Protokoll

Justeradt d. 8 /11 99
Elis SidenbladhProtokoll, hållet hos Kongl. Vetenskapsakademien i Stockholm den 11 Oktober 1899.

Närvarande: Præses, Herr Sidenbladh,
Sekreteraren, Herr Lindhagen,
Herrar. Friherre Nordenskiöld, Fries,
Almén, Bergstrand,
Dahlander, Rubenson,
Smitt, Åkerman,
Törnebohm, Lovén,
Lindström, Wittrock,
Retzius, Dunér,
Mittag-Leffler, Theel,
Cederblom, Arnberg,
Nordenström, Nathorst,
Rosén, Rossander,
Grefve Cronstedt, Odhner,
Pettersson, Lindstedt,
Hasselberg, Tigerstedt,
Hildebrand, Aurivillius,
Montelius, Olivecrona,
Henschen, Grefve Mörner
Bohlin och Wiborgh,
Bibliotekarien Dahlgren,
Kalenderredaktören Sidenbladh samt
Amanuensen vid den Meteorologiska Centralanstalten Hamberg.

Protokollsjustering. §. 1 Det hos Kongl. Vetenskapsakademien den 13 nästlidne September förda protokoll upplästes till justering och godkändes.

Angående återbesättande af ledigt rum. §. 2. Herr Præses tillkännagaf, att Akademiens utländske ledamot af fjerde klassen Professoren i fysik vid universitetet i Leipzig Gustav Wiedemann med döden afgått efter Akademiens sista sammankomst, och beslöt Akademien i anledning häraf och på tillstyrkande af närvarande ledamot af nämnda klass, att det sålunda lediga rummet skulle i vanlig ordning återbesättas.

Angående en af läraren vid Stockholms högskola Friherre G. De Geer gjord underdånig ansökning om understöd för utgifvande af ett vetenskapligt arbete. §. 3 Sekreteraren anmälde, att, sedan Kongl. Maj:t genom en efter Akademiens sista sammankomst inkommen nådig remiss anbefalt Akademien att afgifva underdånigt utlåtande öfver en af läraren vid Stockholms högskola Friherre G. De Geer gjord underdånig ansökning att för sammanfattande och publicerande af det geografiska och geologiska kartmateriel, som blifvit samladt under hans expedition till Isfjorden på Spetsbergen 1896 undfå ett statsbidrag af 1,500 kronor, detta ärende af Sekreteraren, jemlikt Akademiens Grundregler, remitterats till två sakkunniga ledamöter af Akademien, Herrar Nathorst och Rosen, med anmodan att deröfver afgifva yttrande till Akademien, samt att det sålunda infordrade yttrandet inkommet; och blef detta yttrande, som nu för Akademien upplästes, af Akademien godkändt; skelande derpå grundadt underdånigt utlåtande till Kongl. Majt aflåtas.

Angående inlösen af ett antal exemplar utaf de tryckta förhandlingarne vid Skandinaviska Naturforskaremötet i Stockholm 1898.§. 4. I anledning af nådig remiss från Kongl. Majt å en af bestyrelsen för Skandinaviska Naturforskaremötet i Stockholm 1896. gjord underdånig ansökning om inlösen af ett antal exemplar af nämnda naturforskanmötes tryckta förhandlingar anmodade Akademien Friherre Nordenskiöld och Herr Lindström att till Akademien inkomma med yttrande.

