag, då hvar och en blifvit föreslagen, ligge sedan på bordet vid alla sammankomster, eller är åtminstone tilhands, at den som åstundar, må hafva tilfälle at se den.
8. Vid Tredje Praesidii ombytet, som gemenligen sker i Octob. Månad, sedan Ledamöterne nog talrikt äro församlade, upläse Secreteraren alla det året giorda Propositioner til nya Ledamöter. Där på företages förste Voteringen öfver hvar och en af de Föreslagne, at afgöra, hvilke af dem må blifva Candidater. Hvar och en, som får Pluralitet af röster, blifve Candidat: men den ei har något mer än hälften af rösterne på sin sida, blifve utesluten, och kan ei å nyo föreslås, förr än han visat nya prof. Den som har största Pluraliteten, blifve den förste Candidaten, och de öfrige Candidater sättes i ordning efter antalet af rösterne: Dock så, at de Candidater, som kunna vara öfrige sedan förra året, hafva företräde för de nye Candidaterne.
9. Förtekningen på Candidaterne ligge sedan vid alla sammankomster på Bordet, til nästa Praesidis ombyte.
10. Vid Första Praesidii ombyte på det nya året, sedan Ledamöterne nog talrikt äro församlade, anmäle Herr Praeses, huru månge Academiens än lefvande Ledamöter äro; och om de äro mindre än 100, hemställes K. Academiens godtfinnande, om och huru månge nye Ledamöter då skola väljas. När det är afgiordt, upläse Secreteraren Förtekningen på alla så äldre som yngre Candidaterne, tillika med hvars och ens meriter, i anledning af dens skrift, som Honom proponerat. Där på företages den andra Omröstningen, först öfver de äldre och sedan de yngre Candidaterne, efter deras Nummer. Hvar och en, som får fulla tre-fjerde-delar af rösterne, blifve Ledamot. När så månge nye Ledamöter blifvit valde, som förut varit öfverenskommit, afstadnar omröstningen, och de öfrige Candidater besparas til nästa år.
11. Om någon Candidat vid denne senare omröstning ei fått fulla tre fjärde-delar af rösterne, blifve Han ändock än et år Candidat, dock så, at Han förlorar sin Nummer, och blir den siste af de överblefne Candidaterne. Men blir Han följande året å nyo utvoterad, uteslutes då äfven af Candidat Listan, och kan ei å nyo föreslås, utan nya skäl.
12. Vid förenämnde omrstningar, gälle ingens röst, som ei vid sammankomsten då är sielf närvarande
13. När ny Ledamot är vald, notificeres ei Des val uti de allmänne Tidningarne, förrän Han mundteligen eller skrifteligen låtit förstå, at han är nögd at ingå de förindelser, som Grund-Reglorna honom ålägga.
14. Då Ledamöters val, eller öfverläggningar därom förehafves i Academien, må ingen, utom Academiens Ledamöter, vara tilstädes.
Dessa Reglor komma nu, til en början, at i de nästföljande tre åren noga i akt tagas och följas. Men år 1765 kan åter komma under öfvarläggning, huru vida de må förbättras, fastställas eller til behagelig tid längre pröfvas.

2. Beslöts, at öfverläggningen om Praemierne så väl för de förledet år framstälde frågor, som om de vanlige Sparriske Premie-Jettonerne skulle til nästa sammankomst upskiutas, och i medlertid anmodades Herrar Tilas, Faggot, Bäck, Mennander, Berch, Frih. von Seth, Kryger, Runeberg, och den nye Praeses, at öfverlägga, om och huru vida någon ändring för framtiden pröfvas nödig vid författningen om Premierne.

Herrar Faggot och Runeberg voterade på N. 9.

Altså blef ingen decision, emedan vota voro paria. Därföre blef öfverenskommit, at Secreteraren skulle skrifva til Herr Linnaeus, och anmoda Honom at decidera. Men at för öfrigt bägge dessa svaren förtjänte at tryckas. Samma Dag,
efter middagen, sammanträdde, uti Herr Praesidis och Secreterarens närvaro, Herrar Faggot, Nordenschöld, Schultze, Clason, Tiburtius och Runeberg, hvilke alle haft hos sig och läsit de inkomna svaren på den andra förledet år framstälda frågan, angående bästa sättet at upodla Mosslupna Ängar, och af Academien varit anmodade, at utlåta sig, hvilket af dem förtjänte hälst belönas.

6. Herr Meijer berättade, det Han, i anledning af några i Academien förefallna Discourser, om Papini Digestor, och den där på i Frankrike nyligen giorde förbättring (: se Dagboken för d. 11 Novemb. 1761.) låtit af Metal giuta en sådan Digestor, som den Franske beskrifningen förmäler, och at han redan därmed giordt några försök. Samma Digestor upvisades nu, och skänktes af Herr Meijer til K. Academien, som med största tacksamhet denna gåfva uptog. Och som Herr Faggot förmälde sig vilja därmed göra åtskilliga angelägna och nyttiga experimenter, så fick Han lof at til den ändan låna denna Digistor, emot försäkran at meddela Academien de Rön Han där med göra kan.

3. Upl. Herr Öfverståthållarens Memorial, hvaruti anhålles, det ville Academien upgifva något säkert sätt, hvarigenom Dricka til des styrka kan pröfvas. Herr Faggot åtog sig, at låta göra en sådan dricks-profvare, som brukas på åtskilliga ställen utomlands, samt låta justera den, til dubbelt Öl, starkare och svagare Svagdricka, samt vattn.

1. Herr Praeses berättade, det Han, tillika med Herrar Faggot, Wargentin, Kryger och Frih. von seth, på Academiens anmodan, igenomsedt Academiens Handlingar för det sistledna året, för at pröfva, hvilka af de däruti anförda Rön tycktes vara mäst berättigade til de tvänne vanliga Sparriska PremieJettoner af guld. De hade alle strax utmärkt Rådmannen Lunds Rön om Fiske-Plantering uti Insiöar, såsom ovedersägeligen det nyttigaste och mäst förtjänta. Men Deputerade hade varit något delte, hvilken borde få det andra Prémium, emedan somlige tildömt det åt Herr Wilcke, för des vack[r]a Rön, om snö-figurerne, andre åt Herr Cronstedt, för des Afhandling om allahanda Byggnings Ämnen af sten, som nu ei nyttjas: andre åter åt Herr Kalm, för des Rön om sista kalla vinters värkan på allahanda träd och Buskar vid Åbo, i anseende til de nyttiga slut-satser, rörande Plantager, som Han där af dragit. Omsider förenade sig alle, om Herr Kalm. Det blef altså nu faststäldt, at Herrar Lund och Kalm skola få hvarsin Gull-Jetton.