Angående öfversändande till den meteorologiska anstalten i Savona af kompletteringar till ett utgifvet svenskt meteorologiskt arbete §. 5 Med tillkännagifvande att, sedan Hans Excellens Herr Ministern för utrikes ärendena uti en till Akademien aflåten, efter Akademiens sista sammankomsanland skrifvelse, med öfverlemnande af en genom härvarande Kongl. Italienske minister insand framställning af föreståndaren för den meteorologiska anstalten i Savona Herr Salino om erhållande af kompletteringar till ett utgifvet Svenskt meteorlogiskt arbete, anhållit att blifva satt i tillfälle med dela Italienske ministern svar å ifrågavarande framställning, meddelade Sekreteraren, att han, jemlikt Akademiens Grundregler, anmodat två sakkunniga ledamöter af Akademien, Herrar Rubenson och Hildebrandsson, att häröfver afgifva yttrande till Akademien, samt att Herr Hildebrandsson med skrifvelse till Akademien öfverlemnat de sålunda begärda kompletteringarne; och beslöt Akademien, att de Herr Hildebrandssons skrifvelse åtföljande tryckta handlingar skulle med skrifvelse från Akademien tillställas Hans Excellens, Herr Ministern för utrikes ärendena för att öfversändas till Herr Salino.

Angående gjord framställning om periodiskt återkommande omjustering af vågar m. m. §. 6 Föredrogs det yttrande, Herrar Dahlander och Hasselberg enligt af Akademien lemnadt uppdrag afgifvit i anledning af nådig remiss från Kongl. Majt å en af Chefen för kontroll- och justeringsbyrån gjord framställning om periodisk omjustering af vågar samt i fråga om tiden för justeringens giltighet med mera; och blef detta yttrande af Akademien godkändt; skolande derpå grundadet underdånigt utlåtande till Kongl. Majt aflåtas.

Angående omarbetande af instruktionen för Akademiens kamrerare §. 7. I anledning af gjord framställning utaf Förvaltningsutskottet angående omarbetande af instruktionen för Akademiens Kamrerare uppdrog Akademien åt nämnda Utskott att inkomma med förslag till ny instruktion för denne tjenstemän.

Angående förslag till Kamrerare hos Vetenskapsakademien. § 8 Upplästes Förvaltningsutskottets protokoll för den 6 innevarande månad, i hvad det afsåge förslag till återbesättande af den nu lediga Kamrerare befattningen hos Akademien; och inhemtades deraf, att vid förhandlingarne härom hos Utskottet fem af Utskottets ledamöter röstat å nu tjenstförrättande Kamreraren O. G. Rehn samt fem ledamöter å Registratorn i Kongl. Landtförsvarsdepartementet J. L. Leijonmarck; på grund hvaraf och då lika antal röster sålunda tillfallit Rehn och Leijonmarck, samt, när omröstning hos Akademiens Uttskott utfölle med lika delade röster, Akademiens Præses, jemlikt §5 af Kongl. Vetenskapsakademiens Grundregler, hade afgörande röst, tjenstförrättande Kamreraren Rehn å hvilken Herr Præses röstat, föreslagits till erhållande af Kamrerarebefattningen.

Efter det Sekreteraren vidare föredragit ej mindre närlagda, af honom och Akademiens vice Sekreterare Herr Aurivillius till Akademien afgifna yttrande med förord för tjenstförrättande Kamreraren Rehn än äfven en af Revisorn hos Stockholms förmyndarekammare H. J. E. Gille, hvilken anmält sig att vid återbesättande af Kamreraretjensten komma i åtanka, till Sekreteraren ingifven skrift, med tillkännagifvande att, enär Gille blifvit utnämnd till Kamrerare hos Stockholms stads förmyndarekammare, Gille nu mera icke kunde åtaga sig kamrerarebefattningen hos Akademien, samt Herr Almén yttrat sig att förmån för Registratorn Leijonmarck och dervid öfverlemnat en handling hvarigenom Justitierådet Axel Tollander, Revisionssekreteraren Carl Leijonmarck och Friherrinnan Ingeborg Posse iklädt sig borgen för den uppbörd, som, derest Registratorn Leijonmarck blefv utsedd till Kamrerare hos Akademien, kunde varda honom anförtrodt, beslöt Akademien, efter en längre öfverläggning, till Förvaltningsutskottet återremittera ifrågavarande ärende med uppdrag att vid Akademiens nästinstundande Novembersammankomst ånyo underställa ärendet Akademiens pröfning.

Angående förordnande för Doktor Hj. Stolpe att tillsvidare vara Föreståndare för riksmuséets etnografiska afdelning. §. 9. Jemlikt nu föredraget protokoll af den 7 innevarande månad hade Inspectores för Riksmuséets zoologiska och palæontologiska afdelningar, Akademiens Præses och Sekreterare samt Akademiens sjette klass, på grund af Akademiens uppdrag, afgifvit förslag å föreståndare för Riksmuséets etnografiska samling; och inhemtades deraf, att till nämnda befattning med åtta röster föreslagits Amanuensen vid Vitterhets-, Historie- och Antiqvitetsakademien Doktor Kunt Hjalmar Stolpe, samt att en röst tillfallit extra ordinarie Amanuensen vid statens historiska muséem Kandidaten Fredrik Robert Martin.

Efter någon öfverläggning anstäldes omröstning med ja och nej öfver detta förslag, dervid afgåfvos 32 ja mot 2 nej; på grund hvaraf Akademien förordnat Doktor Stolpe att från och med nästkommande år 1900 tillsvidare uppehålla föreståndarebefattningen vid Riksmuséets etnografiska afdelning mot åtnjutande af den för denna befattning bestämda aflöning af 4,500 kronor för år men med förbindelse för Doktor Stolpe att vara underkastad den instruktion, Akademien kunde komma att för honom utfärda.

Angående instruktion för Assistenten för stellarfotografi vid Akademiens observatorium. §. 10. Till Akademien hade Inspectores öfver observatorium öfverlemnat ett af Akademiens astronom Herr Bohlin upprättadt förslag till instruktion för den vid Stockholms observatorium antagna Assistenten för astrofotografi; och hade bemälde inspectores dervid för klarat sig icke hafva något att erinra mot detta förslag.
Akademien godkände ifrågavarande förslag och skulle i enlighet dermed utfärdas så lydande Instruktion för Assistenten för astrofotografi vid Stockholms observatorium:

§. 1 Assistenten har till hufvudsaklig uppgift utförandet af astrofotografiska observationer och mätningar med de vid observatorium tillgängliga instrumenten äfvensom ifrågavarande observationers beräkning.

§. 2 Enligt särskild uppgjord plan har Assistenten att deltaga i exponeringen af astrofografiska plåtar, då luftförhållandena härför äro gynsamma.

§. 3 Uppmätningen af de tagna fotogrammen samt mätningarnas beräkning sker på bestämda arbetstimmar. Assistenten vare skyldig att för föreståndaren redogöra för fortgången af dessa arbeten. Resultaten här han att sammanföra i sådan from, att de omedelbart kunna till tryckning befordras.

§. 4 Han bör på det omsorgsfullaste hafva ständig tillsyn till och vårda det fotografiska instrumentet och mätapparaten samt handhafva desamma med kritisk uppmärksamhet. Öfver observationer och mätningar föras ordnade jomrnaler samt särskild journal öfver instrumentfel och konstanter; Han bör följa den astrofotografiska litteraturen med angifvande af hänvisningar, som för hans verksamhet vid observatorium kunna vara gagneliga.

§. 5 Då Assistenten icke är tagen i anspråk af fotografiska observationer vid ekvatorealet, har han då sådant kan påfordras, att deltaga i observationerna vid meridiancirkeln.

§ 6 Undantagsvis kan hans biträde för andra löpande göromål vid observatorium påkallas och då på de tider, som för hans särskilda arbeten blifvit faststälda.

§ 7 Han har rätt till en månads tjenstledighet om året. Vill han för sjukdomsfall åtnjuta ledighet, anmäles sådant för föreståndaren.