Majus d. 5.
Sammanträdde på föregången kallelse följande Herrar Ledamöter, neml. Praeses, Herr Knutberg, samt Herrar Tilas, Faggot, Nordenschöld, Meldercreutz, von Dalin, Mennander, Schultze, Ribe, Carleson, Wargentin, Frih. von Seth, P. Lehnberg, Kryger, Runeberg, Bergius och Wilcke.

6. Magist. Planmans berättelse om en ravage som blifvit förorsakad förledet år af en Insiö i Finland, hvilken sig i hast utbrutit, och som under vattnets framfart på des nya väg, åstadkommit stora förändringar. K. Academien fant denna Händelse ganska märkvärdig, och anmodade Herr Faggot, at genom Landtmätare i Orten nogare låta bese och affatta Siön och orten.

1. Secreteraren berättade, at på de tvänne af K. Academien förledet år framstälda frågor, voro åtskilliga Svar inkomne: neml. 10 på den som angick Maskars utödande på fruktträden, och 6 på den, om Ekars Barkning. Beslöts, at de förra skulle remitteras til Herrar v. Linné, Gr. Cronstedt, De Geer, Faggot, Bäck, Classon, Carleson, Adelcrants och Bergius. Den senare til Herrar v. Linné, Gr. Cronstedt, Faggot, Brandt, Polhem, Rudenschöld, Schultze, Clason, Carleson Knutberg och Kryger.

3. På det Academien må råka så mycket vackrare och nyttigare frågor, samt at vid deras utväljande må tilgå så mycket redigare, utnämndes följande Herrar Ledamöter, at innan Praesidii ombytet sker, träda tilsamman, och af alla föreslagna frågor, utvälja några få, som tyckas vara de värdigaste, inom hvilka valet vid Praesidii ombytet må inskränkas: neml. Herr Praeses, samt Herrar Gr. Cronstedt, Faggot, v. Swab, Bäck. Schultze, Wargentin, Clason, Gr. von Seth, Kryger, och Runeberg.

3. Upl. Organisten Söderströms och Orgbyggare Gesällen Swalbergs ansökning at få undergå examen, huru vida de kunna pröfvas skickelige at bygga Orgverk. Efter någon öfverläggning härom, anmodades Herrar Faggot, Polhem, P. Lehnberg, Kryger och Runeberg, at uti Orgbyggare Directeurerne Greens och Stråhles närvaro, examinera dem.

5. Upl. en af Hr Bengt Ågren ingifven afhandling om Mulbetets förbättrande på Landsbygden. Herrar Faggot och Schultze hafva det sedermera genomläsit, och funnit däruti föga nytt eller märkvärdigt.

På andra Frågan, angående Ekars barkning på Roten, voro 6 svar inkomne. Öfver dem hade Herrar Carleson och Rudenschöld skrifteligen yttrat sig. De närvarande Censores öfver desa Svaren, voro Herrar Faggot, Bäck, Clason, Kryger och Runeberg. Samtelige Desse Herrar förklarade sig ei hafva funnit Frågan vara af någon nöjaktigt besvarad, så at någre tilstyrkte, at intet Praemium borde denna gången gifvas, utan frågan å nyo framställas. Dock biföls ändteligen, at Praemium skulle gifvas, för at bibehålla Academiens förtroende hos allmänheten: och fick Svaret N:o 2 de flästa rösterne, hvaruti Ekars Barkning på roten ogillas. Men på det allmänheten må se skälen så väl med som mot, fants för godt at äfven låta trycka Svaren N:o 5 och 4. samt gifva Auctore[r]ne hvar sin Silfver-Jetton. Vid Sedlarnes öpnande, fants Kyrkoherden Ahlelöf i Halland vara Auctor til N. 2. Fabriqveuren Lars Zetelius, til N. 5, och Kyrkoherden Wetterling i Smålen, til N. 4.

På den ena frågan, angående Löfmaskars fördrifvande af fruckträd, voro 11 svar inkomne. Öfver dem hade Herrar Linnaeus, De Geer och Adelcrantz inkommit med skrifteliga utlåtande, som uplästes. Med dem instämde Herrar Gr. Cronstedt, Faggot, Bäck, Bergius och Herr Praeses, at N:o 6, som har til märkespråk nunqvam aliud Natura, aliud Sapentia dicit, vore det bästa, och at Auctoren därtil borde få Praemium: men at äfven N:o 3, 7, 8 och 11 innehålla åtskilliga mer och mindre pröfvade medel emot maskar; hvarföre det pröfvades för nyttigt, at äfven låta trycka dem, samt at hedra auctorerne med hvar sin Silfver-Jetton.

Herr ÖfverDirecteuren Faggot framstälte följande därtill förut skrifteligen upsatte Frågor, angående OrgelVärk.

1. Hvad Längd och Diameter fordras för piporne i en Octav, alla lntervalla igenom, så at de få en lika sväfvande temperatur, och den bästa harmoniska låt, som in praxi görligt är?
Sv. Söderström. Om härmed frågas, hvad Längd den största Pipan bör hafva emot den sidsta, och alla de medlersta, kan därpå a priori ej så noga svaras, men praktik[en‘ gifver vid handen: At såsom en spänd sträng af dubbel längd, vid lika spänning gifver en Octav gröfre Ton, är och vid Pipor, at en dubbel längd ger Octaven: hvilket likväl endast inom två Octaver låter sig göra, de gröfre och finare afvika härifrån, och Örat måste då rätta skilnaden. De öfriga medeltoner tager efter den Linia Musica som Stråle till K. V. A. ingifvit, fastän man icke förstår sig på at nyttia, den därstädes af Hr Faggot anförde Trigonometriska uträkningen. Temperaturen på medeltonerne till Renhet kan svårligen efter mått, utan bäst af Örat afgöras. Emedan därvid icke allena på pipornas längd, utan deras innehåll ankommer.
Sv. Svalberg Kan ej annat än det som sagt är därom svara, hälst han af Herrar Directeurerne hans Läromästare icke därutinnan blifvit undervist.