Angående återbesättande af lediga rum. §. 11. Upplästes protokoll, hållna hos nedannämnda Kongl. Vetenskapsakademiens klasser, hvaraf inhemtades att å förslag till återbesättande af följande inom Akademien lediga rum blifvit enhälligt uppförda: dels bland Akademiens inländske ledamöter;

af femte klassen efter framlidne föreståndaren för Landtbruksakademiens agrikuttenkemiska afdelning Professoren Lars Fredrik Nilson, förre Professoren i kemi vid universitetet i Upsala Hjalmar Sjögren;

dels ock bland Akademiens utländske ledamöter af sistnämnda klass ej mindre, efter Professoren i organisk kemi vid universitetet i Paris, ledamoten af Franska institutet Charles Friedel, Professoren i kemi vid universitetet i Helsingfors Edoard Hjelt, än äfven, efter förre Professoren i kemi vid universitetet i Heidelberg Robert Wilhelm Bunsen, Professoren i kemi vid universitetet i Köpenham och polytekniska läroanstalten derstädes Doktor Sofus Mads Jörgersen; samt

af sjette klassen efter Direktorn för den naturhistoriska afdelningen vid Britisk muséum Sir William Henry Flower, Professoren i zoologi vid universitetet i Cambridge i Massachusetts i Nordamerikas för enade stater Alexander Agassiz.

Efter det omröstningar blifvit öfver hvart och ett förslag särskildt anstälda, blifvo samma förslag enhälligt antagna att hvila till nästa sammankomst, då val skulle företagas.

Reseberättelser inkomna. §. 12. Sekreteraren anmälde, att Filosofie kandidaten W. Sandberg till Vetenskapsakademien inkommit med berättelse om den resa, han med bidrag af Akademien företagit till Koster- och Väderöarne i Bohuslän för att studera Spongiornas förekomst och morfologi, och att denna berättelse af Sekreteraren remitterats till Herr Theel med uppdrag att vid ett kommande sammanträde redogöra för samma berättelse och godkände Akademien den af Sekreteraren vidtagna åtgärden.

Qvartalsredogörelser af tjenstförrättande Kamreraren. §. 13. Anmäldes, att tjenstförrättande Kamreraren till Förvaltningsutskottet afgifvit redogörelser för Akademiens och Riksmuséets inkomster och utgifter under innevarande års andra och tredje qvartal; och påkallades häraf ej någon åtgärd.

Afhandlingar och uppsatser antagna till införande i Akademiens skrifter.§. 14. Till införande i Akademiens skrifter antogos följande afhandlingar och uppsatser, hvilka, der så erfordrats i vederbörlig ordning granskats och dervid godkänts, nemligen:

dels i Akademiens Handlingar en afhandling af Akademiens ledamot Professoren P. T. Cleve med titel: "The Plankton af the North See, the Enlich Channel and the Skagerach",

dels i Bihanget till Akademiens Handlingar: 1:o "Nya Archieracier från Dalarne, Vestmanland och Dalsland" af Läroverksadjunkten K. Johansson; och 2:o "Meteorologische und Wasserstand-Beobachtungen wärend der Schwedischen Expedition 1899 auf der Bären-Insel ausgefuhet" af Amanuensen C. A. Forsberg;

dels ock i "Öfversigten" 1:o "On the sensional distribution of some Atlantic plankton-organismus" af Akademiens ledamot Professoren P. T. Cleve; 2:o "Ett herbarium från 1719 samladt af Casten Rönnow i trakten af Göteborg" af Professoren C. G. Santesson; 5:o "Notes on the plankton of some lakes in Lule Lappmark" af Doktor Astrid Cleve; 4:o "Ueber Bymenella Arrundinis Fr., eine Tuberculariee mit endogener Cenidienbildung etc" af Studeranden T. Westergren; och 5:o "On some Apterggogenea, collected in the Volgadelta and in Trans-Caspia by Dr E. Lönnberg" af Kandidaten E. Wahlgren.

Utgifna skrifter. §. 15 Tillkännagafs, att häftet N:o 6 (för Juni) af "Öfversigten öfver Akademien förhandlingar" samt ett häfte lefnadsteckningar efter sista sammankomsten lemnat pressen; och påkallades häraf ej någon åtgärd.