24 Fr. Hvilken är bästa blandning af bly och tenn efter olika Stämmor.
Södrstr. Detta gör iust ingen skilnad vid olika stämmor. Principalen plägar göras af purt tenn. Svalb. Någon viss blandning torde behöfvas och vara nödig efter Tennpipor som stå uti Ekträd funnits vara däraf angripne. Herrar Directeurerne frågade till Slut. Hwad nu egenteligen är deras Ändamål?
Svar. At få roa sig därmed, och om uti de nästgränsande kyrkor något förefaller, at utan tilltal därvid få brukas. På Hr ÖfverDirecteuren Faggots föreställning, huru granlaga detta Arbete är, och at det är Samvets Sak, at påtaga sig det man kan göra skada och Omkåstnad för andra vid: Svarades. At andra det törse af pur Okunnoghet hafva giordt, och bortskämt sådane Värk, det man dock ej tänker göra.

Uplästes Herr ÖfverDirecteuren Faggots Rön eller förbättring på Dricks profvare, som remittrades till Hr Inspectoren Runeberg och herr lector Wilcke.

1. Uplästes Protocollet, med Frågor och Svar, på den examen, som d. 23 hujus blifvit hållen, samt Hr Directeuren Greens påminnelser vid Svaren. I anledning hvar af, så väl som af Herr Faggots yttrande, Söderström och Swalberg ei ännu pröfvades äga nog insigt och kundskap, at kunna bygga Orgor, utan behöva än vidare öfva sig i konsten.

2. Upl. Herr Faggots förbättring på Dricks-profvare.

4. Beslöts, at Herr Linnaei anmärkningar om Öl, som varit förut införde uti Stockholms Almanach för år 1749, kunna ock nu införas i Handlingarne, såsom et bihang til Herr Faggots beskrifning på Öl-profvaren. Se N. 10.

5. På Herr Grefve Cronstedts föreställning, beviljades, at Studiosus Anders Kallström, som Academien tilförene (:se Dagb. för d. 24 Febr. 1762:) upmuntrat at med flit lägga sig på Trägårdsmästare Wetenskapen, och som nu är sinnad at i samma afsigt resa til Holland, at där få vidare öfning, skal nu strax til rese-penningar af K. Academiens Cassa få Sexhundrade Daler kopparmynt, samt så snart han ifrån Holland notificerat Sin ankomst dit, och at han där hos någon berömd Trägårdsmästare är antagen i tjänst, skal Han bekomma Wexel på 150 Holländske Gylden. K. Academien drog så mycket mindre betänkande, at af Sit lilla förråd, efter förmåga, upmuntra och hielpa bemälte Kallström, som icke allenast saken i sig sielf är ganska angelägen, utan ock Herrar Faggot, Bäck, Adelcrants och Bergius med Herr Grefve Cronstedt enhälligt intygade, det Kallström med yttersta flit och lust, samt önskelig framgång vinnlagt sig om både grundelig Theorie och practisk färdighet, uti alt hvad til Träoch Örtegårdars skötsel hörer.

8. Upvistes exemplar af det nyligen utkomna Qvartalet: då ock Herrar Schultz och Faggot fingo hvar Sin Prémie-Jetton af Silfver, emedan de til detta Qvartal ingifvit hvar Sitt Rön. Jettonen som til detta ändamål för detta år är slagen, är den, som slogs öfver framledne Secreteraren Elvius. Och emedan Elvii Syster, som är Professor Strömers Fru, med egen kostnad låtit göra en ny stämpel til denne Jetton, med Sal. Elvii bröstbild där på, hvilken Stämpel Hon förledet år skänkt til Academien; så pröfvades tjänligt, at til Herr Strömer och Des Fru skicka hvar sitt exemplar af denne Jetton.

9. Utnämndes Herrar Faggot, Polhem, Wargentin, Runeberg och Wilcke, at på Lieutenanten Bratts begäran, bese några Des Mechaniska Inventioner.

1. Uplästes Conceptet til K. Academiens utlåtande och underdåniga Svar til Hans Majestet, angående Orgbyggerierne, såsom d. 15 Junii var öfverenskommit. Herr Praeses påstod ytterligare, at en sak af sådan vigt, ei borde afgöras, förr än flere af K. Academiens Ledamöter där öfver blifvit hörde, och sade sig ei vilja underskrifva expeditionen. De andre Herrarne höllo det som redan var beslutit för giltigt, och anmodade Herr Faggot, såsom äldste närvarande Ledamot, at underskrifva Brefvet, i Herr Praesidis ställe.

10. Secreteraren bad, at några Herrar Ledamöter må utnämnas til en öfverläggning om våra til fall lutande Instrumentmakerier. Herrar Faggot, Tilas, v. Swab, Kryger, Mallet och Wilcke, med Secreteraren, utnämndes.

5. Herr Faggot berättade, at de uti sista Sammankomst utnämnde Herrar, haft sammanträde, at rådgöra om Mathematiska Instrument-makeriernes uprätthållande: at de l:o, i anseende til åtskilliga Skäl och omständigheter funnit rådeligt at tilstyrka, det ville K. Academien anmoda BergsRådet Schröder at biträda Academien uti upsikten öfver Instrumentmakerierna, hvilket K. Academien strax biföll, och updrog Herr Faggot at anmoda bemälte BergsRåd därom. 2:o. At de, i anseende til Instrumentmakaren Ignells fattigdom, anhöllo, det ville K. Academien af honom lösa några färdiga Instrumenter, til 600 dr k:mts värde, hvarpå han ei funnit afsättning: hvilket äfven beviljades, med vilkor at Instrumenterne först pröfvas och stämplas af Herr Steinholtz, och at Han jämväl, såsom Ignells förlagsman, gifver sitt samtycke til detta köp: Dock så, at Academien ei oftare på det sättet må belasta sig med deras tilvärkningar.