Föredrag och meddelanden. §. 16 Föredrag och meddelanden:

Herr Smitt.Herr Smitt höll ett föredrag om smörbultfiskarnes systematik.

Observatorn F. A. Engström. Observatorn vid Lunds observatorium F. A. Engström lemnade en redogörelse för arbetene under förliden sommars gradmätningsexpedition till Spetsbergen.

Skänker §. 17 Slutligen anmäldes, att Akademiens bibliotek efter sista sammankomsten fått emottaga åtskilliga värdefulla skänker, hvaröfver en förteckning som vanligt skulle intagas i Öfversigten.

Jettonutdelning. §. 18. Utdelades 44. jettoner, deraf en till hvar och en af observatorn Engström, Doktor Carlheim-Gyllensköld, Docenten från Helsingfors universitet Reuter samt Amanuenserne Dahlstedt, Malme och Sjöstedt, hvilka öfvervarit sammankomsten.

In fidem:
Otto Sjögreen.

Till Kongl. Vetenskaps Akademien.

Till intagande af den efter Hofintendenten A. G. Rehn lediga Kamereraretjensten hos Akademien få vi på det kraftigaste förorda dennes son vice Auditören Häradshöfding O. G. Rehn, som under sin fadens långvariga sjukdom och efter hans död på eget ansvar förestått samma befattning på ett synnerligen förtjenstfullt sätt, derunder han, bland annat, uppgjort och afslutat Akademiens samtliga räkenskaper för år 1898. Med hänsyn till de ganska omfattande och mångfaldiga angelägenheter, med hvilka Akademiens Kamererare har att i tjensteutöfningen befatta sig, är det af ganska stor betydelse och underlättnad, att den, som nu skall öfvertaga denna befattning, redan på förhand är fullt förtrogen med alla dessa angelägenheter. Men bland de personer, hvilka anmält sig såsom aspiranter till tjensten, är det ingen annan, utom Herr Rehn, som besitter denna egenskap, och då han der till under sin mer än ett år omfattande tjensteförrättning hos Akademien äfven i öfrigt visat sig besitta de för ifrågavarande tjenst erforderliga eller önskvärda egenskaper samt eger en ekonomiskt god ställning och tillfälle att egna kamererarebefattningen all den tid och det intresse, som denna ovilkorligen kräfver, synes han oss framför andra böra komma i åtanke vid den föreliggande tjenste tillsättningen.

Stockholm den 9 Oktober 1899.

Chr. Aurivillius. D. G. Lindhagen

Vid Kongliga Vetenskaps-Akademiens sammanträde 11:e Oktober 1899.

Med anledning af Herr G. Retzii förslag om D:r Hj. Stolpes tillförordnande såsom föreståndare för Etnografiska Samlingen anhåller jag att få redogöra för de skäl, som hindrat mig att instämma deri.

Doktor Stolpe är, enligt Stats Kalendern, född. år 1841. Han skulle således, derest han år 1900 öfvertage föreståndareskapet vid etnografiska samlingen, inträda i Riksmusei tjenst vid 59 års ålder. Tjensten är, med hänsyn till fordringarne på densamma, att likställa med intendentplatserna vid museet. Vetenskaps-Akademien har endast en gång tillsatt en så gammal intendent, nemligen professoren Angelin; men detta dock af särskilda skäl. Dels skulle Riksmuseum genom Prof. Angelin erhålla hans stora och ytterst dyrbara samlingar, dels ansågs Angelin sjelf vara af en vetenskaplig betydelse betydenhet, sådan som tillkommit blott ett fåtal bland svenska män. Eljest har Akademien alltid för museet sökt unga krafter. När t. ex. Entomologiska intendenturen senast var ledig, fanns i Lund en aspirant till denna plats med erkänd vetenskaplig ryktbarhet men af 55 års ålder. Akademien förbigick honom för hans ålders skuld och har haft fulla skäl att vara tillfredsstäld med detta sitt beslut då derest många ålderns egendomligheten, trots prof. Angelins utomordentliga, vetenskapliga förträfflighet, snart gjorde denne mindre lämlig för museitjensten. Åldersfrågan har hittills i dessa fall varit så afgörande för Akademien och haft ett så lyckligt inflytande, att jag icke anser mig kunna tillråda ett omslag i Akademiens åsigter.