6. Upl. Kongl. Majestets nådiga Remiss, angående et af Conducteuren Åkerhielm upgifvit påfund af Gärdesgårdar, til Skogs besparing. K. Academien fant af Herr Åkerhielms beskrifning, at des förmenta påfund, ei är nytt, utan at sådana Gärdes gårdar, med perpendiculairt stående gärdsle, redan i många år varit brukeliga på Fahle-bygden i WesterGöthland, samt äro beskrefne uti Archiater Linnaei WestGötha Resa. Desutom påminde Herr Faggot om et slags Gärdesgårdar, brukeliga på Öland, vid hvilka äfven mycken Gärdsel bespares. Därföre kommer underdånigt betänkande at afgå, at Åkerhielms gärdesgårdar värkeligen hafva åtskilliga förmoner, men at det ei är något nytt påfund. Där vid skal ock bifogas en Ritning på de Öländska gärdesgårdar, som Herr Faggot lofvade göra.

1. Upl. Kongl. Majestets Nåd. Remiss, angående Secreterarens i Kongl. Bergs-Collegio, Herr Fougts begärda Privilegium, at få anlägga et Tryckeri af Musicaliska Noter, emedan Han uptäckt et tilförene här i Riket obekant sätt at trycka dem, så vac[k]ert och nitide, som om de vore graverade. K. Academien utnämnde Deras Exc. Gref v. Höpken och Ekeblad, samt Herrar Faggot, Polhem, Runeberg och Secreteraren, at sammanträda med Secret. Fougt, at göra sig underrättade om beskaffenheten af Des påfund, samt sedan gifva deras yttrande där öfver.

5. Secreteraren berättade, at på den förledet år framstälda ena Fråga, om Folkets utflyttning, voro inom den utsatta tiden 28 Svar inkomme, samt på den andra, om kärrors förbättring, 11 Svar. Til Censorer öfver de förra utnämndes: Hans Exc. R.R. Scheffer, samt Herrar Carleson, Rudenschöld, A. Berch, Celsius, Faggot, Kryger. och Runeberg. Öfver de senare, Herrar Gr. Cronstedt, Polhem, Ferner, Wilcke, Mallet, Faggot och Meijer. Dock bör ingen annan af K. Academiens Ledamöter, som det åstundar, vara betaget, at få läsa dessa Svar och utlåta sig öfver dem.

8. Beslöts at K. Academien ville anmoda Des Ledamöter, Deras Excell. Gref Höpken och Friherre Scheffer, samt Herrar Rudenschöld, Celsius, Berch och Rosenadler, tillika med Herrar Faggot, Kryger, Runeberg och Secreteraren, at gå i Samråd med Kongl. Secreteraren Sahlstedt, angående den nya Svenska Ordabokens utarbetande.

4. Öppnades den förseglade Sedelen, som hörer til N:o 2 af Svaren om kärrors förbättring, då det befants, at öfverDirecteuren Faggot var Auctor til detta Svar: hvarföre ock den utlofvade Gull-Jettonen blef honom tilärkänd. Likaledes öppnades sedlarne til N:o 7 och 5, då Professoren Dr Jacob Gadolin fants vara Auctor til det förra, och Comministern Anders Chydenius i gamla Carleby, til det senare.

Academiens Praeses Hr Doctor Zetzel, voterade ock på N:o 13.
Likaledes Herrar Faggot och Runeberg.

4. I anledning af Herr Rudenschölds yttrande, frågade Academiens Secreterare, om Samma Svar skulle få tryckas? Herr Faggot och flere biföllo det, emedan det här tils altid varit vanligt, at icke allenast det bästa, utan ock några flera Svar, som voro välskrefne, blifvit til almänhetens tjänst af trycket utgifne: hälst emedan goda Svars utgifvande mycket upmuntrar välsinnade män, at inkomma med Sina Svar på K. Academiens frågor.

2. Öfverlemnades den ena Sparriska Gull-Jettonen til Herr Faggot, som blifvit honom tilärkänd för des Svar på Frågan om kärrors förbättring. Se Dagb. för d. 4 April. Ad Protocollum.

2. Upl. Bref ifrån Herr Öfver-Directeuren Luthman, hvaruti Han beder Kongl. Academien hålla til godo såsom en skänk den stora Digestor, som Han för Academiens räkning låtit giuta af Tackjärn, efter den föreskrift som Herr Faggot där til gifvit. Secreteraren anmodades at tacka därföre.

2. Upl. Manufactur-Contoirets Bref til K. Academien, angående Instrumentmakaren Steinholtz, hvilken tyckes så komma af sig, at Manufactur Contoiret ei betror honom längre om Verkstaden, ei heller vil vidare til honom utbetala det understöd han här tils njutit af Manufactur-medlen, af fruktan at det ei torde användas til sitt rätta ändamål. De vanlige Herrar Deputerade öfver Instrumentmakeriernas vård, Neml. Faggot, Kryger, Runeberg, Wilcke och Secreteraren anmodades at Deliberera, hvad Svar härpå kan gifvas.

2. Upl. K. Commerce-Collegii Remiss, angående tvänne förlupne Instrumentmakare Lärlingars ansökning om Privilegium at blifva Instrumentmakare. Herr Praeses, tillika med Herrar Faggot, Runeberg, Wilcke och Secreteraren anmodades at förekalla och examinera dem, enligt Kongl. Majestets reglemente, angående Mathematiska Instrumentmakerierna, af År 1751.

1. Utnämndes Herrar Faggot, Rudenschöld, Clason, Runeberg och Wilcke, at genomläsa de 5 inkomna Svaren på frågan, om Svenska Climatets naturliga förmoner och olägenheter. På den andra Frågan för sistledna året, är ei något svar inkommit.

2. Anmodades Herrar Ledamöter, at tänka på någon ny fråga för år 1766; Hvar och en lofvade inlemna en til Secreteraren, hvilken sedan sammanträder med Herrar Faggot, Kryger och Runeberg, at af alla föreslagna frågor uttaga 4 eller 5 de tjänligaste, af hvilka Kongl. Academien vid nästa sammankomst utväljer en.

Herr Clason tyckte mäst om N. 3, men hade ock funnit mycket godt i de öfriga, besynnerligen N:o 2 och 5. Af samma tanka var Herr Wilcke. Herrar Faggot och Runeberg höllo N:o 3 för det enda, som förtjänte utgifvas. Secreteraren sade sig ock tycka, at N. 3 vore oemotsägeligen det bäst förtjänta til Belöningen.

7. Upl. Herrar Brandts och v. Swabs utlåtande angående de tre Svaren som inkommit på K. Academiens ena fråga för sistledna år, angående dugeligt Tegels tilverkande utan bränning. De instäma, at Svaret N. 3 som hade til devise: non vi, sed saepe cadendo, är i deras tycke det bästa och mäst förtjänta til Premium: Däremot förklarade Hr. Doctor Mennander, at Han tyckt mäst om Svaret N. 1, med devise: Manebit. Secreteraren berättade at Herr Öfver Dir. Faggot, hvilken för opasslighet nu ei kunnat vara tilstädes, äfven fallit på N. 1 med Sin röst. Emedan altså de 4 Herrar Ledamöter som varit utnämnde til at afgöra denna saken, fördelt sig så, at det blifvit paria vota för N. 1 och 3, och således ingen decision, så beslöts, at de tre Svaren skola skickas til Hr Wallerius i Upsala, emedan Frågan är Chymisk, at imellan de tvänne Svaren decidera.

8. Men öfver Svaren på den andra Frågan, angående bästa hushållningen med Skogarne, hafve de 4 til Censores där öfver utnämnde Ledamöter, neml. Herrar Faggot, Mennander, Kryger och Runeberg varit mera öfverensstämmande, i det 3 af dem fallit på Svaret N:o 2, och allenast en på Svaret N. 9. Det blef altså nu faststäldt, at Auctoren til Svaret N. 2, skal få den utlofvade Belöningen, en Gull-Jetton: men Auctoren til N. 9 en Silfver Jetton, emedan alle Herrarne medgåfvo, at det gifver N. 2 föga eller intet efter. Likaledes beviljades Auctoren til Svaret N. 6 en silfver Jetton, i anseende til de nyttiga och practiska underrättelser där uti finnas, angående bästa Sättet plantera Skog. De til dessa 3 Svaren hörande förseglade Sedlar öppnades, och befants, at Kyrkoherden i Wigstad i Upland Carl Johan Fast är Auctor til N:o 2. Professoren Gadd i Åbo, til N. 9. och BergsRådet Kijk til N:o 6.

3. Upl. Herr Hofjunkaren Gripenstedts beskrifning på en förbättring på Bak-ugnar, som skola fordra mindre Bränsle än de vanliga. Rem. til Herr Faggot.

2. Upl. Herr Faggots Hydrostatiska Rön på allahanda Viners och några andra Vätskors Gravitates Specificae.

1. Upl. Herr Directeuren Salvii Memorial, hvaruti Han afsäger sig at vidare förlägga K. Academiens Handlingar och Tal, om Han icke får eftergift på hälften af det årliga Honorarium Han här tils gifvit, som varit 2000dr kmt. Likaledes begärer Han 39 dr för hvarje Tusende exemplar af de små Almanachorna i Tryckare lön, i stället för 30 dr som Han här tils njutit, om Han där med skal hafva sin utkomst. Hr. Faggot och Secreteraren anmodades at accordera med Honom det närmaste som ske kunde, och häldre eftergifva något, än gå ifrån Hono, emedan K. Academien äljest ei utan svårighet och knapt kunde få hvarken Handlingar eller Almanachor så väl tryckte.

1. Secreteraren anmälde, at på den ena för sistledna året framstälda Frågan, angående kohlning, var ei et enda Svar inkommet. Men på den andra, om Ekars rätta barknings tid och om ämnen tjänliga til Läders garfning utan Eke-bark, voro 6 Svar inkomne, hvilka remitterades til Herrar Faggot, Polhem, Clason, Knutberg, Kryger och Runeberg, at gemensamt ingifva deras omdöme, hvilket af dem kan pröfvas mäst förtjänt til den utlofvade Belöningen.

4. Utdeltes Qvartal och Jettoner åt de närvarande Herrar Ledamöter, som ingifvit något däruti infördt Rön, neml. Herrar Faggot, Martin, Ferner, Wilcke och Bergius. Där vid hemstälde Secreteraren, hvilken Jetton må blifva Premie-Jetton för Rön i det nu ingångna året? samt om icke Kongl. Academien ville där til af Medailleuren Fehrman inlösa en af honom förfärdigad Jetton stempel öfver Academiens framledne högt förtjänte och älskade Ledamot, Prof. Anders Celsius, hvar til K. Academien med största nöje gaf Sitt bifall.

5. Anmäldes, at Hr. Secret. Sahlstedt nu har renskrifvit til och med Littera H. på Sin Svenska Ordabok, och begärde et sammanträde med Deputerade, som utsattes til nästa Lördag hos Herr Faggot.

6. Oeconomiska Beskrifningen om Halltorps och Wåxtorps Soknar i Calmare Lähn, remitterades til Hr. Faggot, ehuru allenast vid pass hälften där af blifvit upläst i K. Academien förledne Sommar.

5. Upl. Herr Bergmans ingifne förslag til en fördelaktigare Alun-luttring, jämte Herr Faggots fördelaktiga utlåtande där om, med egna tilläggningar, som bägge gillades.

6. Herr Faggot upviste tillika et vidlyftigt Manuscript, med många Ritningar, innehållande en omständelig underrättelse om bästa sättet at anlägga och drifva Alun-bruk, hvar til Han sade sig hafva blifvit föranlåten där af, at Han funnit, det både sielfva Byggnaden och hela Processen ifrån början til slut, vid vra Alunverk, är felaktig, hvarföre ock Svensk alun är sämre än utländsk, och odugelig til fina och äkta Färgerier. Kongl. Academien kunde ei annat än högeligen fägna sig öfver et så hederligt, nyttigt och nödigt arbete, samt lofvade vara betänkt på medel at få det ju förr dess häldre til almän nytta af trycket utgifvit.

2. Secr. berättade, at Herrar Faggot, Clason och Runeberg genomläsit de Sex inkomna Svaren på frågan om bästa Sättet at förse Garfverierne med nödig Bark, med minsta känning för Skogarne, och de alle så väl som Han sielf, funnit N. 3 med Devise: Fäderneslandet och Vetenskaperne tilgifven, icke allenast hafva et utmärkt företräde för alla de andra Svaren, utan ock vara aldeles förtjänt til den utlofvade dubbla Belöningen at ibland de andra var allenast et, som förtjänte någon åtanka. Emedan K. Academien nu ei var af annat hindrad, lät K. Academien sig föreläsa dessa båda Svaren, hvar efter Deputerades yttrande bifölls, neml. at Auctor til det förra Svaret skal få 2 Guld- och den til det senare, 2 Silfver Jettoner. Vid de där til hörande förseglade Sedlars öppnande, befants Fabriqveuren L. Zethelius vara Auctor til det förra, och en Kyrkoherde i Smålen Wetterling til det senare.