Därtill kommer, att D:r Stolpe, med all sin utmärkthet – hvarom jag gerna instämmer med Herr Retzius – visat en brist på uthållighet i intresse och arbete, hvilken ej vid hans ålder kan sakna sin betydelse. Så t. ex. har han allt från midten af 1870-talet låtit Riksmuseum förgäfves vänta på de zoologiska fynd från gräfningarne på Björkö, hvilka han skolat bearbeta och derefter öfverlemna till detta museum. Andra förhållanden af samma art äro af minstrne omtalta men falla utan för min officiella bekantskap med honom.

Att han med ifver och framgång studerat äfven etnografi, må vål vara erkännansvärt; men af en föreståndare för en samling fordras något mer, heldst då de sympatier, samlingen så väl behöfver för nå utveckling, i väsendtlig mån komma att leva på de sympatier och det förtroende föreståndaren kan förskaffa sig. Ad en man, som börjat mycket men, i jemförelse dermed, fullbordat litet, lär man ej med full förvissning kunna vänta allt önskligt. Riksdagen har en gång uttalat sin förväntan, att bygnadskostnaderna för ett etnografiskt museum skulle på enskild våg betäckas; och senast har Riksdagen, då den godkände sitt Stats-Utskotts hemställan i denna fråga, gillat den af Utskottet framstälde åsigter, att intet statsanslag till nybygnad borde ifrågakomma. Framtiden för denna fråga kommer till väsendtlig del att hvila i den blifvande föreståndarens händer. Doktor Stolpe har under två år med all sin kraft, efter hvad jag hört, arbetat på en insamling för ändamålet – men alldeles misslyckats. Här gäller, hvad jag sagt, att sympatier och förtroende för föreståndaren äro bland de bäste öfvertalningsmedel his penningemän; – och Stolpe är efter 6 år pensionsmäktig; och om kan åtminstone tvifla på, att kam dessförinnan skall hinna grunda och färdigställa ett helt nytt museum.

Herr Retzius har inför klassen klandrat Amanuensen Martin derför, att när Herr Retzius öfvertog inspektorat, var etnografiska samlingen, vid hvilken Martin då tjenstgjorde, såsom mitt biträde, i ett "miserabelt skick", såsom han yttrade sig, samt att Martin brustit i flit och ordentlighet; och här Herr Wittrock instämde i Herr Retzii votum, förklarade han sig göra detta särskildt på grund af Herr Retzii muntliga uppslysningar i Klassen. Jag tillbakavisade Herr Retzii beskyllningar. Anmärkningen om samlingens beskaffenhet kunde ej heller drabba Amanuensen Martin; den skulle hafva drabbat mig, om den varit befogad.