2. Upl. Herr Faggots utlåtande om N:o 14, at Machinen tyckes böra vara simplare til ändamålet, hvaruti ock Herr Polhem instämde.

1. Upvistes de inkomna 6 Svar, på den ena af K. Academien för sistledna år framstälda frågan, angående Biskötslen, och 4 Svar på den andra Frågan, om Fiske-Dammar. De förre Remitterades til Herrar v. Linné, Bäck, P. Bergius etc. de senare til Herrar Grefve Cronstedt, Faggot, Runeberg etc. med tilstånd för hvar och en af Ledamöterne, om ville, at läsa dem och utlåta sig öfver dem. Och som ibland de förra är et på Italienska och et på Tyska, bägge vidlyftiga, så rådgiordes, om de först borde öfversättas. Men som K. Academien påminde sig, at vid frågans framställande begärdes Rön och förfarenhet, förvärfvad här inom Riket, och allenast af våra Landsmän, så fant K. Academien, at de utländska Svaren ei kunna medtäfla om Praemium. Dock anmodades Hr. Ferner at genomläsa det Italienska Svaret, och Hr. B. Bergius det Tyska, och utdraga om något nytt och märkvärdigt samt til vårt Climat lämpligt där uti finnes.

3. Secreteraren berättade at han nyligen varit upkallad i K. Commerce-Collegium, som då anmodat K. Academien at genom någre Des Ledamöter låta besiktiga en af Urfabriqveuren Bourdillon påfunnen Machine at behändigt hugga Små Filar. Herrar Faggot, Meyer, Clason, Polhem, Knutberg och Wilke anmodades at bese denna Machine, och inkomma til K. A. med deras betänkande därom.

2. Uplästes Hr. Knutbergs sammandrag af de inkomna 4 Svaren på Frågan om bästa Sättet at anlägga och underhålla Fiske-dammar, med egna tilläggningar, som funnos vara de bästa af alt. Han så väl som de öfrige Herrar Deputerade öfver denna Fråga, neml. Herrar Faggot, Alströmer och Bergii Fratres, voro därom ense, at ingendera Auctoren förtjänt praemium, men K. Academien beslöt likväl, at til någon upmuntran för dem och andra, gifva dem hvar Sin Silfver-Jetton. Vid Sedlarnes öppnande, befants Lands-Camereraren i Halland, Thomaeus, Borgmästaren Lund i Linköping samt Rådmannen Bergström i Fahlun vara Auctor til hvar Sitt Svar. Den fjärdes namn fans ei uti Sedelen. Det tycktes ei löna mödan at upgifva frågan å nyo, emedan så ringa hopp är om något dugeligt Svar: utan synes bättre vara, at på Svenska låta öfversätta en Dansk vacker Skrift i det ämnet.

2. Vid detta tilfälle anmäldes, at Herrar Deputerade, som altid haft inseendet öfver Mathematiska Instrumentmakare-Verkstäderne, neml. Herrar Faggot, Polhem, Meyer, Clason, Lehnberg, Kryger, Ferner, Runeberg och Wilcke, tillika med Herr Praeses och Secreteraren, i anledning af K. Academiens anmodan d. 3 Febr. detta år, haft åtskilliga endskilda Sammanträden at öfverlägga om den, igenom Dir. Lehnbergs död, i vådelig belägenhet råkade Optiska Verkstadens angelägenheter: at de i K. Academiens namn låtit Bref afgå til K. Commerce Collegium, med berättelse om tilståndet och kraftigaste föreställning det de 3000 dr kmt. som Sal. Directeuren Lehnberg årligen njutit af Manufactur-medlen til Verkstadens understöd, må äfven här efter förunnas at de utsedt Lehnbergs äldste Lärling Höjer, som skal på alt sätt gifva godt hopp om sig, til Hufvudman för arbetets drift inom Verkstaden, men i anseende til Hans ungdom och oförfarenhet i hushållningen, öfvertalt Hr. Professoren Lehnberg at vara Curator och Styresman för hela verket: at de på K. Academiens vägnar beviljat Honom, Professoren Lehnberg, et förskott af 1000 dr kmt, til des den förväntade Manufactur hiälpen åter utfaller, med mera. Detta alt gillades nu af K. Academien, som nogsamt insåg Sin dubbla skyldighet at något våga på denna Verkstaden, dels i anseende til sakens egen nytta och angelägenhet, dels ock af billig frucktan för ansvar hos Riksens Ständer, i fall Academien ei gjorde sitt yttersta at ifrån undergång rädda et Verk, som af Konung och Ständer blifvit til Academiens ömaste vård anförtrodt.

1. Secreteraren understälde, om icke K. Academien nu ville låta anmoda Medailleuren Ljungberger at ju förr des häldre poussera Herr Faggots Bild i vax, emedan K. Academien utan tvifvel vill låta slå en Jetton öfver denne af Academien och det allmänna högt förtjänta mannen, när han med döden afgått, då det blir svårt at få någon likhet, om icke en sådan vaxbild förut är giord. K. Academien gillade enhälligt denna föreställning och fant nödigt at så mycket mer påskynda verkställigheten här af, som Herr Faggots höga ålder och sjuklighet ei torde lemna oss lång tid där til.

6. Upl. Anmärkningar om Tall-skogarna i Riket, som blifvit ingifne af Hans Excellence Herr RiksRådet Grefve von Seth, och vunno stort bifall, så at K. Academien åstundade at de med första må införas i Handlingarna. Remitt. imedlertid til Herrar Tilas och Faggot.

4. Upl. Herr Barchaei berättelse om et på Gottland brukeligt simpelt redskap at dika. remitt. til Herr Faggot.

Det ena inkomna Svaret, om bästa construction på en Plog, hade Herr Alströmer redan fått til genomläsande, hvilken kommer at lemna det til Herrar Faggot, Clason och Knutberg.

2. Secreteraren anmälte, at på den första af K. Academiens Frågor för sistledet år, angående bästa sättet at använda Folkhopen uti et Folk-fattigt Land, voro 6 Svar inkomne, so nu upvistes. Et af dem uplästes. De Remitterades samteligen til Herrar Faggot, Clason, Kryger, Runeberg, B. Bergius, Westerman och Alströmer.