Förhållandet är emellertid, att etnografiska samlingen ditintills lidit snart sagdt ekonomisk nöd. Akademien lär väl ej hafva glömt, hur många gånger jag begört förhöjdt anslag. I början fanns ju intet, sedemera gaf Regeringen tillfälliga anslag från åttonde hufvudtitelns besparingar; och när slutligen Riksdagen, efter Regeringens förslag, beviljade ett extra anslag, afknoppades betydligt på det begärda. Många arbeten och nya anordningar vid etnografiska samlingen måste uppskjutas till bättre tider; andra arbeten kunde blott långsamt bedrifvas. Under sådana förhållanden balansera tid och penningar hvarandra i omvänd proportion. Blott småningom kunde jag skaffa utvägar till förbättringar, anskaffa skåp och annan inredning, som gjorde föremålens vidmakthållande säkrare och deras skötsel lättare. Och jag kan med lugnt samvete trotsa hvem som heldst, som sett etnografiska samlingen, när jag mottog den såsom intendent, att kunna samvetsgrannt vägra mig sitt erkännande för ospard möda och omtanka, till och med ännu, när Herr Retzius öfvertog inspektoratet. När doktor Stolpe skref sin bitande artikel "Periculum in mora" i Stockholms Dagblad, komme de dårvarande zoologie-inspektorerna till museet, och jag visade dem, huru anmärkningarne berodde på missförstånd och förvrängning; – och då gåfvo inspektorerna mig rätt. En af dessa inspektores var då en bland de främste erkända, blifvande etnografer i Sverige. Vid den tid, då samlingen enligt Herr Retzius befann sig i å miserabelt skick, var verkligen Amanuensen Martin mitt biträde – med 160 kronor i månadslön och utan säkerhet att någonsin få fast anställning vid museet. En filosofie-kandidat lär icke kunna lefva här i Stockholm på 100 Kr. i månaden. Jag fick nöja mig med, att han äfven tjenstgjorde såsom e. o. Amanuens vid Statens Historiska Museum. Huru han der aflönades vet jag ej; men han fick der åtminstone en titel. Inspektor glömde vid sitt anförande om Martin ett taga hänsyn till de billighetens kraf, som jag låtit gälla i mina fordringar pår hans arbete. Att han under några veckor – just vid den tid, då Herr Retzius erbjöd sitt deltagande i museiarbetet vid denna afdelning – var borta, sysselsatt med museistudier och följaktligen tycktes visa en brist på ordentlighet, som också kostade honom platsen, i Petersburg, längre än jag medgifvit, berodde derpå, att han i bref till en af Akademiens ledamöter bedt denne till mig framföra en begäran om förlängd tjenstledighet, hvilken begäran af någon tillfällig anledning aldrig framkom till mig. Att Martins arbeten skulle vara underhaltiga, vågar jag bestrida. Öfverdrift, i beslut som i tadel, älskar jag ej. Båda de kandidater, som här [fick?] ifrågakommit, hafva i sina arbeten lagt tyngdpunkter på illustrationer. Fotografen Westphals förtjenster, hvilka gentemot Herr Martin åberopats i Klassen, framträda lika starkt i Herr Stolpes prakt i hans företal verk och erkännas af denne. Då Martin förklaras hafva bjudit för litet af text – äfven hans största förtjenst ligger i anskaffandet, valet och förklaringen af i vetenskapligt hänseende vigtiga föremål, och förklaring följer alltid med planscherna, äfven der text icke saknas – vill jeg erinra, att Stolpes förnämsta verk (att icke säga, hans enda, arbete) håller 42 sidor text, företalet inberäknadt, de fleste sidorna (½ af dem mera än till hälften) upptagna af figurer, till största delen lånade från andras arbeten.

"Banbrytning i vetenskapen" och "epokgörande verk" är stolta men vanliga ord. Öfverdrift, i lovord som i tadel, älskar jag ej; och jag har sett glansen förblekna öfver månget verk, som af en vänlig kritik vid dess framträdande helsats med dessa ord. Liksom Jag har dock citerat Rabot's loford om Martins Sibirica, Riegl's om hans Thürer aus Turkestan; och liksom en gång en annan af Akademiens ledamöter har jag citerat Virchow's ord, att "den lärda verlden har herr Martin att tacka för ett af de vigtigaste bidragen till facklitteraturen", – icke för för att dermed göra Martin till ett snille men för att bevisa hans kompetens; och vid valet mellan de båda kandidaterna må väl Akademien - om den vill vara sina gamla traditioner trogen mot Riksmuseum, bestänka, att den ene kandidaten, menskligt att döma, har ett lif af ungdomlig och manlig arbetskraft att påräkna, den andre skulle vara 59 år vid sitt tillträde till platsen inträda i gubb-åldern.

Med hänvisning protokollet fr. d. 6:te klassens sammanträde 7/10 99
F. A. Smitt.