2. Upvistes Modell på en Trösk-Machin, som en Klockgjutaren i Falunpåfunnit och några år med fördel sielf nyttjat, hvar om K. Majestet i nåde infordrat K. Academiens underdåniga utlåtande. Herrar Grefve Cronstedt, Clason, Knutberg och Wilcke anmodades at någon dag sammanträda hos Herr Faggot, som för opasslighet ej kan gå ut, at taga Machinen i nogare skärskådande och inkomma vid nästa sammankomst med Deras tankar där om.

2. Upl. Herrar Grefve Cronstedts, Faggots, Knutbergs och Clasons betänkande om Flodströms Trösk-Machine, neml. at den vore god och nyttig, där tilfälle är til vattdrift, men at den mycket liknade den af Commerce-Rådet Polhem för många år sedan, påfundna, och vid Stiernsunds Bruk nyttjade TröskMachinen. I anledning här af skal underdånigt yttrande där om afgå til Kongl. Majestet, hvilket ock, efter få dagar skedde.

4. Upvistes et stort Manuscript, til et Hushålls Lexicon, skrifvit och insändt af K. Academiens Ledamot Herr Schultze, med begäran, det ville K. Academien säga sina tankar där om, samt, om det fans vara trycket värdt, befordra det i dagsljuset. Åtskilliga af Herrarne tittade nu därpå, och Herr Faggot anmodades at taga det hem och närmare pröfva Verkets beskaffenhet.

2. Herr Faggot yttrade sig, om Hr. Schultzes HushållsLexicon, at han ei kunde tilstyrka Academien at på något sätt sig därmed befatta, hvilket ock alla andra, som aldrig så litet bläddrat uti detta Manuscript, höllo med.

4. Sedan företogs Svaren på den andra Frågan, angående, huru en Stat, som lider brist på arbetare, kan draga bästa nyttan af Sin Folkhop, på hvilken voro inkomne 5 Svar. Herrar Faggot, Clason och Runeberg voterade på N. 5 ibland dessa Svaren. Herr Kryger, som ei var närvarande, hade meddelt sina tankar Skrifteligen, at Han tyckt N. 2, som är skrifvit på Fransyska, vara det bästa. Herrar B. Bergius, Westerman, Alströmer och Botin, tilstodo ock, at N. 5 var det passablast ibland dessa Svaren, men at ei heller det tycktes hafva förtjänt belöning. Herrar Bergius, Westerman och Botin upviste hvar Sitt Memorial här om, som uplästes, hvar uti de beviste, at N:o 5, ehuru det bästa, dock vore ofullkomligt och i många mål felaktigt, samt styrkte, i anseende därtil, at ingen belöning denna gången skulle utdelas, utan frågan andra gången upsättas til nästa År, eller ock, som är det samma, at med Praemii utdelning skulle upskjutas et år, på det antingen samma Auctorer, eller ock andre, kunde få tid at inkomma med fullständigare och mognare Svar en som Frågan förut var alt för Generelle, så hemstäldes, om Hon icke nu kunde inskränkas til Sverige, och blifva Sådan huru an i Sverige, under dess Folkbrist, må kunna bäst sysselsätta den Folkhop här är?

4. Upl. en af Herr Steinholtz ingifven Beskrifning på et af honom påfunnit artigt Perspectiv-Ritnings Instrument. Remitterades til Herrar Faggot och Marelius.

3. Upl. Herr Faggots ytterligare förbättring på Des Profvare för våta varor. Remitt. til Herr Wilcke.

6. Upl. Herr Wilckes utlåtande öfver N. 40, hvaruti Herr Faggots Påfund jämföres med andras, samt et Herr Wilckes eget tillägges. Och som jämväl hela Theorien af sådana Profvare nätt och tydeligen häruti förklaras, så beslöts, at detta Herr Wilckes, jämte Herr Faggots skulle intagas uti Handlingarna.

 2:o. at på den förnyade frågan, om bästa sättet at rätt använda vår ringa Folkhop, voro 8 Nya Svar inkomne. Til Censores öfver dem utnämndes Herrar Faggot, Clason, Kryger, Runeberg, B. Bergius, Westerman, Botin och Sandel.

1. Secreteraren anmälde, at på den ena af K. Academiens egna Frågor för det sist förflutna året, angående bästa sättet at befordra Landtbruket, voro 5 Svar inkomne, som nu upvistes och remitterades til Herrar Faggot, Clason, Knutberg, Runeberg, Westerman och Botin.

4. At på det andra gången framstälda Problemet, huru en Plog bör, efter Theoretiska och Practiska Reglor vara bygd, voro tvänne nya förmente Solutioner ingifne: til domare om dem utnämndes Herrar Faggot, Clason, Knutberg, Wilcke, Alströmer och Hof Camereraren Christiernin, hvilken siste väl ej ännu är Ledamot, men såsom allmänt känd för en förfaren Landtbrukare och god Mechanicus, troddes kunna gifva et moget yttrande uti detta ämne.

Examen skedde hos Faggot, som för sjuklighet ei kunde komma ut, d. 16 April, uti Herr CommerceRådet Krygers och de nämnde examinatorers och min närvaro, til allas fulla nöje, emedan Hr Schwan gjorde hederligt besked för sig på alla Frågor. Wåhlström var ock tilstädes, efter Schwans begifvande, samt framstälde en eller annan fråga, och sade sig ei hafva något at påminna vid Schwans kunskap och skickelighet.

1. Upl. Kongl. Commerce-Collegii Svar på K. Academiens Bref, se d. 6 Febr. hvaruti Schwans Gäf emot Orgelbyggaren Wåhlström pröfvas lagligt, och Capellmästarne Zellbell och Johnsen utnämnas at, tillika med några af K. Academiens egna Ledamöter, examinera Schwan. Af Herrar Ledamöter utnämdes nu där til Faggot, Runeberg och Wilke.

2. Upvistes et ifrån Petersburg inkommet Tyskt Svar på en Fråga, om bästa sättet at bereda och nyttja gödsel? Men som K. Academien ingen sådan fråga upgifvit, förmodades at detta Svar torde vara ämnadt til någon annan härvarande Socitet, hvilken det i den händelsen skal tillställas. Imedlertid anmodades Herr Faggot at genomläsa Skriften och yttra sig om dess värde.

3. Upl. Herrar Faggots, Clasons, Knutbergs, Botins och Sandels omdömen om de inkomne 5 Svaren på Academiens andra Fråga för sistledet år, angående bästa sättet at befordra Landtbrukets tilväxt. De kommo alla däruti öfverens, at N. 5 vore det bästa, men at ock det vore så ofullkomligt, at det ei förtjänte något Praemium. Andra mycket bättre Svar på samma Fråga äro ingifne til Patriotiska Sällskapet och redan tryckte. K. Academien fann därföre för gdt at å nyo upsätta denna Fråga, mot dubbelt Premium eller 20 Ducater för den som inom 1773 års slut inkommer med något Svar, som är bättre än de redan utgifne, om Landtbrukets hinder och hjälp.

2. Upl. Herrar Faggots och Knutbergs utlåtande om et af en Anonymus insändt förslag til Kärrors och Chaisars förbättrande, hvilket af dem bägge, i synnerhet af den senare ogillades.

2. Upvistes en af Commissions Landtmätaren i Finland, Herr Halle, författad vidlyftig Oeconomisk och Physisk Beskrifning öfver Birkala Soken, som Herrar Faggot och Wargentin sade sig redan med stort nöje hafva genomläsit. Som den, för sin vidlyftighet skull, ei kunde hel och hållen uti Handlingarna införas, och skada vore at något utesluta, så tillstyrkte de, at K. Academien skulle genom utdrag af Dagboken förklara sitt fulla nöje öfver detta arbete, hvilket kunde förmå någon Boktryckare at på eget förlag särskilt trycka denna Sokne Beskrifning, hvilket bifölls.

Februarius, d.5.
 Sammankommo, på föregången kallelse, nästan alle i Staden varande Herrar Ledamöter, neml. Herr Praeses, Hans Excellence Grefve Rudenschöld, Hans Excell. Gref v.Stockenström, samt Herrar Gref Cronstedt, Bar. Tilas, Polhem, v.Rosenstein, Meyer, Adlerheim, Heykensköld, Bäck, Mennander, Clason, Strandberg, Acrel, Celsius, Schutzercrans, Högström, Berch, Gadolin, Rosenadler, Kryger, Rönnow, Jennings, Runeberg, P. Bergius, Mallet Wilcke, Schulzenheim, v.Strussenfelt, B. Bergius, Westerman, Baron Lilljenberg, Murray, Marelius, Rabbe, Lindblom, Botin, Sandel, v. Engeström, Bar. Hermelin och Wargentin. Herr Faggot har länge varit sängliggande. Herr Ferner opasslig.

October, d.27.
För middagen, voro de vanlige Herrar Deputerade, utom Herr Faggot, som för ålderdom och sjuklighet nästan hela detta år måst hålla sig inne, församlade uti Contoiret, at rådgöra om oeconomieca och Academiens Financer.

9. Sluteligen betygade hela Academien sin fägnad öfver Herr Faggots närvarelse, som på mer än et år, för ålderdom och krämpor, ei efter Sin önskan kunnat upkomma: och som K. Academien med mycket skäl befarade, at detta blifver den sista gången Hon får hos Sig se den hedersmannen, så beledsagade ock Herrar Ledamöter Honom utföre trpporna, til vördnad och kärleks betygelse.

10. Anmäldes tvänne K. Academiens i lifstiden högtälskade gamle Ledamöters, Herrar Faggots och Krygers nyligen timade dödsfall. Herr Runeberg utnämndes at parentera öfver den senare, och Herr Nicander öfver den förra.

4. Upvistes K. Academien[s] afledne högtälskade Ledamots, Herr Faggots Portrait, som K. Academien fått til Skänks af Sterbhuset, hvarföre den närvarande ene mågen, Hr. Runeberg, fick tacksägelse.

Kongl. Academien har på detta för öfrigt lyckliga år, förlorat 4 stora och gamla Hedersmän af Sina Ledamöter, neml. Herrar Kryger, Faggot, Grefve Cronstedt och C. R. Berch, hvilken siste afled d. 22 Decemb.

4. Företogs nu, at ibland de af Friherre Alströmer föreslagna nya Täflings ämnen til de Sahlgrenske Premierne, urskilja några, at proponeras för åren 1781 och 1782, emedan så många redan äro proponerade för åren 1779 och 1780, som Fonden kan tåla, och orådeligt pröfvades at proponera några alt för lång tid förr, än sjelfva Premierna kunna utfalla.
På Herrar Ferrners och Sandels tilstyrkande, bifölls,
1:o at en Belöning af 30 Riksdaler utsättes för den, som innan 1781 års slut kan gifva det bästa förslag på något bättre Ok för Oxar, än det härtils brukliga, så at oxen med mera beqvämlighet må kunna draga.
2. Til samma tid utlofvas 100 Riksdaler för den som kan påfinna någon Svensk färge-stoft, hvarmed Äckta röd durable färg kan sättas på ylle eller silke.
3. Til samma tid utlofvas 100 Riksdaler för den, som påfinner något bättre sätt at förekomma Järnbleks Taks Rostning, än de förut brukliga och otilräckliga befundna.
4. Til obestämd tid utlofvas 3 Belöningar af Rdr hvardera för dem som här i Riket
först påfinna god Tak skiffer, då brottet är så beläget at lätt Siö-transport derifrån gifves, med flera vilkor, som Herr Sandels åtog sig at närmare utstaka.
5. Äfven til obestämd tid, de af Frih. Alströmer föreslagna Premier för dem som kunnat tämja El gar. Hvarvid märkes, at i fall flera medtäflare om dessa Premier för Elgars tämjande skulle anmäla sig, än Sahlgrenska Fonden kan bestrida, förbinder Friherre Alströmer sig at dem af egna medel bestå.
6. Utlofvades ock til d. 1 Julii 1782, 30 Riksdaler för den bästa Economiska Beskrifning öfver någon Socken eller något litet Härad i Skåne, hvaruti dels den föreskrift, som framledne Hr. ÖfverDirecteuren Faggot, uti K. Academiens Handlingar för år 1741, gifvit, dels det efterdöme som framledne Directeuren Runeberg, uti Laihela Sockens Beskrifning lemnat, böra i möjeligaste korthet följas.